Citat:
Ursprungligen postat av Loveaffair
Det enda jag tänkt på när jag läser TS tråd är vilken ångest man själv skulle ha utifall man sett något som verkligen var på riktigt. Tänk själv känslan av att ha mött jesus som till 100 % varit jesus men resten av världen skulle förlöjliga din berättelse.
Säger verkligen inte att detta stämmer i TS fall utan är bara en mindfuck som dök upp i mitt huvud. Vette fan om man skulle orka leva med en sådan "sanning" om man aldrig blev tagen seriöst.
Det är inte så farligt som du tror faktiskt.
Jag har varit med om många extraordinära saker i mitt liv men eftersom ingen av de sakerna har skett för att jag skall kunna bli rik och berömd på att berätta om och sälja böcker om händelsen utan mer handlat om att hjälpa MIG över trösklar, så känns det faktiskt inte så hemskt att jag aldrig kan berätta om de grejerna för nån..
Den dag du får besök i hemmet av en halvt genomskinlig entitet som omöjligen kan ha tagit sig in där annat än via en extraordinär metod, så kommer även du inse att upplevelsen dels är personlig, dels handlar enbart om dig samt dels inte ens kan vara någon annan till nytta eftersom det var DIG de kom till.
Det enda man har att vinna på att berätta om sådana upplevelser är "ego'n'fame" och .. det är ju inte därför t ex jesus (eller vem det nu är som kommer, det finns många) kommer till Dig. Han kommer ju för att DU behöver det just då.
Så, no mindfuck här inte.
Dessutom håller jag det som fullt troligt att händelsen var psykointern för mig allena och att den helt enkelt bara var kroppens sätt att lösa ut mentala knutar som jag inte kunnat göra själv i medvetet tillstånd varpå kroppen manifesterar det som behövs för att slösa knuten.