Ang. Hemvärnet

Det där med stridsfordon i skog tror jag inte att ryssarna gör fler gånger. Senast var 1939 i Finland.

Apropå fallskärmsjägare i Norrlands inland - vad fan ska de göra där? Vänta tills kriget är slut? Där kan de sitta utan att ha något att göra. Men lämpliga ställen runt storstäderna är en klar möjlighet - och då är risken överhängande att det blir en situation som i Arnhem 1944.

Nä precis, ryssarna vägrade anfalla över karelska näset,norr om Ladoga, norska finnmarken och genom Polen och Baltikums skogar för att då kunde lede tysken ligga på lur.
I Arnhem stod en tysk pansarkår( dock med en begränsad mängd tunga vapen), inte riktigt jämförbar med en svensk Hv bataljon ändå hade tyskarna att göra i dagar före det de hade helt knäckt ryggen på de luftlandsatta förbanden.
Norrlands inland går nog säkert, däremot kan Norrlands kustland vara intressant att luftlandsätta förband på.

Jag vet inte riktigt vad du är ute efter. Och knäckt rygg eller inte, fallskärmsjägarna var 34 600 till antalet och hade hundratals fordon med sig. Plus artilleri. Då behövs en armékår.

Naturligtvis kan inte Sverige slåss ensamt mot ett land med 15 ggr så många invånare. Men vi kan, om vi vill, bita ifrån ordentligt och på så vis tvinga fienden att sätta in så mycket, eller avstå.

En luftlandsättning stoppas inte av en HV "bataljon".

Att skicka ut några hundra män på ett par-tre luftlandsättningsbataljoner, eller en brigad, med både lätt bepansrade fordon, egen grk osv. vore direkt ansvarslöst.

Luftlandsättningen bekämpas i första hand med artilleri och tung grk. Mycket av dem. Efter det är infanteriets uppgift sedan att bekämpa resterna. Egna stridsfordon kan även hjälpa.

Att hemvärnet har något att göra där är en pojkboksdröm.

Nej inte mot en brigad.

Nu var det ju en luftlandsatt Bataljon vilket var det svitjod skrev som ett exempel på vad Hv aldrig skulle klara av.

Återigen så visst är artilleri/Grk och pansar/mek-förband det absolut bästa mot Luftlandsatt trupp men att komma och säga att Hv skulle bli slaktade på en gång är helt överdrivet vilket var det jag ville få fram.

Att en luftlandsatt bataljon som hoppar i en mobiliserad HV-bataljons närområde får betydande förluster är jag väldigt säker på känns ganska troligt med tanke på hur lätt en luftlandsättning "störs" i sitt inledande skede så det är absolut ingen "pojkdröm".

En luftlandsättning föregås av spaning och en bataljon följs av flera, luftlandsättning förutsätter luftherravälde i det område man landsätter i.
HV bataljonen har inga vapen för indirekt eld, saknar splitterskydd, har grg som sitt tyngsta vapen följt av p-skott.
En luftlandsättning sprids över flera kvadratkilomoter, HV har ingen möjlighet att effektivt verka över hela ytan utan GRK eller artilleriunderstöd.
Således kommer delar av bataljonen i lugn och ro kunna samlas och och till anfall mot de lätt beväpnade HV soldaterna.
Att HV har skuggan av en chans att stå emot stridsfordon i öppen och halvöppen terräng är befängt.

Låt oss säga att ryssarna fäller en bataljon över Arlanda. Av någon anledning så vet de inte att en HV-bataljon finns i området.

Resultatet blir då att fallskärmsjägarna får rejäla förluster, misslyckas med att ta flygfältet och att överlevande delar av luftlandsättningsbataljonen springer till skogs.

Dagens hemvärn fixar en sådan grej utan problem. Sedan är det en annan sak att HV kan bli mycket bättre och att försvarsmakten är generellt sett eftersatt. Det är politisk vilja och pengar som är problemet.

a) om luftlandsättningens mål är arlanda, kan du vara säker på att minimi för landsättningen är en brigad.
b) brigaden dimper inte ner på en plats, utan bataljonsvis, i närområdet. huruvida en del kommer ner på flygfältet, beror på hur omgivningen ser ut, dvs om passligare fält finns.
c) före storsmällen kommer kommer det olika spaningsföretag, en del kanske med finlandsfärjan, med bilar registrerade i sverige eller finland

storsmällen kan inte en hemvärns"bataljon" hindra eller nerkämpa. jag undrar när förståelsen för indirekt eld försvann?

Den förståelsen har inte försvunnit. Alltså om indirekt eld.

Att försvaret i Sverige är eftersatt behöver vi inte diskutera. Men låt oss säga att hemvärnets roll är att se till att det behövs en storsmäll av den typ du beskriver, fienden kan inte lösa uppgiften med mindre. Hemvärnet ska vara ett komplement till den reguljära armén. Uppgiften att försvara Arlanda är typisk för hemvärnsförband.

Hur är det i finska försvaret? Jag har förstått att de har GRK överallt, men har det finska infanteriet GRG? (Menar inte pansarskott). Svenska försvaret är klent utrustat med indirekt eld, men har rikligt med flackbanevapen. GRG kan i de flesta fall ersätta 8 cm GRK och kan utöver det göra väldigt mycket mer.

Är det väl inte! Hemvärnet ska kunna bevaka och eller skydda objekt, inte försvara på egen hand. Däremot som stöd för andra förband kunna försvara ett objekt. Detta inom plutons- eller kompaniförbands storlek. Att försvara Arlanda t.ex. lär behöva en hel del större förband än kompanistorlek.

Däremot ska Hemvärnet efter kompletterande utbildning och med tillförande av resurser kunna störa en motståndare eller genomföra försvars- eller fördröjningsstrid.

Alltså, försvara Arlanda är inget som ett Hemvärnsförband ska kunna göra utan kompletterande utbildning och tillförande av ytterligare resurser, d.v.s. inte direkt ut ur lådan så att säga.

Om de fäller sin bataljon 5 km från Arlanda då? Ska du klättra upp på flygledartornets tak och med grg´n riktad 45 grader uppåt slå ut dem med indirekt eld?