Tips på asiatisk film

Du har mina recensioner längre bak i tråden. Still Walking är nära ett mästerverk.

Kan verkligen rekommendera Johnnie Tos Drug War, . Shoot-outen i slutet gav sköna oldschool Woo vibbar, ganska oförutsägbart också... snygg och fascinerande slutscen också. Det enda minuset var väl att det var lite för mycket transportsträcka första halvan av filmen men blev rejält bra efter det.

4/5

Igår såg jag på Chocolate av han som gjorde Ong-Bak bland annat, gillade den mycket även om betyget blev en stark trea, saknades lite för att bli en fyra. Intressant med en autistisk kvinna som protagonist som lär sig kampsport efter att ha tittat på just Ong-Bak och Bruce Lee-filmer. Många bra fightingscener och bra flyt i filmen. Nu ska jag bara se på The Kick så har jag sett alla regissörens filmer.

Den måste jag plöja nästa vecka!

Hur är Ong-Bak 2 och 3? Har tänkt att beta av dom nu de kommande dagarna och börjar med att se om första filmen ikväll, har inte sett den på ett par år nu så det ska bli kul, kör ett litet thaitema just nu.

Jag gillar tvåan nästan lika mycket som originalet. Verkar dock vara ganska ensam om det. Trean är enligt vad jag minns ganska dålig. Tycker Tony Jaa lät sin religiösa tro få för mycket utrymme i filmen vilket resulterade i att den för mig blev jäkligt trist.

Okej, ska se själv och avgöra, tack för ditt svar!

Rakii - Ong Bak 2 är hyfsad i alla fall! Jag har den på BD. Inte lika bra som den första, men den är ju oslagbar ju... Trean orkade jag inte se klart, verkar vara den absolut sämsta av de tre.

Chocolate Gillar den också som fan... Sett den två gånger, första gången tankade jag, nästa gång köpte jag den på BD och såg om den. Mycket bra. Tråkigt nog heter den "Zen - The warrior within" på den svenska utgåvan, hade hellre ägt den som import...

Jag ska se Air Doll plus lite mer filmer av Koreeda. Köpte en box som innehöll fyra filmer av honom. Air Doll, Still Walking, After Life och Nobody Knows.

PM Rakii...

Tack för PM:et!

Jag ska nog se Ong-Bak 2 om en stund före jag drar iväg och umgås med en polare och kanske sveper någon öl i sommarvärmen tillsammans med en film hos honom sen. Chocolate ska jag klart köpa på BD sen, gillade den mycket och intressant med en autistisk huvudperson som jag delvis kunde relatera till med min Aspergerdiagnos.

Kom över en annan thaifilm igår, Nothing to Lose, verkar bra och ska försöka se den någon dag framöver! Danny Pang har även regisserat den.

http://www.imdb.com/title/tt0349895/

Såg den japanska dokumentären Seki-lala ifrån 2006 nyss. Handlar om människor som är barn till koreanska invandrare i Japan och deras identitetssökande och delvis om porrbranschen i Japan. Jag fann dokumentären intressant och bra ur ett socialantropologiskt perspektiv hur pass rasistiska japaner egentligen är och att "gajins" inte har någon talan eller möjligheter till att göra karriär. Tragiskt att se kvinnorna som är tredjegenerationens invandrare till koreaner som hamnar i porrbranschen för att få någon form av erkännande och respekt som dom annars inte får ute i det japanska samhället. Som tur var är inte porrbiten i dokumentären så pass stor, utan det är mera följderna av att vara invandrare i Japan som tas upp.

http://www.imdb.com/title/tt0823652/

Dearest
Japansk drama från 2012
http://www.imdb.com/title/tt2034618/?ref_=sr_3
Med Ken Takakura, Koichi Sato och små biroller av Kitano och Tanabou Asano

Dearest är den 3:e filmen av Yasuo Furuhata som ses! Det två tidigare filmerna är de eminenta Yasha (Demon) och Poppoya (Railroad Man). Det som är gemensamt för de tre samtliga filmerna är att Ken Takakura har huvudrollen och ofta får vandra en ensam väg. Samtliga filmer utspelar sig i den Japanska landsbygden och har en lågmäld framtoning.
Dearest handlar om Ken Takakura som spelarShimakura som jobbat som fängelsevakt i hela sitt liv och nu mer eller mindre är pensionerad. Hans fru har nyligen gått bort och sorgen är förstås stor. I ett brev får han reda på att hans fru har en bakgrund han inte visste om. Där står det att han ska sprida hennes aska i hennes hemort inom tio dagar....Ett nytt liv och resa börjar....

Det märks tydligt att det är är en Yasuo Furuhata-film i och med det återkommande teman som sorg, ensamhet, försummade relationer och inte minst Japan och dess landsidyll. Dearest har helt fantastiska miljöer som inspirerar en att göra framtida resor till Japan. Miljöerna kombinerat med den stämningsfulla musiken sätter tonen. Ken Takakura är förvånansvärt pigg och hurtig trots att han nästan är närmare 80. Kitano och Asano dyker även om små gubbar i lådan och får göra intressanta småroller. Vad som dock verkligen är tyngden är samspelet mellan Ken Takakura och Koichi Sato (underskattad skådespelare) vars öden korsas och binds ihop..

Betyg: Dearest är inte lika träffsäker som Demon och Railroad Man. Det finns vissa saker som skulle kunna klippts ner och då det återblickar där vi får se Shimakura tillsammans med sin fru. Dessa borde används mer sparsamt och gör att filmen blir lite väl sentimental och tjatig. Dearest är dock en fin liten roadmovie som man bör se om man gillar det lantliga Japan och relationen som finns mellan män emellan. En Stabil 3:a av 5..En roadmovie som vill vara mer filosofisk än vad den är...Ett drama om resande män!

Nobody Knows och Still Walking är fantastiska.

Ong Bak 2 hade i alla fall en av de snyggaste scenerna i världshistorien, om jag inte blandar ihop den med någon annan film? Är det i den som det är en jättelång fightscen som utspelas på typ fem våningar, och allt i en enda tagning? Jag såg någon slags making of-dokumentär där de visade hur den scenen spelades in, och det var helt galet. En kameraman med en 50-kilos steadycam som måste springa efter och lyckas fånga allt, en massa stuntmän som måste göra alla fall perfekt osv.