Sämsta bok?

Herta Muller "kungen bugar och dödar"

Du är en tapper man/kvinna! Själv har jag aldrig orkat med mer än en sida av läppbjörnens ogräsprosa.

Irene Iddesleigh. Kommentar överflödig.

Lite sent att svara sex år senare kanske - men "Pojken och Tigern" heter den boken. Jag har den hemma. Som liten gillade jag den, men när jag försökte läsa den igen i vintras slog det mig hur naiv och barnslig den är.

Ender's Game var riktigt bra, men böckerna efter blev sakta men säkert värdelösa, så till slut försvann min läslusta helt och jag kommer nog inte fortsätta med serien. Synd eftersom jag egentligen gillar "dragkamp mellan mycket intelligenta personer"-historier.

"The girl who loved Tom Gordon" var en besvikelse. Lalla omkring i en sump och sen en minut kanske händer något som kanske är kanske övernaturligt eller kanske inte... det är så jag minns boken iaf.

Gamla testamentet blev oläsligt när dom började rabbla upp släktled, så då sket jag i resten av bibeln eftersom jag ändå inte var särsklit intresserad från början.

"Of Mice and Men" läste vi i skolan i engelskan, den var rätt tråkig. Kanske jag skulle få ut nåt mer av den nu i vuxen ålder, vem vet. Vi försökte läsa nån känd bok i en annan klass, minns inte riktigt vad den var om utom att dom var i en båt på havet, och den var så långsam att vi gav upp innan den "blev bra", som läraren sa den skulle bli.

Efter att ha sett en del Cassavetes-filmer och snöat in på Ben Gazzara hittade jag Saint Jack på IMDb, men ingenstans att tanka den. Sedan läste jag en reseskildring av Paul Theroux (författaren till romanen som filmen är byggd på), och upptäckte efter det att det även finns en bok som skildrar skapandet av filmen, lite av en Hearts of Darkness: A Filmmaker's Apocalypse i bokform. Så detta skulle bli en finupplevelse: roman, film och bok om filmens skapelse. En dag, utan att leta efter den, råkade jag se romanen i en bokhandel och köpte den. Jag läste 60 sidor och kom inte längre. Vilken jävla skitbok.

"Felicia försvann" av Felicia Feldt är utan konkurrens den sämsta bok jag har läst. Det var ju så mycket prat om den i både tidningar och TV att jag slog till när jag hittade den som pocket på COOP för 40 kr. Kapitlen (om man nu kan kalla dem för det) är på sina ställen bara några rader långa, kronologin är ungefär som att skriva ner årtalen på en massa lappar, lägga dem i en burk och dra. Språket är som tankespråk, fullständigt virrigt. Jag kan inte förstå varför det blev så mycket rabalder om den. Anna Wahlgren (hennes morsa) super ibland, nån styvfar visar kuken, en bror (styvbror?) dör, Felicia är arg på mamma Anna som vill ta livet av sig ena stunden och knullar vilt i nästa, Felicia och mamma är vänner...

Totalt osammanhängande och dåligt skriven. Hade kapitlen stått i kronologisk ordning hade det kanske varit lättare att hålla ordning på saker, ting och alla styvfäder, men nu kastas man från "Semester, 1983" (fem rader) till följande kapitel som heter "Julafton och klappar, 2000" (tolv rader)...

Gör er själva en tjänst och läs den INTE!

Edit: Jag ska ge ett litet exempel på hur det kan se ut. Ett kapitel som heter "Sonny och kvinnor, 1998" och ligger mellan "Davidson, 1994" och "Bytt är bytt, 1982".

"Mamma skriver i ett brev att hon råkat på Sonny i Göteborg. Han hade gått fram till henne och sagt:
-Du har verkligen förstört min syn på kvinnor."

Kunde tänka mig detta.

Vilka böcker bör man undvika från hyllorna i bokhandeln?

Personligen måste jag nog säga boken Pansarhjärta av Jo Nesbo. Totalt värdelös och tråkig bok som har en handling som är helt ofattbar och dålig. Det enda som var bra var de kanske 10 första sidorna, det kanske var därför man fortsatte läsa i onödan... :/

Kocksgatan av Ernst Brunner...,malande sövande tråååkig

hunting the devil by richard lourie

"The Afghan" av Frederick Forsyth. Horribelt dålig och fullkomligt osannolik. Och det av mannen som skrev den enastående klassikern "Day of the Jackal" (Schakalen). Man förväntade sig något bra och fick två omslag fyllda med lös avföring. Stay away!

Jag läser inga dåliga böcker. Skulle jag försöka rangordna de jag redan läst så skulle förmodligen Salingers The Catcher in the Rye (klassiker) hamna jävligt långt ner, bara som exempel. Har inte mycket emot den egentligen, men jämfört med allt annat så blir den stoff i princip.

Och då räknar jag inte med sakprosa och dylikt.