Citat:
Bäst är att ta alla böcker på lika stort allvar och se vad som framhålls i den ena men undanhålls i den andra. Om författaren blivit mutad lurad eller skrämd till just det ena eller andra kan som regel utläsas mellan raderna...... Jag håller själv på med att traggla med vilka källor man kan ta på allvar och vilka man inte bör ta på så stort allvar.
På tal om böcker är det någon som läst Carl Lidboms "Ett uppdrag" från 1990? Står det nåt intressant i den?
.... Det behöver ju inte vara något negativt att man hämtat info från andra författare, tvärtom kan det vara intressant om någon försöker lägga ihop de olika källor och uppgifter som olika privatspanare har fått fram. Men självklart är det lamt om man bara klipper och klistrar och inte gör något jobb själv.
På tal om böcker är det någon som läst Carl Lidboms "Ett uppdrag" från 1990? Står det nåt intressant i den?
.... Det behöver ju inte vara något negativt att man hämtat info från andra författare, tvärtom kan det vara intressant om någon försöker lägga ihop de olika källor och uppgifter som olika privatspanare har fått fram. Men självklart är det lamt om man bara klipper och klistrar och inte gör något jobb själv.
En som definitivt inte låtit sig skrämmas eller mutas men ändå kunnat bli lurad av medias lögnpropaganda är Carl Lidbom. Boken var en av de första jag läste om Säpo 2006 då jag ännu inte var särskilt insatt i MOP och inte heller hade fattat kopplingen till båda genom de riksmedia jag själv jobbat inom. Nu framträder Näss ännu tydligare som den helt avgörande figuren bakom villospår och mörkande.
Lidbom gör en mycket sansad analys av förhållandena men Näss vill han ändå inte tro varit medvetet falsk eller elak utan bara otroligt omdömeslös då han hindrat all väsentlig utredning. Min gissning är att Näss var skrämd från vettet genom de utländska kontakter han hade och samtidigt måste dölja vad han precis som Ebbe och de flesta inom Säpo visste av de då grundlagsvidriga avlyssningar som var satta i system och man ömsom tipsade polisen om och sedan media fast på olika sätt utan att ens justitieministern fick veta. Så bildades den stat i staten som Lidbom varnade för men jag nu hellre velat kalla SPF.
Ett härligt bevis för Lidboms storsinta omdöme vill jag citera från s.155:
Citat:
Detta är något varje skribent även i ett litet forum som detta borde rannsaka sig själv med.
Det är inte de som författar dårbreven, sprider hotelser omkring sig eller gör sig skyldiga till fysiska övergrepp som har det moraliska ansvaret. Ansvariga är de som förlöser människors aggressioner och ger dem ett offer att angripa.
Och trevlig fortsättning på den fina sommaren!