Frågor och svar om Autism [Sammanfogad //Mod] (tidigare: "Frågor och svar om Asperger")

Okej, hur är det med vänner och sociala sammanhang?
Hur då? Vinglig, eller haltande?

Visst, jag kan se kvinnor som attraktiva men föredrar som som vänner helt klart än flickvänner som jag inte alls vill ha i nuläget. Även om jag har svårt för det kvinnliga könet så har det blivit lättare genom åren att prata med dom, främst på grund av vännerna som skaffar sig flickvänner och blir ju att man umgås med dom per automatik. Däremot tror jag inte att jag är asexuell...


Mera för vissa än för andra även om bristande social kompetens är en bidragande faktor till att människor med diagnosen har svårt att skaffa nya vänner och samtidigt kan blyghet spela in en del också.


Jag går själv väldigt stelt och så, rör knappt på kroppen alls då jag går.

Personligen fungerar jag relativt bra i sociala sammanhang. Kan vara en aning blyg och ha svårt för att käfta tillbaka mot kaxiga människor då jag lider av lättkränkthet. Det fungerar bara att härja med sådana som jag upplever vara snälla och harmlösa. Således ses jag ju som en "snäll kille", tyvärr. Dock finns ju de som är raka motsatsen och uppfattas som världens mest ohyfsade människor.

Är ganska ensam av mig, det är dock självvalt snarare än att människor inte vill umgås med mig.


Jag känner inte att jag inte vill ha en tjej. Min nuvarande livssituation är dock en aning för begränsande för det. Borde nog skaffa en karriär först innan det skulle komma på tal.

Har också lite svårt för det kvinnliga könet. Uppfattar dem lite enligt stereotypen "airheads" - kan aldrig tänka själva. Sedan tycker jag att de oftast har torr humor.


Jag brukade ha dålig hållning förut och titta ned i marken när jag gick, men styrketräning (marklyft och knäböj) har hjälpt mycket. Däremot händer det att jag stukar foten när jag går, dock inte ofta.

Har lite utav samma problem, tittar ofta ned i marken då jag är utomhus och har väl också ganska dålig hållning, böjer kroppen framåt och så, dålig hållning på ryggen. Annars när jag är bland folk och måste smälta in i omgivningen så går jag stelt och styltigt, snubblar oftast på fötterna också. Tränade lite förut men tyckte inte om det direkt så slutade kort efteråt.

DET jag menade mitt inlägg är att jag vet att personen har Aspbergers, frågar personen men han säger att han har ADHD för att lätta trycket. För Autism är väl lite värre än ADHD?

MVH

Lyssnar du på musik då du är utomhus? Jag kan knappt gå utanför dörren utan ett par hörlurar, får panik om jag inte har det. Har också dålig hållning och tittar ner i marken, brukar även knäppa med naglarna när jag går (sätta tumnageln under långfingernageln och knäppa, fast det är väl nå ticks).

Ja, jag kan inte heller gå ut utomhus utan musik i öronen, blir för mycket ljud att ta in annars som stör tankebanorna.

Ja, det är ett bra sätt att få stänga in sig i sitt.

Hur har ni andra med AS det med jobb? Har själv praktik nu där jag trycker kläder och lite sånt fyra timmar varje dag. Rätt så trivsamt då det inte är särskilt mycket rörelse och jobbigt folk, få vara ifred större delen av tiden, vilket jag uppskattar.

Förra året praktiserade jag i sex månader på lokala biblioteket men funkade inte riktigt efter ett tag då det enbart jobbade äldre kvinnor där och kände ingen som helst stimulans på jobbet med dom arbetskamraterna, trots att jag älskar böcker och att vara på bibliotek. Jag gick mest runt ensam där och sorterade böcker, hjälpte folk med tips och hitta rätt på hyllorna, men det var den ensamheten bland arbetskamraterna som tog kål på mig. Just nu går jag kvar på min dagliga sysselsättning som jag har varit på sedan 2007, jag lagar datorer och uppehåller driften och kör serviceärenden i deras lokaler för att hålla allt i skick.

Äldre kvinnor är inte det roligaste att ha runt sig, så förstår att du blev leds tillslut, även fast bibliotek är trivsam miljö att vara i. Fick du praktikplatsen genom psykiatrin eller? Jag hamnade i nåt projekt genom psykiatrin där dom hjälpte personer med "psykiska funktionshinder" ut i arbetslivet.

Nej, det var genom arbetscoacher och teraupeuter på min dagliga verksamhet som fixade platsen åt mig. Jag var också delaktig i det projektet som du talar om en stund, men blev inte kvar där länge då det krockade med mitt andra schema med dagliga verksamheten. Är det UMIA-projektet som du menar, min handläggare på F-Kassan föreslog att jag skulle pröva så jag gjorde det, men känner mig inte redo för arbetslivet ännu, måste plugga upp matten först också.

Det projektet jag är med i heter UPP, men jag bor i Norrbotten så det kanske är ungefär samma som det du var med i, fast med ett annat namn. Startade förra året här uppe, så det är rätt så nytt.

Har också matten att plugga upp, körde i både A- och B-kursen, båda var obligatoriska för linjen jag gick, men känner inte att jag har orken för det. Är helt värdelös när det gäller matte, går inte in i skallen, har svårt med CM, DM (hur många CM går det på en DM) och sånt också.