Citat:
Ursprungligen postat av
Autochthon
"Språk och kultur" var avgörande i en tid då det fanns hur många turkar, kurder, araber, uzbeker, nigerianer eller andra icke-européer i exempelvis Tyskland? Etniciteten var s.a.s. underförstådd/implicit. För Frankrike, med sina stora "minoriteter" (t.ex. erövrade provinser från grannstaterna) var det mycket riktigt naturligt att använda "jus soli" (alla inom den franska statens gränser var helt enkelt "fransmän"), medan många av övriga stater på den europeiska kontinenten kom att använda "jus sanguinis" ("blodets rätt", d.v.s. härstamning).
SD är ett patriotiskt, socialkonservativt parti, vars främsta fråga är en kraftig minskning av dagens ohållbart höga invandringsnivå. Varför är det så viktigt att beskriva SD som ett nationalistiskt parti? Det är ju invandringsfrågan som är SD:s raison d'être.
Det är en intressant historiskt diskussion, men den riskerar att rätt så mkt off topic i den här tråden. Jag vill dock bara här tillägga den franska synen på imperialism, vilket hänger samman med deras syn på nationalism. Om du tittar på den franska politiken och deras
mission civilisatrice i Afrika så var grundtanken att göra alla till fransmän i kolonierna. Det innebar att lära ut franska språket, undervisa i fransk litteratur, lära ut franska matvanor, få folk att käka baguette (inget skämt), uppskatta franska viner osv. Grundtanken var att det var kulturen och framförallt språket som band samman nationen. Om afrikanerna tog till sig fransk kultur så kunde de också bli fransmän. I detta fall var inte etniciteten den avgörande frågan för nationalismen. Samma politik tillämpades i viss mån även i Ryssland där det alltid har funnits många minoriteter.
Jag ser det inte som speciellt viktigt att betrakta SD som ett nationalistisk parti. Jag ser dom som nationalister eftersom de lägger sin tonvikt på nationalstaten, vilket jag också gör. Sen så får folk kalla dom vad dom vill. SvP betraktar jag som etniska nationalister, vilket är ett helt annat ställningstagande än det som SD gör. Etnisk nationalism är verkligen ingen historisk företeelse som saknar relevans för människor idag, vilket många verkar påstå (ta till exempel Palestina, Kurdistan, Tibet, Japan, Korea, Israel osv). Huruvida etnisk nationalism kan komma tillbaka till Europa låter jag förbli osagt.