Ställ era random astronomifrågor

Äntligen ett svar.

Jag förstår detta och jag försöker inte tala emot, det jag säger är att vi inte kan veta med 100% säkerhet.

Som svar på din länk:
"The observation that led to the theorists believing that the imagined expansion is accelerating is that the luminosities of Type 1A supernovae turned out to be lesser than their redshifts suggested; this discrepancy being greater the further away they are. The true explanation for this comes from the speed of light being additive with light from the beginning of a supernova having a greater velocity than that nearer the end (due to the luminous matter slowing down as it pushes into the surrounding interstellar medium).

The light from a supernova therefore gets stretched out as it travels - this explains the time dilation seen in supernovae. The luminosity discrepancy comes from light with a velocity greater than c relative to the intergalactic medium being gradually slowed down towards c through it's interaction with this medium. Redshifts are proportional to distance (being caused by light's interaction with the intergalactic medium), while luminosity is inversely proportional to the travel time of the light (which is increased by the slowing of light)."



De galaxer man observerade år 1998 och de man har gjort hittills är som sagt inte live bilder. Så i den riktiga verkligheten (universum) kan fallet vara att universum saktar ned eller till och med krymper samt att den mörka energin är enbart illusion, bara att vi inte har sett det ännu (eftersom våra observationer är försenade -vår position i universum)

http://www.livescience.com/33522-accelerating-universe-dark-energy-illusion.html

Det är väldigt sällan man kan vara säker på hur universum fungerar efter ett resultat, utan universums komplexitet tar flera hundra års av "lyckanden" och "misslyckanden" (hur man nu vill se på det) för att ens få en säker bild av universums funktion.

Det är ignorant och egoistiskt att tro att vi vet allt om universum.



http://www.newtonphysics.on.ca/hubble/index.html (för vidare intressant läsning).

Nejnejnej det är där du har fel. 'Föremålets nutid' ligger i våran framtid och vi beskriver våran nutid. Det är samma sak när du pratar med någon annan person som står låt säga en meter ifrån dig, det du ser hände egentligen för 1/c sekunder sedan. Saker som "samtdigt", "före" och "efter" går inte att entydigt definiera i relativitetsteori, då alla observatörer ser dessa saker olika.

Sen finns det ingen (vetenskapsman) som påstår sig ha en 100% sann bild.

Jag har aldrig påstått att det jag skriver är en absolut sanning. Det är däremot så att det jag skriver är vad man (läs de flesta kosmologer) kommit fram till idag.

Jag läste lite utav artikeln du postade pch upptäckte direkt ett sakfel. Ett accelererande universum leder inte automatiskt till ett "Big Rip" bara för att expansionen sker exponentiellt. Nu är det så att den mörka energin ses som Einsteins kosmologiska konstant och det betyder att energidensiteten är konstant. Det är när man ändrar parametern w, som idag ses som det negativa trycket -1. Om energidensiteten inte är konstant, utan förändras med tiden som man får olika öden för universum.
Är exempelvis w=-3/2 kommer det synliga universum bli oändligt stort om 22 miljarder år (Big Rip). Det finns dock inga bevis som pekar åt det hållet.

Har skrivit lite om Big Rip här: https://www.flashback.org/sp41352911

Har inte för mig att det står något om att det automatiskt skulle göra det. Men vad jag vet, så borde det vara logiskt att det till slut leder till ett big rip. (är inte så insatt i matematiken kring detta så där kan jag inget säga)
Dock så vet jag att personer som Lawrence Krauss och Degrasse Tyson tror att det i framtiden sker ett "big rip" (om nu det verkligen är en expansion i vårt universum) så där ser jag inga tvivel.

Jag har aldrig påstått att det jag skriver är en absolut sanning. Det är däremot så att det jag skriver är vad man (läs de flesta kosmologer) kommit fram till idag.

Jag läste lite utav artikeln du postade pch upptäckte direkt ett sakfel. Ett accelererande universum leder inte automatiskt till ett "Big Rip" bara för att expansionen sker exponentiellt. Nu är det så att den mörka energin ses som Einsteins kosmologiska konstant och det betyder att energidensiteten är konstant. Det är när man ändrar parametern w, som idag ses som det negativa trycket -1. Om energidensiteten inte är konstant, utan förändras med tiden som man får olika öden för universum.
Är exempelvis w=-3/2 kommer det synliga universum bli oändligt stort om 22 miljarder år (Big Rip). Det finns dock inga bevis som pekar åt det hållet.

Har skrivit lite om Big Rip här: https://www.flashback.org/sp41352911

Fortfarande inget man kan vara 100% säker på. De data som publiceras som nyheter i vår värld är flera miljoner, om inte miljarder, år gamla i verkligheten, så det ger ingen ackurat bild av hur verkligheten fungerar just idag.

Därför blir jag lite rörd när folk som tror sig veta saker om ting om vårt universum när de i slutändan utgår från teorier och gammal data.

Väldigt lite i vårt universum är 100% säkert och därför är det bättre att skriva svar där man tydligt framställer att man utgått från teorier och inte fakta, då det kan påverka folks bild av verkligheten!

Precis, och därför kan vi inte vara 100% säkra på hur den riktiga verkligheten fungerar! Men för en så säker bild av universums funktion måste vi bry oss om de andra föremålens nutid, då just de är facit för hela universum (historia + framtid).

Det är självklart problematiskt att tänka så men för en 100% sann bild (som många påstår sig redan ha) krävs sådana tankar.

Hur ska vi förklara och undersöka något, som inte hänt i våran tid än? Vi måste vänta på att den andra galaxens framtid blir vår nutid, men då vi bara bara studera dess dåtid.

Transit-metoden för att hitta exoplaneter har jag lite problem med..
Jag har gjort en bild för att förklara min fråga lite bättre.
Hur vet man att det är en liten planet som är i omlopp runt stjärnan, och inte en större planet, som korsar stjärnan, från vår synvinkeln, lite på sidan bara?
Det röda i bilden skall då alltså vara fotometrisk kurva på stjärnans luminositet och som man ser i bilden, så borde ju scenario 2 och 3 ge upphov till samma (eller ja, liknande alltså) kurva, trots att planeten i scenario 2 är mycket större?

Förutsatt att man kan kompensera för randfördunklingen så är det inget större problem på så vis. I ljuskurvan finns det tid att räkna med, så en planet som färdas tvärs över skivan ger en bredare kurva än något som snuddar på kanten, oavsett relativ storlek (djup i kurvan).

Precis.

Förresten var hade jag fel?

Är det någon som har koll på klotformiga stjärnhopars uppkomst?
Vad jag har läst är det flesta mkt gamla, 8-10 miljarder år, i min lekmannamässiga analys var förutsättningarna andra i det tidiga universum jämfört med idag. Universum var mindre, kollisioner mellan galaxer och galaxer och gasmoln var vanligare. Stjärnbildningen måste vara enorm och kräva stora mängder kall gas.
Sedan undrar jag varför klotformiga hopar för det mesta befinner sig i halon utanför galaxens plan, har det med bildandet att göra? Eller är det så enkelt att de överlever där ute?

I Tarantulanebulosan, stora Magellanska monlet (170000 ljusår från oss) tros en klotformad stjärnhop bildas, där R136 ligger idag.

Tacksam för alla svar och hänvisningar.

Tackar! Förklarar det hela bra
Fast vad menar du med randfördunkling?
Och en följdfråga.. Hur vet man vinkeln på planetplanet m.h.a radialhastigheten om man inte kan göra transit observationer?
Går det inte att se en stjärnas rotation på något sätt? I såna fall borde man ju kunna använda det för att förutspå planetplanet!