Den enda tråden om kreationistisk evolutionskritik och intelligent design[/Mod.]

De fixar bräckvatten med hyfsat låg salthalt, exempelvis bottenvikens. Hur så?

Nej, jag menar att de ordamerikanska och eurasiska populationerna sannolikt blandats senast i slutet av förra istiden, över Beringia, den landbrygga som fanns där Berings sund är idag.

Men är vi inte överens om att generna är ganska lika mellan alla däggdjur och människan.

Den stora skillnaden och det som verkligen åstadkommer skillnad i praktiken är den information som reglerar och styr hur generna skall avkodas och hur de skall produceras.

Det är också här som informationen skiljer sig som mest.

Sedan behöver ni förstå och få kunskap om att man får olika släktträd beroende på vilken gen eller egenskap, system som man studerar. Och jag tycker att denna kunskap borde finnas tillgänglig även i godkända och peer-reviewade tidsskrifter. Och att ni därför haft chansen att förstå detta.

stebe2

Ju närmare släkt desto mer lika. Regleringen har mest betydelse när det gäller att snabbt anpassa (och dela) en population till olika nischer. Alltså mellan Primater och människan skiljer färre gener och mest regulation. Men mellan Människa och Gris skiljer det fler gener än mellan Människa och Primat, Regulationen Kan vara av underordnad betydelse, det vet vi inte ännu. Men du har som sagt fått fel uppfattning om att det enda som skiljer är regulationen, så är det inte. Däremot är det den som kan förändras snabbast! (det krävs färre mutationer för att reglera en gen upp eller ned än det krävs för att förändra hela proteinets struktur!)

Reglerande gener skiljer sig relativt mycket mellan arter för att mutationer på dessa områden ofta bara leder till fenotypisk variation och inte till fatala missbildningar (som kan vara fallet om det är en mer grundläggande och därmed konserverad gen). Även inom samma art kan det ju finnas en hel del fenotypisk variation som resultat av detta. En del näbbar är större, andra är mindre, vissa är trubbigare, andra är spetsigare osv. Men det blir alltid en näbb.

När du pratar om olika släktträd för olika gener, menar du något annat än den naturliga variation som uppkommer som resultat av naturliga evolutionära företeelser som hybridisering, lineage sorting och liknande? Vilka artiklar syftar du på? Nyfiken.

En fråga.

Hur "skapas" eller utvecklas nya organ och kroppsdelar? Är det ENDAST mutationer tillsammans med selektionstryck som gör att nya kroppsdelar utvecklas, eller spelar arvet också roll?(Typ att man av en slump får ett djur som är stort, etc)?

alltså arvet är ju förälderns genetiska kod med mutationer (och endel andra mekanismer som varierar DNA)

individ = förälders DNA + variation (mutationer och rekombination mm)
population = massor av individer med variation
selektion = nisch där olika individer (pga variation) passar bättre, sämre eller lika bra i denna nisch

nisch föreställ dig ovalen som en nisch, punkterna är en individs sammanlagda variation i generna. alla punkter är en population

de prickar som är utanför ovalen är missanpassade, medan de som är innanför ringen inte påverkas av selektionstryck, inom ovalen kan populationen variera fritt utan att påverkas av selektionstrycket. Alla individer utanför ringen är mindre anpassade och kommer därför att selekteras emot (det innebär inte att de omedelbart dör men att de har sämre procents chans att överleva och reproducera sig än de innanför ringen så över tid kommer de utanför ringen att "försvinna" )

Vid en miljöförändring "förflyttas ovalen" och hela populationen kommer röra sig mot den nya positionen av ovalen. Ju närmare den nya ovalen man är desto bättre överlevnad och reproduktionschans, alltså vinner man i längden och efter ett antal generationer kommer återigen hela populationen se ut som den bild du just sett.

Tack för ditt svar, jättesnällt

Ett par frågor/funderingar

Skapades t.ex det som skulle bli dagens ben genom en mutation som gjorde att våran anfader fick fenliknande små stumpar att vifta med, som var fördelaktiga och sedan tillslut utvecklades till ben?

Förtydligar ovan: Beror alla förändringar på variationer i samspel med urval?

Rekombination, är det när gener bildar nya unika kedjor?

Förändringar för populationen ja, individuellt sker bara förändring via mutationer etc.

rekombination är när delar av kromosomer från mamma och pappa byter längre sträckor av genetisk information i en kromosom Genetisk_rekombination

fenliknande ja, arvet för lemmar (armar och ben) kommer förmodligen från en fiskliknande förfader som levde i havet och de var förmodligen någon form av fenor från början, det går hitta mer om det om du googlar.

Okej. Man kan alltså generalisera till: Alla förändringar på individnivå sker i huvudsak via mutationer och rekombination.

Korrekt, om du med "förändring på individnivå" avser olikheter i genom mellan en förälder och dess avkomma.

Med tillägget att det endast gäller ärftliga skillnader.

Miljön eller slumpen kan också ge upphov till skillnader mellan individerna, t ex i kroppsvikt och längd, genom sjukdomar eller näringstillgång.

Det menar experter numera att det är fel. Om du jämför DNAt mellan många andra djur och växter så blir det ett stort kaos. Kolla vilka falkar flygandehundar skäggdopping marsvin vilka dom är närmast släkt med.