Sveriges nya lärare: 0,5 poäng på Högskoleprovet?

Det kan bero på att Högskoleprovet blivit svårare. Generellt för den svenska befolkningen är att Matematik anses vara svårare och eftersom de ökat antalet matematik uppgifter med 40 så har det blivit svårare. Kolla bara på normeringstabellerna så ser du en påfallande skillnad. På gamla högskoleprovet så var det fler som skrev 1.8-2.0 än på nya. Vänta bara några år till så ser du att den sjunker lite till med -0.05 eller 0.1 med nya regeln med två decimaler.

Här kan ni jämföra lite översiktigt, ta gärna fler godtyckliga från x < 2011 HP HT12 och jämför med de nya högskoleprovens normeringstabell.

Exempel NYA

http://www.studera.nu/hogskoleprovet/hogskoleprovet/facitprovfragorochnormeringstabeller/fpn/normeringstabellerhosten2011.5.7dac986013389229f6e 80002269.html

Exempel GAMLA

http://www.studera.nu/download/18.27d86368130216405a6800014442/norm-hosten-2008.pdf

Skillnaden bland dessa år är att 130 fler personer som skrivit gamla högskoleprovet har landat på 1.8-2.0. Skillnaderna är mest vid resulteten 1.9 och 2.0. Då är det ju självklart att kraven sänks. Om man kollar senaste högskoleprov så var det 59 personer som skrev 2.00. Jämför det med någon normeringstabell från x < 2011 HT. Det är därför också antagningsgränsen kommer sänkas ytterligare.

Detta kan tyvärr inte rättfärdiga läraryrkets fiasko men det kan rättfärdiga läkaryrkets sjunkning. Hursomhelst så ska inte antagningsgränsen till lärarprogrammet vara 0.1. Såvida högskoleprovet blivit betydligt mycket svårare så ser jag inte varför en sjunking i antagningspoängen för läkaryrket skulle betyda att yrket tar samma bana som läraryrket.

Ett tillägg: Lite fel av dig att stärka dina progrones genom att jämföra Urval 1 med Urval 2 men men "Every story deserves decoration" .

Ytterligare ett tillägg. Kanske ett mer relevant ett.

Länk: http://www.studera.nu/download/18.27d86368130216405a6800014449/norm-varen-2010.pdf

404 personer fick 2.0 det här året . Jag som tyckte att 200 personer var mycket xD. Detta är ingenting annat än löjligt 404 personer ska inte få 2.0 och inte för att nämna 536 personer fick 1.9 .

De har kunskap men inte nödvändigtvis någon pedagogisk förmåga.



Lite gnäll kan vi väl allt tåla när de räddar Sverige med sin kompetens (de duktiga).

På högre nivåer skulle det nog vara guld för elever som är duktiga i ämnena alternativt satsar på skolan. Jag kommer ihåg att jag hade en ingenjör som fysiklärare i gymnasiet (många, många år sedan innan kravet på lärarutbildning blev het potatis) och det var riktigt bra. En av de första gångerna för mig då läraren faktiskt var kunnig inom ämnet och förstod det den lärde ut.

Ja ? Om man ökar matematiken är det färre som når de högre procenten än innan tydligen och mer som når medel poängen.

Är det inte så att färre får de höga poängen idag för att man använder sig av fler intervall? Lika stor andel får 2,0 i kvantitativa som verbala delen, t.ex. Det är först när man slår ihop dessa och räknar på två decimaler som färre får det högsta poänget 2,00 än förr.

Det där är en sanning med modifikation - fram tills 2008 fanns det en särskild högskoleprovskvot ("högskoleprov med arbetslivserfarenhet") som gav 0.5 extra på HP vid ansökan till läkare, om man hade arbetat i 5 år. Alltså hade många av de 2.0-individer du syftar på "bara" 1.5.
Vad detta innebär om Högskoleprovet som mätmetod för lämplighet till läk låter jag vara osagt.

Lägg därtill att normeringstabellerna såg annorlunda ut förr. Skillnaden är markant.

Tror ni detta kan ge upphov till att HP får mindre utrymme i antagningsprocessen? Förstår dock inte logiken i att klandra högskoleprovets legitimitet, då det handlar om hur många som söker en viss utbildning. Borde ju rimligtvis vara låg betygsgräns denna utbildning också.

Jag tror personligen inte HP kommer få mindre utrymme i antagningen av den enkla anledningen att man lagt tid och resurser på att utveckla ett nytt prov. Tror man är "tvungna" att fortsätta använda HP som urvalsmetod så att man får lön för mödan, dessvärre, även om jag själv hellre skulle se ett system som bygger mer på intervjuer och personlig lämplighet än rena betyg/HP för sådana utbildningar där personen spelar stor roll (lärare, läkare, psykolog med fler).

Kollade VHS antagninsstatistik. Även iår tas lärarstudenter in med 0,2 eller mindre på HP:

Göteborgs universitet Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, Musik
Göteborgs universitet Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, Musik
Göteborgs universitet Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, Naturorienterande ämnen
Göteborgs universitet Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, Bild
Högskolan Dalarna Grundlärarprogrammet - Grundskolans årskurs 4-6
Högskolan i Borås Ämneslärarutbildning för grundskolans årskurs 7-9: svenska, engelska, svenska som andraspråk
Högskolan i Halmstad Grundlärarutbildning (åk 4-6)
Högskolan i Halmstad Ämneslärarutbildning (åk 7-9), svenska - historia - religion
Karlstads universitet Ämneslärarprogrammet, Ingångsämne Idrott för årskurs 7-9
Konstfack Ämneslärare för gymnasiet Bild-Design
Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Ämneslärarprogram med inriktning mot arbete i gymnasieskolan - musik och annat ämne
Linköpings universitet Grundlärare med inriktning mot grundskolans årskurs F-3, Linköping
Linnéuniversitetet Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem
Linnéuniversitetet Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem
Linnéuniversitetet Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3
Linnéuniversitetet Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans åk 4-6/verksamhetsintegrerad profil
Linnéuniversitetet Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6
Linnéuniversitetet Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, Ingång engelska
Linnéuniversitetet Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, Ingång idrott hälsa
Linnéuniversitetet Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, Ingång samhällskunskap
Lunds universitet Ämneslärarutbildning med inriktning mot årskurs 7-9, Ingång engelska
Lunds universitet Ämneslärarutbildning med inriktning mot årskurs 7-9, Ingång historia
Malmö högskola Grundlärarutbildning, Fritidshem
Malmö högskola Grundlärarutbildning, Grundskolans årskurs 4-6
Malmö högskola Ämneslärarutbildning, Grundskolans årskurs 7-9, förstaämne Bild
Malmö högskola Ämneslärarutbildning, Grundskolans årskurs 7-9, förstaämne Engelska
Malmö högskola Ämneslärarutbildning, Grundskolans årskurs 7-9, förstaämne Religion
Malmö högskola Ämneslärarutbildning, Grundskolans årskurs 7-9, förstaämne Svenska
Malmö högskola Ämneslärarutbildning, Gymnasieskolan, förstaämne Historia
Malmö högskola Ämneslärarutbildning, Gymnasieskolan, förstaämne Idrott
Mittuniversitetet Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem
Mittuniversitetet Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3
Mälardalens högskola Grundlärarprogrammet förskoleklass och grundskola 1-3
Stockholms universitet Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6
Stockholms universitet Ämneslärarprogram med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, Historia, Religionskunskap,
Stockholms universitet Ämneslärarprogram med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, Samhällskunskap, Geografi
Stockholms universitet Ämneslärarprogram med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, Svenska, Svenska som andraspråk
Södertörns högskola Grundlärarutbildning med interkulturell profil med inriktning mot fritidshem
Södertörns högskola Grundlärarutbildning med interkulturell profil mot årskurs 4-6
Umeå universitet Ämneslärarprogrammet - gymnasieskolan Ingångsämne: Engelska
Umeå universitet Ämneslärarprogrammet - gymnasieskolan Ingångsämne: Historia
Umeå universitet Ämneslärarprogrammet - åk 7-9 Ingångsämne: Slöjd trä- och metall
Uppsala universitet Grundlärarprogrammet Inr m arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3
Örebro universitet Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i fritidshem
Örebro universitet Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3
Örebro universitet Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6
Örebro universitet Ämneslärarprogrammet, inriktning mot arbete i gymnasieskolan Samhällskunskap, Idrott och hälsa

http://www.vhs.se/Global/Statistik/HT2013/HT2013_antagna_urval2_program.xls

Man borde införa ett minimikrav. Helst på 1,5 eller högre men 1,0 är mer realistiskt.

Vi ska inte anta nollkommaettor bara för att få söker, då är det bättre att inte anta några alls.

Kan inte någon med 0,1 träda fram?

En av mina gymnasielärare satt på ett resultat på högskoleprovet på 1.9 men valde ändå lärarprogrammet. Hon var ganska duktig och förhållandevis ung. Dock vill jag tillägga att de allra duktigaste lärarna på gymnasiet alltid var de gamla rävarna nära pensionsåldern som satt betydligt lugnare bakom ratten då de styrde sina klasser genom studiernas träsk- och åkermarker.

En annan lärare var KTHare med bred kunskapsbas inom fysik och matematik. Generellt sett hade man störst respekt för mattelärarna inte minst för kanske flest elever ute på skolorna är minst mottagliga för detta och motsätter sig matteundervisningen. Min poäng är att visst kommer vi få se slaggprodukter på skolorna i framtiden, men just nu finns fortfarande otroligt skickliga och intelligenta lärare därute. Och lärare med 0.5 på HP kommer nog kunna lära sig med tiden och blomma ut inom sitt yrke så länge dessa inte är helt flamsiga.

Lätt lösning.

Starta en friskola.

Annonsera "Sveriges högsta lärarlöner".

Anställ smarta, välutbildade, drivna pedagoger.

Sälj elevplatserna dyrt.

Problem Solved.