Anglicismhatartråden (sammanfogad tråd)

Tycker det verkar högst osannolikt att hefty skulle ha något med saken att göra, då det ju företrädesvis beskriver en rent fysisk egenskap och i överförd bemärkelse används om priser och dylikt. Ur samma artikel:


Ungefär (men inte exakt) som svenskans kraftig. Borde det inte ha stått att det kunde betyda cool och liknande om din teori hade stämt? Varför skulle det vara mer sannolikt att ungdomen i en tid (SASO:s förstabelägg 1974, men i talspråket bör det ha förekommit längre) då engelskan i och för sig hade börjat slå igenom på bred front men ändå hade långt ifrån den dominerande ställning den har idag skulle ha utgått från ett engelskt ord med en annan betydelse än att man skulle ha utgått från ett svenskt ord med en annan betydelse? Jag skulle inte ha trott på den teorin i ett motsvarande modernt fall heller. Så konstig är väl inte gången omskakande, intensiv -> anslående -> positivt anslående? Jämför t.ex. (den idag rätt omoderna) användningen av fräck i samma betydelse för den ganska vanliga övergången från negativ till positiv laddning i sådana sammanhang.

SASO delar inte heller din uppfattning, då man ju för etymologin till häftig 3 hänvisar till häftig 1.

Stilmässigt neutral svenska brukar väl använda pluralformen krafter i den betydelsen?

Jag tror inte att det ännu är rimligt att låta hen ingå i det man betecknar som vardaglig stil. Ordets stora problem är ju att det har introducerats via skriften, med ty åtföljande osäkerhet om uttalet. (Jag har möjligen till och med en känsla av att olika uttal kan användas som attitydmarkörer för ordet i fråga - de som uppskattar ordet uttalar det hänn, och de som ogillar ordet tenderar till att uttala det heen.) Jag tror nog att du allt måste beteckna den Helige Fadern som han i vardagligt språk.

Ja, det vore ju den slutgiltiga kvoteringsfeminismen - att sätta en kvinna på Petri stol innan det katolska prästämbetet i övrigt öppnats för kvinnor.

Min fördom om ungdomsordet »häftig« som anglicism har sina rötter några år innan SASO kom ut 2009. Å andra sidan är betydelse 3 och 1974-dateringen i NEO 2000 (på disk) oförändrad.

Så straffar sig en besserwisser själv, genom att tipsa om en bra svensk ordbok. Bumerang var ordet – en aboriginism.

Jadå, det var ordet »styrka« som jag syftade på utan att nämna det. Översättning av “strength” till »styrka” skulle kunna ge anglicism-varning i utpräglat känsliga öron. Å andra sidan antyder en källa att st-klustret kring stronghet och stränghet är protogermanskt:

*strangitho

Vad gäller OT: Påven blev det lite onödigt OT. Jag hade garderat med »utpräglat vardaglig ton«. Snart är det Petter Katt, passande nog med kvinnonamnet Pia som en pendang till Pius den 22 februari.

– Jag är lite finansiellt frustrerad så här långt fram i månaden.

Bara som illustration på att det kan bli värre. Ja, så är det prosodiskt sett en pendang till Guillios diagnos på näthatarna.

Igår i en DN-artikel stod de "bla bla sista bastionen av bla bla". Glömmer bort vad de hadlade om, men har tidningen kvar någonstans.

En direktöversättning av "last bastion of X" som jag tyckte klingade extremt dåligt i texten. Man förväntar sig bättre från journalister på DN. Eller kanske inte, med tanke på att Gunnar Jonsson regelbundet skriver i ledarsidan.

Det vore intressant att se hela meningen. Frasen "sista bastionen av" kan vara god svenska om den inte är en trivial genitivkonstruktion. I det senare fallet skulle fraser som "sossarnas sista bastion" ha större marginal gentemot anglicism. Men även "sista bastionen av socialdemokrater" skulle kunna syfta på de allt glesare gråsossarna.¹ Ĺite assonanser får vi på köpet.

Må vara att "den sista bastionen" ofta används svulstigt som metafor, men det är en annan sak. På egentliga bastioner blev folk dödade, så det var tunga saker.

https://www.google.se/#q="sista+bastionen+av"

¹ Endast avsett som ett språkligt experiment, inget politiskt ställningstagande.

Senaste veckan har vi hört mycket om »processad mat«.¹ Senast hade SVT-Agenda nyss valt textningen »processad mat« när Bryssel talade om “processed food”.

Processad mat leder tankarna till brutala processer på livsmedel, som varmpressning av olja, deororisering vid hög temperatur, hydogenering av palmolja, etcetera. Ibland djävulens advokat så vill jag ändå slippa processad mat. Jag vill ha osten ystad, bröder bakat, kaffet rostat och eventuellt malet, öl och vin fermenterade. Majsflingorna må vara flejkade, men inte processade. På restaurangen vill jag ha maten tillagad.

¹ Om detta läses mer än 21 dagar efter rapporten om hästen i lasagnen så minnes skrönan om mald Pålle i tomatsås hett stoff 2013w07. Näringslivet och närighetslivet är som sagt till förväxling lika.

Hur sa vi förr, "industritillverkad"/"fabrikstillverkad"/"prefabricerad"?

Gina Dirawi uttalar namnet Sarah med engelskt uttal: http://www.svtplay.se/klipp/1053063/sarah-dawn-finer-overraskar.

Fast jag undrar om inte det är det man nästan alltid hör när det gäller just Sarah Dawn Finer? I och med att hon har ett väldigt engelskklingande efternamn.

http://www.youtube.com/watch?v=a9IhM6uExo4 kanske kan vara intressant i sammanhanget.