Den konservativa inställningen till vår monarki – och motståndarnas

Efter starkt tryck från allmänheten, beslöt jag mig för att högtidlighålla mitt 25000e inlägg med en liten utläggning.

Detta får ses som min uppfattning om en konservativ syn på svensk monarki, och i närtid så tycks ju även de uttalade stöden för monarkin ha blivit talrikare, varför det kan finnas anledning att något systematisera uppfattningarna från min sida.

Den svenska monarkin har blivit mycket ifrågasatt från republikanskt håll under det senaste året, särskilt efter att någon skandalbok, vilken på tvivelaktiga grunder anklagade vår kung för tveksamma, men ingalunda olagliga, aktiviteter. Mycket av detta sköts i sank sent på året genom att falsarier och lögner kunde avslöjas, vilket till stor del hade byggt upp den republikanska ligans kampanj.

Det torde finnas anledning att på allvar diskutera den svenska monarkin utifrån ett konservativt perspektiv. Man bör, enligt min mening, skilja på monarkin som statchefsmodell, innehållet i monarkin och kungafamiljen. Utifrån dessa tre områden kommer min redogörelse att lämnas.

Vår monarki har långa anor, väl över tusen år. Vill man anknyta till myter och antika romerska historier torde man komma ca tusen år bakåt ytterligare. Men det spelar mindre roll. Sverige har alltid varit en monarki, och skapades en gång av kungar i en grå forntid. Vi har alltså ett långt arv att förvalta, och just förvaltarskapstanken finns det anledning att hålla fast vid. Vi lever här en kort stund, i ett samhälle som till sin huvuddel är ett resultat av tidigare generationers arbete och ansträngningar. Helst tänks vi överlämna detta land i ett något bättre skick till nästa generation. Att då avskaffa det statsskick som vi ärvt och som bevisligen fungerat väl, kan omöjligen kombineras med förvaltarskapstanken. Enär inga argument om systemets brister, eller hur ett annat system skulle kunna se ut och fungera, har presenterats, så saknas givetvis helt motiv till dylika drastiska åtgärder. Tvärtom så tyder allt på att den konstitutionella monarkin är en mycket bra lösning för Sverige. Den har ju klarat det viktigaste konservativa testet – att hålla över tid och vara adaptiv för tidens behov.

Dagens monarkiska lösning är till yttermera visso behäftad med några brister, vilka det finns goda skäl att söka åtgärda. Nedan listas de viktigaste:
1) Kungens roll i frågor om lagstiftning, statsbudgetfrågor och regeringsbildning bör förtydligas. Stiftade och förändrade grundlagar bör stadfästas av kungen för att vinna laga kraft. Det bör också den av riksdagens beslutade statsbudgeten (och vårbudgeten), och den av riksdagen godkända statsministern med statsråd bör utnämnas av kungen.
2) Kungen bör vara den formelle överbefälhavaren. I de allra flesta länder har man en sådan ordning att statschefen är den formelle överbefälhavaren, som ofta har möjlighet att i en krigssituation överlämna det direkta befälet över de väpnade styrkorna till en militär, som ofta har en fredstidsbefattning som försvarsstabschef.
3) Av symboliska skäl, men också för att frammana ett tydligare ämbetsmannaansvar, bör de högre statstjänstemän som regeringen utser, utnämnas av kungen. På det sättet tänks chefsämbetsmännen påminnas om att deras plikter främst gäller landet och inte den sittande regeringen, på det att ämbetsmännens oväld kan stärkas, vilket måste ses som starkt angeläget.
4) Av likaledes symboliska skäl, tycker jag att riksdagens öppnande skall börja på Kungl Slottet, Rikssalen, för att sedan övergå till riksdagshuset. Då kan man på ett smakfullt sätt kombinera den gamla, mycket populära högtidliga öppningsceremonin med den nuvarande som sker i riksdagshuset.

Vi har idag ett regerande kungahus som är det som suttit längst i Sveriges historia, Det är också ett kungahus som haft en betydande symbolisk roll i de senaste 200 årens svenska utveckling. Utan tvekan kan man alltid ha synpunkter på den regerande monarken och hans kungahus, men icke desto mindre så fungerar vår nuvarande kung tämligen väl, trots de svårigheter som uppkommit genom den inte helt lyckade RF 1974. En del av dessa problem åtgärdas genom förslag ovan.

Så, då återstår det att se om den republikanska ligan kan presentera något seriöst förslag på problembeskrivning, eller ett genomtänkt förslag till hur den svenska republiken skulle se ut. Hittills har detta lyst med sin frånvaro, vilket däremot förtal, falsarier och kränkande omdömen inte gjort. Men det man inte kan prestera intellektuellt, tycks man kompensera genom invektiv, grundlösa beskyllningar och osakliga påhopp.

Bort med monarkin.. Ut med alla högeridioter! Låt dem brinna i H*...

Haha detta var komiskt. Länge leve HM Konungen!

Det handlar inte om att monarkin funkat bra eller vad som praktiskt sett blir bäst. Det handlar om vad som är moraliskt rätt, och det enda rätta är frihet för varje individ och att hålla statsmakten så långt bort ifrån individen som möjligt och att hålla makten i schack, i folkets händer.
Personligen tycker jag det är löjligt att hoppa på honom för hans aktiviteter. Jag tycker man inom den republikanska rörelsen visar att man är lite väl desperat när man börjar med sådana metoder.

Här slutade jag läsa. Sveriges historia sträcker sig knappast tillbaka till Jesu födelse, och historien om Sverige som monarki börjar långt efter att Romarriket har försvunnit från världskartorna...

I allmänhet kan jag även tillägga att Sveriges historia har väldigt lite med samtiden att göra, i alla fall när det kommer till de flesta utbildade konservativa perspektiv på den samtida Svenska monarkin. Anledningen är, om jag nu får uttrycka mig något grovt, kungafamiljen är idag en grupp inavlade, outbildade och bortskämda missfoster som årligen stjäl från skattebetalarna och skämmer ut Sverige med sina idiotiska kommentarer om världspolitik och ekonomi. Vad kungafamiljen och monarkin betydde en gång i tiden har ingenting med vår nuvarande verklighet att göra. De har svikit Sverige med sin idiotism, och Sverige bör återbetala tjänsten.

Jag sa ju myter och romerska historier.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Svear#Romarna


Så synd att du inte förmår skilja mellan monarkin som statsform och kungafamiljen. Det brukar vi konservativa vara noga med.

Ja, och på första försöket också! Den republikanska ligan kännetecknas inte av intellektuell förmåga i alla fall,

Det är förhållandevis enkelt tycker jag. Är republiker rent allmänt bättre samhällen än konstitutionella monarkier, med avseende på alla relevanta parametrar som faktiskt påverkar människors liv? Svaret är uppenbart nej. Man lever inte längre, bättre, rikare, friare och tryggare liv i faktiskt existerande republiker än i faktiskt existerande konstitutionella monarkier. Snarare är man benägen att hävda det motsatta, att de gamla europeiska konstitutionella monarkierna är kraftigt överrepresenterade bland stater som erbjuder sina medborgare de bästa levnadsvillkoren som står människor till buds i vår tid. Republik är det dominerande statsskicket bland de länder där människor har det mest eländigt. Samma sak kan sägas om demokrati, i de flesta demokratiindex som publiceras är det just konstitutionella monarkier som dominerar tätpositionerna.

Oavsett vad man tror om orsakssambanden här så indikerar detta att förespråkarna för republik har bevisbördan, och att denna börda är avsevärd.

Läsvärd trådstart, synd att den här diskussionen tenderar att hamna på en sådan låg nivå.

Jag är splittrad i frågan kring monarkins existensberättigande men jag förstår poängen och gillar också tanken att förvalta vissa delar som utgjort viktiga komponenter i den svenska kulturen. Och jag håller definitivt med om TS punkter på hur vi kan förbättra monarkin rent konstitutionellt. Jag tycker att Kungen ska få inflytande i vissa frågor som har med beslut om lagförändringar, statsbudgeten, och tillsättandet av politiska ministerposter att göra. Vi behöver någon som inte styrs av de politiska partiernas kortsiktiga och ytliga intressen, utan styrs av en genuin kärlek gentemot den egna nationen och det egna folket. Som en brasklapp här vill jag bara påpeka att jag förespråkar en starkt begränsad stat, som definieras av en strikt konstitution som även binder kungen, baserat på tanken om frihet och ömsesidig kärlek och utgör tydliga restriktioner mot social ingenjörskonst.

Jag tror Du har tillämpat den konservativa metoden på ett genomtänkt och förnuftigt sätt. Snittet av det mesta som är eftersträvansvärt torde vara högre i de konstitutionella monarkierna, än i republikerna, och ingen kan frambära något konkret som skulle kunna bli bättre med en svensk republik.
Bevisbördan ligger självfallet hos de som vill förändra ett system som inte har några konkreta nackdelar.

Tack. Ja, det visades ju rätt omgående prov på den republikanska nivån.


Helt klart är det nödvändigt med konstitution, författningsdomstol och maktbalans. Att den sociala ingenjörskonsten är ett betydande politiskt problem är också en åsikte som jag delar, och kan monarkin utgöra en bastion mot sådant så är det bra, men jag är litet pessimistisk där, vis av skadan.

A) Om du tror att Wikipedia artikeln i fråga på något sätt diskuterar en svensk monarki föreslår jag någon form av universitetskurs i historia. B) Att i moderna sammanhang diskutera den svenska monarkin i termer utöver den svenska kungafamiljen är lika poänglöst som det är outbildat. Jag kan dessutom mycket väl skilja mellan monarkin som statsform och den svenska kungafamiljen, men du förstår väl att den svenska monarkin är död? Nästa logiska steg är därför att ta död på kungafamiljen, antigen bokstavligen eller formellt. Att diskutera ett alternativ kan jämföras med att diskutera ett alternativ till tyngdkraften. Visst kan man göra det, men vad exakt tjänar det till?

Dessutom misstänker jag att herrn förvirrar konservatismen med den typ av nationalistiska bakåt-logik som individer såsom Ian Wachtmeister förespråkar: allt som är gammalt är gott, allt som är nytt är dumt och produkten av multikulturella experiment och kommunistiskt lutande judar.

Om vi sedan skall kasta sand mot varandra kan jag själv tycka att det är något synd att du med 25,000+ inlägg inte har bemästrat konsten av att skriva sammanhängande och faktamässigt korrekta inlägg. Vad sedan gäller dina "förslag" angående en utveckling av konungens maktbefogenheter är de för idiotiska att ens kommentera på i närmare detalj. Jag har dock en fråga till dig, som du gärna får svara på. De förslag du lägger fram, hur exakt anser du att de skulle förbättra Sverige som nation och samhälle? Svara gärna utan att länka till Wikipedia.