Citat:
Jag fick inget svar.
Själv undrar jag därför hur letsdoit själv valt att agera som läkare, om h*n varit sådan, men det kanske är OT i detta fall? Kluven är jag. Det förefaller vara ett komplicerat för alla parter.
Vi får se.
Jag skulle tveklöst ha gett barnet så mycket medikamenter som jag bedömt att det (och föräldrarna) behövde - och jag skulle dessutom ha stått för vad jag gjort - utan att dölja mitt rätta ansikte - och även om det i slutändan hade kostat mig en anklagelse om dråp. - Så länge jag ansett mig ha agerat med barnets och föräldrarnas bästa för ögonen hade jag hellre tagit en öppen och oförtäckt diskussion om saken.
Ursprungligen postat av KluvenTunga
Så... jag har ett vagt minne av att jag haft en diskussion men letsdoit om dennes inre meningsmotsättningar. Det rörde sig visst om inlägg no 12696 i tråden. Där gav letsdoit uttryck för följande (stånd)punkter:
a) I ett sådant här fall anser jag också att man såväl i patientens som de anhörigas intresse vid minsta tvekan ska kunna överdosera med god marginal.
b) Varför inte lindra barnets vånda så snart det tagits ur sin respirator; varför vänta i mer än fem timmar med en välbehövlig överdosering - som misstänks vara en otillåten dödsdos? - Hur ska man veta om syftet är att påskynda döden, eller om man syftar till att minska smärta/ångest?
c) Gavs preparaten med det goda uppsåtet att få slut på barnets smärta/ångest, eller var syftet att helt sonika döda barnet?
d) Som det nu är, är det uppenbart att de bägge två ljuger om förloppet
e) Är verkligen det enda alternativet en dödlig dos morfin/tiopental om patienten riskerar en långsam och ångestfylld kvävning?
f) Hade jag varit i JN:s kläder och vetat att jag och MT gjort allt vi kunnat för att de anhöriga och barnet skulle ha det bra, men att jag anade att MT gett mer än tillåtliga mängder läkemedel så skulle jag stenhårt köra en version som gynnade MT eftersom MT riskerar fängelse för dråp.
Dessa (syn)punkter fick mig att formulera frågan:
[Först lite OT, ursäkta - senare] ..//..- Så vad tycker du själv? Komplicerade frågor (fetade samt understrukna). Normalt skulle jag lita på läkaren i liknande "avvägningsfrågor". Gällande skuld, bevisvärderingsfrågor samt de allmänetiska frågorna som sannolikt följer av fallet - får de säkert succesivt nytt bränsle ur ett diskussionsperspektiv - i samband med rättegången. Men om du läser det understrukna [KT:s anmärkning = de visade i inlägget ovan] - finns lite att "bita i" - även för dig, då dina åsikter andas en del motsättningar. Eller har jag missat det uppenbara.
a) I ett sådant här fall anser jag också att man såväl i patientens som de anhörigas intresse vid minsta tvekan ska kunna överdosera med god marginal.
b) Varför inte lindra barnets vånda så snart det tagits ur sin respirator; varför vänta i mer än fem timmar med en välbehövlig överdosering - som misstänks vara en otillåten dödsdos? - Hur ska man veta om syftet är att påskynda döden, eller om man syftar till att minska smärta/ångest?
c) Gavs preparaten med det goda uppsåtet att få slut på barnets smärta/ångest, eller var syftet att helt sonika döda barnet?
d) Som det nu är, är det uppenbart att de bägge två ljuger om förloppet
e) Är verkligen det enda alternativet en dödlig dos morfin/tiopental om patienten riskerar en långsam och ångestfylld kvävning?
f) Hade jag varit i JN:s kläder och vetat att jag och MT gjort allt vi kunnat för att de anhöriga och barnet skulle ha det bra, men att jag anade att MT gett mer än tillåtliga mängder läkemedel så skulle jag stenhårt köra en version som gynnade MT eftersom MT riskerar fängelse för dråp.
Dessa (syn)punkter fick mig att formulera frågan:
[Först lite OT, ursäkta - senare] ..//..- Så vad tycker du själv? Komplicerade frågor (fetade samt understrukna). Normalt skulle jag lita på läkaren i liknande "avvägningsfrågor". Gällande skuld, bevisvärderingsfrågor samt de allmänetiska frågorna som sannolikt följer av fallet - får de säkert succesivt nytt bränsle ur ett diskussionsperspektiv - i samband med rättegången. Men om du läser det understrukna [KT:s anmärkning = de visade i inlägget ovan] - finns lite att "bita i" - även för dig, då dina åsikter andas en del motsättningar. Eller har jag missat det uppenbara.


Och jag hade definitivt låtit såväl föräldrarna som farmodern delta i omsorgerna inför och efter döden.