Nämen... Mazzone, Baggio och
MIN Giannini nämns på en och samma sida... En liten tår kan faktiskt skönjas i mitt öga. For real alltså.
Allt är länkat samman och ja... Hur fan ska jag kunna få någon ordning och reda på det här, en lördag kväll efter middag och givetvis dryck inkluderad?
Under tidigt 90-tal, tror det kan varit -93, så tog det mig ungefär en hel förmiddag med buss och tummen att ta mig till Il Principes Frattocchie. Kommer inte ihåg ett skit av det egentligen, inte mer än att det va varmt som satan, päronen blev vansinnig då deras tonåring varit så förbaaaannat dum att ta sig dit, att det inte alls va värt det och att där fanns en kyrka. San Giuseppe googlade jag precis fram mig till att det måste heta. Kom bara ihåg den relevanta delen av namnet, och då för 17 år sen eller så, då var jag på nåt naivt sett övertygad om att namnet var taget efter min idol haha... Hittade dock aldrig till hans hem. Förjävligt. Visst, hade varit ubercoolt att knacka på, men min egentliga anledning ger riktiga stalkersignaler... Giuseppe har en autistisk (?, kan varit felaktigt rykte) dotter, och fick väl nånstans för mig att dom då givetvis skulle behöva en assistent... Hmmm...
Och något år senare så drog han alltså vidare. Eller ja, Sensi ville inte ha honom kvar (för att återknyta till diskussion för några veckor sen... ALLT va inte bra med Franco S), och han hamnade i Österrike. I Arnolds S födelseort. Men han längtade hem, och hans (och alla andras) vän Mazzone tog honom till Neapel. Men Carlo fick sparken, och Giannini valde att följa med sin Carlo. Ungefär samma sak som Mazzone gjorde när Giannini tvingades bort från Rom, även om Sensi inte lär velat ha kvar Mazzone oavsett. Kommer ihåg Gianninis avskedstal på Palazzo dello Sport ute i Eur (osäker, så kan va fel men what the hell), när denne tackade just Mazzone med rätt så rörande ordalag.
Och så har vi nu Baggio uppe... Han och Mazzones vägar korsade alltså varandra i Brescia, och Brilles idol håller väl alltjämt Mazzone som den bästa tränare han har haft, även om jag gissar det fina omdömet mer gäller Mazzone som person än som just tränare. För som just person så verkar han verkligen vara extraordinär, även om gammalmodig även kanske bör nämnas. Vilket får mig att kom ihåg Liedholm. Och Guardiola (som flera år efter Brescia-tiden bjöd in just Mazzone på nåt party eller nåt, nån kanske kan påminna mig om vad det va...). Och alla är dom tränarprofiler som idag finns med i Romas historia... Mysfarbröder. Som ni nu gärna naturligtvis får tro just blev så fina personer ute på Trigoria...
Mazzone är väl fö den som coachat i flesta serie a matcher, och det med rätt god marginal?
Och utgör inte hans täta vänskap med Guardiola ungefär världens bästa vittne och alibi för vilket virke spanjoren är gjord av? Ni som tagit en öl ikväll och tänker lika logiskt som jag förstår givetvis att jag härmed med bestämdhet förklarar Zlatan skyldig till sommarens oroligheter i Barcelona...
Som om vi inte redan visste att det enda som överträffar Zlatans näsas storlek är hans... ego.
Kan va läge att lämna datan nu innan jag gjort bort mig fullständigt.
