Finns själen? Det är otänkbart att föreställa sig religioner utan att också ta med själen i beräkningen. Religionens mål är att själen vid döden ska uppgå i en större helhet eller komma till en plats utan bekymmer och med evig sällhet. Vem kan föreställa sig en religion som inte tar hänsyn till människans själ i Guds plan för människan?
För vikingarna fanns inte ordet "själ", som är ett lånord. I stället talade man om "ande". "Ande" har att göra med andningen. När en människa dog gav hon upp andan och anden for i väg till olika ställen beroende på vilken social position man haft i livet. De flesta hamnade väl i Hels rike. Att själen hade att göra med andningen är logiskt. Så länge man lever andas man, är man död andas man inte. Ordet "själ" kom från fornsaxiskan eller fornfrisiskan i samband med att kristendomen började komma till Norden och användes huvudsakligen i kristna sammanhang. Ordets etymologi är dunkel, men användandet av "själ" innebar att man skilde själen från andningen.
Vilka har då en själ? Har djur en själ? Vilka människor har en själ? Den anatomiskt moderna människan har funnits i 200 000 år. Det är rimligt att tänka sig att dessa ursprungliga människor kommunicerade med varandra och därför hade ett språk. Om de föreställde sig en annan värld med gudomliga väsen kan vi inte veta, men det är troligt att de hade en eller annan form av religion. Fanns själen i deras föreställningsvärld?
Vad jag vet om hinduismen så lär den ut att även djuren har själar. Annars skulle man inte kunna återfödas som ett djur i ett evigt kretslopp. Här är själen kopplad till livet och andningen. Det önskvärda är själens utslocknande, moksha.
För att återgå till människorna som levde för 200 000 år sedan, kan man fråga sig om de trodde på själens existens. Om de var lika oss, hade de själ, enligt kristen syn. Det innebär, om man tror på själens existens, att själen som fenomen kom till för 200 000 år sedan. Den föregående människotypen Homo erectus tycks ha varit mer primitiv och hans tänkande mer begränsat. Han var mer djurlik. Om man tillskriver Homo erectus en själ närmar man sig hinduismen där även djuren har en själ.
Jag såg ett katastrofscenario på teve där klimatförändringen på jorden ledde till så höga temperaturer att människosläktet utslocknade. Om människan dör ut så har antalet själar varit begränsade. Ett ändligt antal själar har alltså funnits att fördela bland människorna, och själens tid varade blott 200 000 år, en mycket kort tid om man betänker att Bibeln skriver om "evigheter" när den talar om tid.
För vikingarna fanns inte ordet "själ", som är ett lånord. I stället talade man om "ande". "Ande" har att göra med andningen. När en människa dog gav hon upp andan och anden for i väg till olika ställen beroende på vilken social position man haft i livet. De flesta hamnade väl i Hels rike. Att själen hade att göra med andningen är logiskt. Så länge man lever andas man, är man död andas man inte. Ordet "själ" kom från fornsaxiskan eller fornfrisiskan i samband med att kristendomen började komma till Norden och användes huvudsakligen i kristna sammanhang. Ordets etymologi är dunkel, men användandet av "själ" innebar att man skilde själen från andningen.
Vilka har då en själ? Har djur en själ? Vilka människor har en själ? Den anatomiskt moderna människan har funnits i 200 000 år. Det är rimligt att tänka sig att dessa ursprungliga människor kommunicerade med varandra och därför hade ett språk. Om de föreställde sig en annan värld med gudomliga väsen kan vi inte veta, men det är troligt att de hade en eller annan form av religion. Fanns själen i deras föreställningsvärld?
Vad jag vet om hinduismen så lär den ut att även djuren har själar. Annars skulle man inte kunna återfödas som ett djur i ett evigt kretslopp. Här är själen kopplad till livet och andningen. Det önskvärda är själens utslocknande, moksha.
För att återgå till människorna som levde för 200 000 år sedan, kan man fråga sig om de trodde på själens existens. Om de var lika oss, hade de själ, enligt kristen syn. Det innebär, om man tror på själens existens, att själen som fenomen kom till för 200 000 år sedan. Den föregående människotypen Homo erectus tycks ha varit mer primitiv och hans tänkande mer begränsat. Han var mer djurlik. Om man tillskriver Homo erectus en själ närmar man sig hinduismen där även djuren har en själ.
Jag såg ett katastrofscenario på teve där klimatförändringen på jorden ledde till så höga temperaturer att människosläktet utslocknade. Om människan dör ut så har antalet själar varit begränsade. Ett ändligt antal själar har alltså funnits att fördela bland människorna, och själens tid varade blott 200 000 år, en mycket kort tid om man betänker att Bibeln skriver om "evigheter" när den talar om tid.