Skvaller om Ted Gärdestad?

Jag körde lite extra taxi i början på -90 talet. Körde en radiopratare som precis intervjuat Ted innan han satte sig i min bil. Han sa att han hade tom blick, var svår att intervjua och han fick en väldigt obehaglig känsla. De fick avbryta intervjun. Några år tidigare hade han fått en psykos och kastat en tegelsten rätt in i en bil som kördes av en ung tjej. Det stod på löpsedlarna.
Mycket tragiskt, men det blåser nog hårt på toppen. Han slog igenom som 15 åring och det är nog inte lätt att hantera.

Nja, låter mer som om framgången möjligen kan ha triggat något. För det finns ju sinnessjuka som tar livet av sig utan att någon vet vilka de var.

Jag jobbade på ett ställe där han spelade efter att ha gjort come back. Jag försökte prata med honom, men det var noll respons. Hur tomt som helst. Han betedde sig precis som man föreställer sig att folk fullproppade med mediciner ska uppträda. En tid senare var han död.

Ted skrev väl mycket av sin musik själv i alla fall i början av hans karriär? Kanske jag som har missuppfattat det helt.

Enligt Wikipedia skrev Ted all musik själv. Texterna lär ha haft brodern Kenneths medverkan, iaf vad det gällde omtolkning från engelska till svenska.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ted_G%C3%A4rdestad

Tänkte väl, tror jag såg någon dokumentär där Björn och Benny från ABBA medverkade, och sa att det var enkelt att jobba med Ted, som då bara var en liten unge. Då han gjorde det mesta själv.

Jag läste en bok för några år sen om Ted som brorsan hans skrev. Skakande läsning om hur samhället ställde upp för Ted. Hans musik håller fortfarande. Måste ha varit ett helsike att skriva låtar om sol och sommar och vara så svart inombords.

Två, till mig, närstående tjejer fick lift med Teds turnebuss, under hans tidiga glansdagar. Killarna i bandet flirtade och skojade hela tiden, medan Ted inte sa ett ord under hela färden.

Själv såg jag honom vid en färjeterminal vid ungefär samma tidpunkt. Då upplevde jag honom som en "buspojke", han sprang omkring och snodde hattar o.d för resten av sitt ressällskap.

Vid ett uppträdande kastade Ted ut blommor till publiken. Min kompis och jag försökte fånga samma blomma, men det var jag som fick den. Ted såg det hela och kastade sen en blomma till kompisen med, lite gulligt gjort tycker jag. De rosa nejlikorna torkade vi, och sparade länge.

Det är faktiskt en efterkonstruktion att det ryktades om att Ted Gärdestad var 33-åringen. Vad ryktet egentligen sa var att det var Teds brorsa Kenneth som var 33-åringen.

Har lite vagt för mig att Kenneth Gärdestad, precis som den egentliga 33-åringen (Victor Gunnarsson som sedemera blev mördad i USA) var musiklärare i Sollentuna. Hursomhelst var varken Ted eller Kenneth jämngamla med Gunnarsson .

Tyngdpunkten av Teds karriär är t o m 1976-77. Det är fram till dess nästan alla glada hits är skrivna. Jag har uppfattat det som att det var mycket "solsken" då också, inte svart. Framstod det inte så av din läsning av Kenneths bok?

Deltagandet i svenska melodifestivalen -79 var något av en comeback. TG kommenterade det ungefär såhär strax efteråt: "Det sämsta som kunde hända mig då var att jag blev jättepopulär igen." (Vilken var just vad som hände med mediaintresset i o m Satellit.) Så tiden -78 till ca -83 var väl halvbra, tror jag, och efter ca -83 dålig, med bl a psykotiska symptom.

Det finns ett långt repotage i månadsblaskan Café från 1998 (+/- nåt år) som är rätt intressant. Bl a intervjuas TG's far, skribenten ger bilden av fadern som ganska kontrollerade, dominant och krävande. Önskar jag fick tag på den tidningen...

"Omtolkning" är en konstig formulering. Ted skrev låtarna med blajengelska texter - ett ganska vanligt tillvägagångssätt bland svenska låtskrivare. Kenneth skrev sedan de texter som användes.

Ryktena gällde Ted, såg en dokumentär där Kenneth berättade hur dåligt Ted mådde av dessa rykten.