Tnka sig, vad jag lskar det ordet, knn efter hur det ligger rtt i munnen.
Det jag frgar mig r, var gr grnsen mellan sjuk dekadens och sund dekadens?
Eller kan man dela upp dekadens p detta stt? Sg nyss ett inslag p nyheterna om Wacko Jacko. Att karln r dekadent rder vl ingen tvekan om men utgr dennes levnadsstt en sjuk form av dekadens?
Eller fr man ta det goda med det onda och acceptera dekadensens alla yttringar?
D jag i motsats till mnga andra tror att den naturliga fljden av dekadens r nytnkande istllet fr frfall, mste jag d acceptera WJ;s dekadenta livsstil.
D jag anser att den sunda dekadenta livsstilen inte skrdar ngra offer utan tvrtom skapar vinnare borde vl grnsen fr den sunda dekadenta livsstilen g vid den vuxna individens egna vilja. Dekadens bygger p frihet till 100% vilket man knappast kan kalla pederasten WJ;s eskapader. Sledes existerar en sjuk dekadens.
Sund dekadens (lite lustig ordkombination.) mste utmana puritanismen, eller?
En sak r helt klar, dekadens leder till nydaning, nydaning leder till puritanism, puritanism leder till dekadens! Se dr ja, nu fick jag ihop det till slut.
Dock vill jag leva i den dekadenta fasen.