Är det bara jag som får ångest av alla rymdbilder?

Visst är det tjusigt med alla vackra bilder som t.ex Hubble och andra astronomiska utkikspunkter matar oss med? Men samtidigt får dom personligen att på ett skrämmande sätt en att förstå hur liten man är i det stora hela. Brukar du också ibland få den där jobbiga existensiella ångesten som inte bara går att förklara bort?

Absolut! Någon form av existensiell svindel!
Jag kollar oftast bort när jag ser sånt, framför allt de bilder då de zoomar in från rymden och ner på jorden i någon överhastighet. =S

Jag blir tvärtom lugn när jag ser dessa mäktiga bilder från rymden eller funderar över människans litenhet.
Det ger en perspektiv. Man inser att alla eventuella problem är löjligt fjuttiga egentligen.

Precis vad jag också tänkte när jag läste inlägget.

Ungefär så känner jag också när jag ser det. Ett slags lugn infinner sig hos mig och jag accepterar att jag...bara är...

Jag blir filosofisk och bekymmerslös. Det är som att alla problem i världen försvinner och jag blir ett med universum. Att se bilder på t.ex. en vacker supernova eller en galax är för mig som att meditera och uppnå fullständig frid. Det är så vackert att jag vill gråta, bokstavligen! Jag vill bara dit!

http://rosenblumtv.files.wordpress.c...b-nebula-2.jpg

http://www.liroy.net/crap/heic0615a.jpg

Ibland får jag allt lite ångest men oftast är det bara grymt intressant. En bild som får en att tänka lite är Hubble Ultra Deep Field:

http://en.wikipedia.org/wiki/Hubble_Ultra_Deep_Field

Jag får den där ångesten också ibland. Nån sa att alla problem verkar löjligt fjuttiga i jämförelse men det gör alla glädjeämnen också!

nja, kan hända att man får lite svindel om jag är i dålig form.
Spelar inte så stor roll att ett väldigt universum finns där ute så länge det inte är farligt.

Det ger perspektiv. Att tänka på att vi och vår planet är helt obetydlig får en att inse att man inte behöver ta allt så seriöst, bara slappna av och lev till det tar slut.

hur tänker du då? Vad exakt är det som gör dig obetydlig? En stor mängd materia som inte utövar något inflytande på ditt liv? Det måste innebära att materian är väldigt betydlig, för sig själv då eller?

jag är grymt fascinerad av rymden.. men jag får både ångest och den skrämmer skiten ur mig... speciellt då man tänker på hur stora stjärnor det finns. tex VV Cephei som är större en jupiters omloppsbana