När är det s efter egennamn?

När har man ett s efter namn?

Där står Mattias bil. - I dettta fallet finns s:et i namnet.
Där står Kalles bil. - I det här fallet måste jag lägga till ett s.
Där står Asterix bil. - Ska jag lägga till ett s efter Asterix? Man uttalar nån typ av s-ljud i slutet på namnet (Asteriks). Gills det? Eller uttalar jag Asterix fel?

Du kan ha en genitiv apostrof efter namn som slutar på -s, exempelvis Thomas' bil, samma regler gäller för -x och -z.
Detta görs för att förtydliga genitivformen och undvika missförstånd.

Det går det alldeles utmärkt att skriva Asterix bil eller Asterix' bil

Utdrag ur Svenska Språknämnden
"Apostrof kan i sällsynta fall användas för att markera genitiv vid egennamn även i svenskan, om man anser att sammanhanget inte tydligt nog visar att genitiv avses. Detta gäller namn som slutar på s, z eller x och apostrofen sätts då efter namnet: Sveriges banker är fattigare än Schweiz’ (banker). Det här är inte min hund, det är Andreas’. Men apostrof är inte obligatoriskt här."

Tack för den TrialByError. Hade jag ingen aning om.
Försöker sedan en tid tillbaka förbättra mitt skivspråk så detta var mattnyttigt.

Tack för det, TrialByError. Det var myckat som var nytt för mig eller rättare sagt allt.

Hur är det vid uttal då? Kan man lägga till något där för att förtydliga?

Som ditt exempel:
"Det här är inte min hund, det är Andreas'"

Säger jag det så låter det ju inte bra, kan man då för att förtydliga säga
"Det här är inte min hund, det är Andreases" (vílket oxå låter puckat, men budskapet går nog bättre fram)
Eller måste man då säga:
"Det här är inte min hund, det är Andreas' hund"

Apostrof för att visa ägandeform ska endast användas i synnerligen sällsynta fall. Det är inte som i engelskan där den används i samtliga fall.

I vissa fall kan det bli "konstigt", tex:


I dessa fall kan man, teoretiskt åtminstonde, lägga en apostrof efter "Andreas", dock är det att föredra att omformulera meningen så att det inte blir konstigt, eftersom det fortfarande uttalas konstigt. Att utröna praxis är enkelt gjort genom att läsa dagstidningar och böcker.

Tumregeln är alltså att inte använda apostrof, samt att aldrig lägga på ett s om det slutar med ett s-ljud (inklusive x). Omformulera meningen om det låter eller ser konstigt ut.

1. Är det någon annans hund?
2. Heter hunden Andreas?
3. Är det Andreas som äger hunden?
4. Är det måhända en katt som heter Andreas?
5. Är Andreas en person som ser ut som en hund?

Lite OT, men ändå.
Det är så enkelt att missförstå saker här i världen!
Man kan ju egentligen tolka det mesta som man vill...

Håller med meazury på alla "missförståndsmöjligheter", fast hans 1 och 3 är rätt så lika.
Vill bara tilläga att apostrof+s-kombinationer är helt fel i svenskan, alltså av typen "Svensson´s krog".

Varför inte helt enkelt säga "Det är Andreas hund, inte min."

Även om genitivapostrof i undantagsfall kan användas, så bör man inte göra det. Detta av den enkla anledningen att alldeles för många inte förstår skillnaden på "Andreas´" och "Andreas´s". Lite roligt är att man ofta ser plural av engelska ord, när de skrivs av svenskar, ofta pryds med en genitivapostrof.

Svenskar i allmänhet (även jag) är ofta sämre på engelska än de tror, tyvärr.

Jag har sett många exempel på engelsmän (eller amerikaner) som också gör det felet.