Min sambo är en riktig slösa...

Jag skulle inte ta upp det här på FB om jag inte ansåg att det var ett problem. Det är så att min sambo, som jag bott tillsammans med nu i drygt ett år, har visat sig vara en riktig slösa. Förutom att hon är beroende av cigaretter (hon röker ett paket om dagen) så äter hon väldigt mycket, vilket tär hårt på vår ansträngda ekonomi.

En stor brödlev kan gå åt på två dagar och hon tar tjockt med smör och slösar med påläggen (bara ett exempel). Hon beställer snabbmat via hemkörning titt som tätt trots att vi egentligen inte har råd, bara för att hon tycker att "man måste ju unna sig något ibland" och så jämför hon med "alla andra" som hon tror har mycket bättre ekonomi och hänvisar till att "Ja men titta på dem som springer och storhandlar och unnar sig saker titt som tätt".

Hon beställer också en massa skit som vi inte behöver från olika postorderfirmor och dyra leksaker till sina katter, klösbrädor etc.

Jag har påtalat för henne ett antal gånger att det kan vara klokt att rätta mun efter matsäcken, men hon slår bara dövörat till och säger "Jaja"...

Hennes jobb är inte så välbetalt och själv rehabiliterar jag mig då jag har varit i missbruk tidigare, och just därför är det viktigt att den man är tillsammans med försöker föregå med gott exempel (hon är nästan helnykterist och hon har sagt att hon vill hjälpa mig på alla sätt för att jag ska fortsätta hålla mig nykter). Men oron över vår ansträngda ekonomi gör att jag ibland känner för att ta till flaskan igen, och jag vill absolut inte trilla dit igen.

Men så fort jag försöker prata med henne om det där med att slösa kontra spara så blir hon bara tjurig och säger inget på flera timmar.

Det är svårt eftersom jag älskar henne och inte vill komma med pekpinnar eller tala om för henne hur hon ska leva. Jag vill ju att hon ska känna sig fri, men samtidigt måste det ju vara en frihet under ansvar, liksom.

Hur kan man diskutera detta med henne på ett sätt som gör att hon verkligen tar till sig vad man säger och inte blir sur?

Kan vara svårt att få henne att lyssna på dig, ni har en för nära relation. Jag skulle testa med en kommunal ekonomisk rådgivare på soc eller liknande, som kan hjälpa er. Eller testa att göra som i Lyxfällan, sätt upp en tydlig budget med hur det ser ut idag och hur ni vill att det ska se ut. Det brukar visualisera det bättre.

Det låter ju inte som en hälsosam livsstill, med rökningen och matvanorna..
Du kanske kan börja den vägen?

håller med.

Ni har för nära relation det skulle tyvärr behövt nån utifrån.

Hoppas det löser sig för er.

Jag håller med en ovanstående talare, men formulerar om det på mitt satt.

Du får forklara for henne hur ekonomi funkar.

Får man in X kronor i månaden kan man inte gora av med mer an X, det ar helt omojligt att klara sig då, sen kan hon kora sitt unna-sig-snack hur mkt hon vill.

Jag tycker aven at det låter valdigt toffligt att gå till en ekonomisk rådgivare om detta, det ar grundlaggande matematik och ekonomi, går det inte in ar hon dum i huvet.

De sakerna du räknat upp gör väl kanske max 2500kr extra/mån.
Eftersom båda har en inkomst så bör det finnas mer som du inte nämnt än för att er ekonomi skulle kunna vara riktigt ansträngd.

Tyvärr tjejer är shoppings galningar! :P
Har ni gemensam ekonomi?

Om ni har det så varför kör ni inte med olika separata konton?
Så kan hon göra vad hon vill med sina pengar och du göra vad du vill med dina?
Jag och min tjej har så och det funkar kanon!

Då slipper man tvister och tar ena partens pengar slut pga och hon shoppat upp allt, så får ju hon stå sitt kast och vara pank hela månaden tills nästa löning? =D

Det är tufft att möta tjejer som inte vill dra gränser för konsumtionen. Logiken kan vara något i stil med:

1. Det vore elakt mot katten om den inte fick en klösbräda.
2. Det är viktigare att inte vara elak än att pengarna inte räcker.
3. Köp klösbräda.
4. Titta vad katten blev glad!
5. Vidare till nästa grej som bara måste fixas med pengar.

Otroligt jobbigt att stå emot. Vore jag själv i den sitsen så skulle jag börja med att själv uppsöka en kvinnlig psykolog.

Delad ekonomi är er lösning.

Förstår inte vad som menas. Är det inte bättre att TS säger till hans flickvän att, "nu splittar vi våra fasta boutgifter, sedan köper vi vårat eget käk för våra egna pengar så ser vi hur långt vi klarar oss" för att hon ska inse?

Om hon prompt vill beställa hem snabbkäk, köpa idiotiska leksaker till hennes katter osv får hon väl bekosta det själv. Sedan kan TS ta sina pengar och lägga dom i sitt sparande?

Det kanske kan ta ett par månader innan hon inser att det hon sysslar med inte är ekonomiskt hållbart i längden, vilket kanske får henne att inse saker och ting och börjar jobba mot en förändring.

Jag är förvisso singel och bor hemma fortfarande men bara tanken på delad ekonomi skrämmer mig lite faktiskt. Kan inte heller riktigt ta på varför

Du har förväxlat delad med gemensam. Eller rättare sagt hmm..... när jag tänker på det kanske var jag den som uttryckte mig otydligt. Skiljd ekonomi eller separat ska det vara

Som Aleister skriver kan du ringa din kommuns skuld- och budgetrådgivning och be om att boka en tid för er två. Dock är det väldigt långa kötider i nuläget, men det kanske inte är till en nackdel i ert fall om din tjej kan behöva få lite tid på sig att inse allvaret i det hela, framförallt hur det tär på dig.