Damp - bra eller dåligt?

Är damp, eler ADHD, det som skapar kultur eller är det bara en belastning för samhället?

t beror väl helt på hur man ser det. vill du utveckla din fråga lite mer?

I väntan på att du utvecklar din frågeställning svarar jag: All of the above.

Vad är det ni inte förstår med frågan. Damp handlar om folk som har svårt att hålla sig på mattan och jag skulle gissa på att en stor del av kulturskaparna lider av damp.

Men för att Dampgalningana ska kunna skapa kultur så krävs det ju ett samhälle.

Du menar finkultur, såsom avant garde teater och modern konst? Sådana människor verkar för lugna för att kunna diagnosticeras med damp. http://sv.wikipedia.org/wiki/Kristina_Lugn

Om du skulle bredda dina kunskaper om diagnoserna tror jag det skulle ge dig många nya infallsvinklar att begrunda innan du funderar vidare.

Beror nog på vilken kultur de skapar. om du har damp kan du väl inte koncentrera dig normalt? Det är nog inte så lätt att skriva en seriös roman om man är oförmögen att koncentrera sig.
Det är inte så att du förväxlar damp med neuros? Det är ju en gammal romantisk konstnärs myt att de är neurotiska.
En normal uppfattning är väl att konstnärer är som folk är mest, möjligtvis med undantaget att de är barnsligare är en normal människa. Jag gillar inte att citera folk när jag skriver för risken att det ska låta högtravande och pretto men Picasso sa att alla barn har en konstnär i sig, det gäller bara att behålla den. (Då kan man fråga sig om han menade barnet eller konstnären )

DAMP existerar inte längre som diagnos. Forskningen är inte evidsensbaserad och det saknar för lite empirisk data. När mannen från Göteborg som uppfann begreppet skulle gransklas körde han all empirisk fakta i strimlaren. Vad jag kan dra mig till minnes blev det rättegång men kommer inte ihåg utfallet.

Han fick en tillsägelse från rektorn och så var det inget mer med det. Diagnosen används definitivt fortfarande, fastän kvinnan från Lund motbevisade existensen av något som skulle kunna kallas för DAMP.

Ett intressant blog-inlägg som kan vara relevant:
http://www.antropologi.info/blog/ant...-of-psychiatry
'Is it ok that psychologists call “adolescent rebellion” for “Oppositional Defiant Disorder”?'
eeeh, nej?

fel forumdel tycker jag.. forsok lasa pa lite pa amnet innan du postar en sadan dum javla fraga. du forstar val att det inte kan vara sa 'svart eller vitt'. det ar ju bara manniskor med en avvikande koncentrationsformaga. detta ar f.o. ett amne jag besitter mycket kunskap om da jag sjalv har fatt diagnosen (gavan) adhd

Är det inte lite för svart-vitt att säga att det bara handlar om avvikande koncentrationsförmåga... Jag skulle säga att det är en annan form av koncentrationsförmåga helt och hållet, och att detta innebär ett bredare symtomkomplex. Till exempel är proaktivitet typiskt för ADHD. Och en förmåga att hålla flera projekt igång samtidigt. Och att snabbt kunna sätta sig in i nya projekt utan större förkunskaper.

Sedan måste man också komma ihåg att det är skillnad på personlighetsstörning och personlighetstyp. Det finns inget som säger att ADHD per automatik måste vara ett handikapp. Och även om det blir ett handikapp så är det kanske inget som man själv vill ändra på. Alla människor kan kategoriseras som någon personlighetstyp, men det betyder inte att alla människor har personlighetsstörningar. Däremot betyder det att ADHD inte är för evigt, om man inte vill det. Personligheter förändras, konstant. Det går egentligen inte att sätta folk i kategorier. Det är ett psykologiskt presens.

Själv gillar jag inte begreppet personlighetsstörning överhuvudtaget, eftersom det låter så dumt. Hur skulle man kunna ha en störning i sin personlighet, och vem har bestämt det. Men, det är en term som beskriver ett visst koncept inom psykiatrin, så då får man väl gå efter det då.

Jadu detta är en debatt som aldrig tar slut. Det är helt enkelt så att majoriteten är korrekt. Avviker man markant från majoriteten så är man "annorlunda" och nått är fel.