[USA] Den ENDA tråden om Apollo / Månlandningarna / Bemannade rymdresor

Snälla rara, jag kan datorer. Kan dina vänner datorer och de får information om hårdvaran i apollo så kommer de inte berätta för dig att det är möjligt, de kommer berätta att det är omöjligt att göra något vettigt med den

Vet ej för de åkte aldrig till månen. Att de höll på med datorer och var tvungen att få dem bättre beror säkert på att de förstod att det måste till datorer för att kontrollera systemet, ingen människa klarar av att styra eller beräkna när det skall startas, bromsas eller korrigera hastigheter. Bara en sådan sak som att starta från månen och lyckas pricka kommandomodulen som cirkulerade kring månen krävs enorm precision för. Hastigheter på flera tusen km/h, minsta mikroskopiska felmanöver och de missar varandra och sedan är det stenkört. Ingen människa klarar det där


Ja men nu snackar vi inte klen utan rena stenåldern jämfört med dagens datorer. På din dator du sitter och skriver här (om du sitter på en PC) har du troligen ett arbetsminne på minst 4GB, troligen 8 eller mer. Det innebär att din dator kan bearbeta (om du har 8 GB) 8 589 934 592. Datorn på apollo hade ett arbetsminne på 2K vilket är 2 048. Det är inte helt jämfört bart med dagens men det är snarare så att det klarar mindre än 2K på dagens datorer. Har du 8 GB så har du 4 194 304 (mer än fyra miljoner gånger mer minne än apollos dator i raketen hade). Den var dessutom så långsam så om du är kvick i huvudräkning så hade du varit snabbare än den.

En duktig assemblerprogrammerare kan göra en hel del men man måste ofta ha ett trick i bakfickan för att kunna göra en hel del och det är självmodifierande kod. Utan det tricket är det mycket svårt med några fräckare saker (mycket med lite resurser). Självmmodifierande kod på 2K, det finns gränser till trolleriet...

Förutom ovanstående så var det väldigt fattigt med mängden assemblerinstruktioner processorn hade, det ökar antalet instruktioner för samma sak vilket kräver mer minne

En duktig assemblerprogrammerare kan göra en hel del men man måste ofta ha ett trick i bakfickan för att kunna göra en hel del och det är självmodifierande kod. Utan det tricket är det mycket svårt med några fräckare saker (mycket med lite resurser). Självmmodifierande kod på 2K, det finns gränser till trolleriet...

Förutom ovanstående så var det väldigt fattigt med mängden assemblerinstruktioner processorn hade, det ökar antalet instruktioner för samma sak vilket kräver mer minne

Detta är inte tyckande, det handlar om vikt, hållfasthet mm. Skall du få minimal vikt och maximal hållfasthet så ser det inte ut på det viset. Bucklor och poppnitar/skruvar är långt ifrån optimal. Om de kan så gör de detaljer i ett stycke och med tanke på hur mycket pengar detta kostat enligt "era bevis" så hade de definitivt resurserna. Minsta gram man kan få bort är viktiga att få bort, det är en del material vi idag använder i kläder som kommer från rymdindustrin eftersom det där är så viktigt att få ner vikten men ändå bibehålla styrkan.

Det är fakta. Skall du argumentera emot så förklara hur den typen av oregelbundna detaljer kan vara starkare

Nej det gör det faktiskt inte för ingen har beskrivit någon prestanda - patrixx skriver mycket tydligt att det ser ut som något hoptejpat.

Ifall man inte kan vara överens om vad som sägs finns det ingen chans till en diskussion.

Men vi kan ju försöka med just månlandaren. Vad är det som är fel? Vad är det som gör att den inte fungerar?

Och vad är det egentligen du menar, vikten verkar väl av vad du skriver vara tämligen låg?

Varför inte fundera över det?

Vad jag förstår så ser du inte riktigt sambandet mellan hur månlandaren ser ut och hur den borde se ut om den varit byggd för att minimera vikt och maximera hållfasthet samt andra eventuella egenskaper den skulle ha. Gissar att den behövde hantera värme mm

Då kan vi göra en annan jämförelse för det kanske är lättare. Känner du till någon satellit, eller annan form av farkost som är byggd för rymdäventyr med samma typ av (dåliga) kvalitet. Det är lätt att söka på satelliter och få upp bilder på olika, inga visar tendenser till likartat hafsbygge. Men du får gärna överbevisa mig varför det inte skulle spela någon roll

Snälla rara, jag kan datorer. Kan dina vänner datorer och de får information om hårdvaran i apollo så kommer de inte berätta för dig att det är möjligt, de kommer berätta att det är omöjligt att göra något vettigt med den

Vad har det med saken att göra?

Du menar alltså på fullt allvar att lite skrynkligt värmestrålningsskydd innebär att månlandningen aldrig skett? (filmen guldfärgad på bilden) https://history.nasa.gov/ap11ann/kippsphotos/5863.jpg. Hållfastheten var det inga problem med, det fanns ju ingen fartvind som kunde trasa sönder filmen som för övrigt är mycket starkare än du tror, även tejpen.

Är du säker på det? Det verka dåligt med det tanke på din tidigare uttalande om andra saker.

Det är inga problem att programmera i assembler för kunna få styr på raketen eller landa på månen...
Det gjorde jag/vi på 80 talet när datorn kom till universiteten på en ABC 80. Du gör bort dig gång på gång!
Tog tid förstås, men tid har man gott om.

Hur kommer det sig att du väljer ut den bilden? Du vet mycket väl hur diskussionen är angående med byggkvaliteten.
Jag kan inte tolka annat än även du är mycket tveksam till att de inträffat när du använder cherrypicking för att plocka bort sådant som du vet är misstänkt. Råkar du hitta en bild där man nästan bara ser värmestrålningsskydd är det svårt att se kvaliteten på resten av landaren.

Lättast att se den dåliga hafsbygget är att titta på den vita överdelen (vilket du vet om)

Känner du till hur de räknade decimaltal med så få assemblerinstruktioner utan att koden sväller?
Eller hur klarade de kontrollera att förhindra rotation med så långsam dator och så många små raketer som behövde skötas

Plocka fram en bild själv då. Det spelar ingen roll i alla fall då som jag sagt innan att funktion fått komma före form. Att landaren skulle vara dåligt byggd strukturellt får du bevisa. Du har fortfarande inget giltigt argument här.