Citat:
Ursprungligen postat av Tashoku
Scenariot är att min tjej har en 18 årig dotter som jag finner vedervärdig och kommer absolut inte överens med.
Jag kan inte med att bilda en familj med min tjej om hennes dotter bor där, all den dåliga energin som utsöndras är nåt som jag vill slippa. Hur ska jag kunna planera att skaffa barn i det hemmet om det bara e bråk?
Dottern i fråga beter sig inte illa mot mamman, inte mer än en normal tonårs tjej gör iaf.
Dottern i fråga har hotat med att flytta om jag flyttar in, och hon har flera gånger kastat ut mig ur deras hem. Min tjej säger att jag måste ge henne mer tid, både hon och dottern.
Jag känner att jag får inget stöd från min tjej i denna fråga. Jag vill förstå, men det svider så mycket varje gång jag blir behandlad på detta sätt.
Vi har bara varit tillsammans i drygt 1 år, så jag har väl inte så mycket o komma med om man jämför med 18 år. Dock har jag inga barn och skulle väldigt gärna ha ett, men tjejen är 44 bast så hennes klocka är ju på väg att stanna.
Jag vet inte om jag ska stå på mig i denna frågan, jag vill inte ha hennes dotter i min familj, men jag förstår även att hon älskar sin dotter och måste skydda henne. Kan inte ni föräldrar ge mig styrkan och förståelsen att fortsätta vänta och tro på hoppet...
Jag kommer från en liknande situation, där jag är dottern som inte alls kom överens med min mammas nya, han misshandlade mig ett par gånger och trots detta valde min mor att be MIG flytta ut, istället för honom. Den här mamman verkar ju prioritera annorlunda, thank god och du måste respektera henne i den frågan och acceptera att dottern kommer vara en del av ditt liv om du väljer att fortsätta med den här kvinnan. Hon är fortfarande ung, med ålder kommer vett och du är, i egenskap av äldre föräldraaspirant, så illa tvungen att försöka bemöta dottern med det i åtanke.
Visserligen kan tonåringar vara förbannat obstinata, men om hon behandlar dig illa (dock har du inte nämnt något sådant) så är det troligtvis inte utan någon grund. Hur beter du dig själv mot henne? Vad kan göras för att förbättra er relation? Hur reagerar du när hon beter sig "vedervärdigt"? Och vad är det här vedervärdiga beteendet du pratar om? Är relationen er emellan såpass skadad att en yttre part kanske behövs tas in, för opartiska samtal i jakt på en lösning?
Om ni nu skaffar barn sen så måste du ju inse att en äldre storasyster kan bli en enorm tillgång för knådden och att umgänge kommer ske, oavsett om dottern är utflyttad eller inte (beroende på hur hon ställer sig inför ett nytt syskon, dvs)