Främlingsfientliga/rasistiska föräldrar?

När en själv växte upp, lät man intrycken man utsattes för skapa sina åsikter, inom vilka områden det än gällde.

Detsamma ska det vara för barnen.
Låt dom skapa sitt eget sätt att se på världen.
Men någonstans måste man självklart sätta en gräns, oavsett vad det gäller.

Jag är rasist, jag avskyr britter och irländare. Skulle min dotter komma hem med en rödhårig, blek och tandlös syltmackeätare från Socialfallshampton så skulle det smälla direkt.
Brittiska öarna...

En liten släkting till mig blir kallad svennejävel i skolan, och några av hans kompisar från andra länder får inte leka med honom för sina föräldrar eftersom hans mor är frånskild och enligt dem en hora. Så de är rasister, både barnen och föräldrarna.

Jag har växt upp bland vissa som har, i alla fall enligt PK-folket, extrem rasistiska åsikter. Det har väl påverkat mina åsikter en del, men de har ju haft rätt också. Och enligt mig är det inte rasistiskt att påpeka sanningar om andra folkslag.

En förälder anses väl vara rasist, nazist osv om de uppfostrar barnet till att älska Sverige, är nationalistiska och annat som judemedia ogillar.

Blir inte alls förvånad över att läsa dessa inlägg, i och för sig blir jag väldigt sällan förvånad nu förtiden. Dock fascineras jag över hur mycket hat som frodas ur trångsynthet och dumhet.

För många är definitionen av en invandrare en person med ett mörkt utseende. Denne mörka person döms omgående och klassificeras i olika grupper utifrån kön, religion och etnicitet. Har man tagit sig tiden att ta reda på vem personen är och känner, det var en trevlig blatte, så övergår den ”dumma” invandraren direkt till en ”trevlig” invandrare.

Att den svenska invandrarpolitiken suger och att PK-politiker har tabubelagt invandrarfrågor hämmar en sund utveckling och begränsar många immigranters assimilering till det svenska samhället och den svenska kulturen. Observera att det finns stora kulturella skillnader mellan en så kallad ”svensk” familj bosatt i Skåne som en så kallad ”svensk” familj bosatt i Haparanda.

Själv är jag född och uppvuxen i Sverige. Jag kommer aldrig att ta avstånd från mina föräldrars kultur, deras historia och deras kamp. Men jag har haft turen att även berikas med den svenska kulturen.

Jag lever som vilken svensk kvinna som helst, jag arbetar som vilken svensk kvinna som helst och jag talar som vilken svensk kvinna som helst. Sverige är mitt land och jag kommer aldrig att se något annat land som mitt. Till skillnad mot mina landsmän och kvinnor så kommer jag dock alltid att dömas utifrån mitt utseende. Tragiskt.

Den dagen jag får egna barn så ska de tidigt lära sig att se bortom hudfärg dock inte nationalitet.

Både morsan och farsan är så främlingsvänliga det bara går. Jag delar med mig av mina åsikter om muslimer medans de bara ser på de positiva sidorna de medför. Ja, jag är fullt medveten om att det finns svenska (dvs ej nysvenska) muslimer. Jag hatar dem precis lika mycket, om inte mer. Mina föräldrar har alltid varit emot mina åsikter och att jag rakar skallen, osv, men så länge jag sköter plugget, inte provocerar eller bryter mot lagen så är det inga problem. Tror även att jag lyckats konvertera farsan till smygrasse med alla upplevelser jag haft med blattegäng och dylikt.

Nej, jag är inte rasist, dock nationalist och islamofob.

Far har alltid sagt till mig att inte umgås med smutsiga svartskallar..
Vad han röstar på? Vänstern!

Och folk undrar varför sossarna och vänstern får så många röster, men alla kanske inte prioriterar invandringsfrågan

Folk snackar hit och dit om att visst finns det mycket drägg bland våra blattar, men samtidigt så är ju de flesta hyfsat skötsamma och många är faktiskt jättetrevliga bla bla bla. Försök fatta att man inte kan sitta och föra sådana resonemang om man vill se till landets bästa på lång sikt. Man VET att om man släpper in si och så många invandrare från u-länder så kommer brottsligheten de facto att öka med gängvåldtäkter, rån, misshandel osv. Vad fan hjälper det då om det står si och så många jättetrevliga Mohammed ute i det och det gatuköket? Är mångkulturen verkligen bra för Sverige på lång sikt? NEJ. Detta vet man. Alltså bör man också som ansvarsfull och insiktsfull förälder få sina barn att fatta det.

Jag har blivit invandrarkritisk helt på egen hand. Föräldrarna är odelat positiva till invandringen och i skolan indoktrinerades man som sagt till att älska våra nyanlända...

Jag tror inte många har föräldrar med en swastika på väggen eller för den delen föräldrar som ropar blattajävlar så fort dom ser en neger. Dock tror jag många har föräldrar som uppgivit suckar när dom hör på rapport om nya gängvåldtäkter samt upplopp i förorten.

Jag förstod inte om din post var för eller emot, men jag skulle i varje fall vilja tillföra min åsikt till det citerade.

Jag för all min enfald tror att de flesta som är emot invandringen och dylikt är emot de så kallade "flyktingar" som igenom svea tull och tar Svenssons pengar. Det är för det mesta dessa man ser i det ena och det tredje i media och till följd så är det dessa man antipatiserar med. Precis som du påpekade så är de flesta "hyfsat skötsamma", men den andelen som inte tillhör det kriteriet är på tok för stor.

Hur bör man lösa det? Det finns många alternativ, några jag gillar är:

• Först och främst skärpa migrationslagarna markant. Se och lär från andra länder där integrationen fungerat, förslagsvis Kanada. Ställ krav på vilka man tar in.

• Fixa Kaliforniens "three strikes and you're out"-system. Man får x antal chanser på sig. När dessa tar slut kommer påföljderna, vare sig detta innebär att invandraren åker ut eljest något annat.

• Slutgiltiga lösningen; Gasa fanskapet.

Ta det sista förslaget med en nypa salt, men jag blir fullkomligt vansinnig emellanåt.