Förutser framtid, eller bara rent sammanträffande?

Hej alla filosoferande Flashbackare!

Jag har länge funderat över om jag faktiskt kan förutse framtiden utan att egentligen märka det. Alltså, detta är väldigt svårt och förklara, men jag ska göra mitt allra bästa:

Ibland, som till exempel idag, så tänker jag på en viss sak. Säg till exempel att jag tänker på en gubbe med svart hatt och kostym på huvudet. 5-10 minuter senare så ser jag en gubbe med dessa kläder på sig. Och detta är inte första gången som ett sådant här sammanträffande händer. Faktiskt händer det varje dag.

Det kan vara allt ifrån ett ord som senare visar sig någonstans (bara minuter efter) som jag tänker på, eller att min kompis var online på spelet för bara en liten stund sen, och så visar det sig att han var det (okej, kanske det bara är sammanträffanden...)

Jag undrar om dessa händelser bara är rena slumpen/sammanträffanden, eller att jag bara tänker på en väldans massa saker hela tiden, ja, som till exempel att jag tror jag läser framtiden.

Mod, om nu detta är postat i fel forum, så hänvisa mig gärna med en länk till rätta forumet, tack!

Synkronicitet!

http://sv.wikipedia.org/wiki/Synkronicitet


Alla upplever det i någon grad.

Jaha, okej, ska läsa om det. Tack för svaret!

EDIT: Precis så där känner jag, tack så hjärtligt för länken, visste inte riktigt namnet på detta "fenomen" därför uppstod denna tråd.

jag har vart med om detta ofta också, men för att inte tro nått om mig själv så har jag alltid sagt för mig själv att det är slump. Dock en sak som inte var slump var en koppling jag hade med min mor då hon levde, jag viste varje gång att hon skulle komma hem då jag tänkte på henne. Flera hundra gånger upprepades detta. Jag som liten vetenskaps krävande barn förstog inte detta fenomen men för henne som religiös m.m. var detta naturligt. Jag har försökt att tänka resoniskt på detta fenomen, men detta var en sak utöver det som man förstår idag. Detta fenomen har jag upplevt enstaka till flertal gånger med min far samt kamrater, dock så kategoriserar jag dessa händelser som slump.

Synkronicitet är iofs bara namnet på upplevelsen, och säger inte mycket om huruvida det faktiskt kan vara sant att man förutser framtiden/är synsk. Fenomenologiskt borde det kallas för ett sammanträffande dock, eftersom man lever i nuet. Existentiellt finns inte framtiden, förutom som ett konstruerat objekt. Så det man förutser är väl egentligen att man kan komma att uppleva verkligheten på ett visst sätt, och inte så mycket det att verkligheten förändras. För det är det också, att verkligheten styrs inte av teorin, teorin styrs av verkligheten.

Människan är ju expert på att se samband och är tillräckligt intelligent för att i viss mån förutse framtiden. Jag vet av erfarenhet att om jag kastar upp en boll i luften så kommer den med största sannolikhet att komma ned igen, alltså kan jag i viss mån förutse framtiden. Detta kan också tillämpas på mer avancerade samband och sker antagligen även undermedvetet.

Kanske händer detta också undermedvetet utan att man själv kan se sambanden som gjorde att man kunde göra en förutsägelse.

Dessutom förklarar selektivt minne en hel del. Du kommer alltså inte ihåg de felaktiga förutsägelser du gjort. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Selektivt_minne) Alla vi som spelar poker på någorlunda hög nivå är vid det här laget väl medvetna om detta fenomen(Fan, jag har ALLTID sån JÄVLA OTUR ! osv...)

Att du kunde känna på dig när din morsa skulle komma beror kanske på att det hade gått en period sedan ni träffades så du började sakna henne( och tänkte"borde hon inte komma snart" eller något) och hon kände likadant. Därför kom hon och därför kände du att du förutsagt hennes ankomst.

Om man bor i en stad och ser många människor varje dag, är sannolikheten ganska stor att man snart kommer att se en person som råkar vara klädd på det sättet. Å andra sida skulle man knappast lägga motsatsen på minnet eller ens lägga märke till det, dvs att man tänkt på en person klädd si-och-så men inte sett den. Man kommer bara ihåg de saker som bekräftar det man tror/misstänker är en "siarföråga".