varför är de rika aldrig nöjda med det de har

tja!
jag undrar varför är de rika aldrig nöjda med det de har?


tack

Haha vafan tror du, ungefär samma sak som att du vill ha pengar..

Är de fattiga det då?

Att vara nöjd har inget med hur mycket pengar man har att göra, det finns alltid en gräsmatta som är grönare.

Varför är de fattiga aldrig nöjda med vad de har? Oavsett om man är rik eller fattig så strävar man allt som oftast efter någonting bättre. Detta är en mycket imponerande egenskap, för vem vet var mänskligheten skulle ha befunnit sig idag, om ingen ville förbättra någonting?

Jag vill gärna hålla med dig, men samtidigt är frågan om egenskapen idag gör oss lyckligare, eller att utveckling över huvud taget gör oss det. Då tänker jag förstås inte på ökad livslängd och bättre hälsa (nåja, fetma osv är ju en mestadels modern epidemi).
Nog hade jag valt att känna mig nöjd med vad jag har snarare än att sträva efter mer ett helt liv, utan att någonsin nå den gräns där jag känner att jag har nått fram.

Antagligen så är de nöjda men om man kan skaffa mer grejer så är väll inte det fel?

Din frågeställning är ju bara diskuterbar om man utgår från att pengar är lycka och lycka är definitionen av att vara nöjd.

Det finns mer än pengar här i livet och om sanningen ska fram så kan pengar skapa många problem som inte fanns där från början.

Poor man wanna be rich, rich man wanna be king and the king ain't satisfied til he rules everything som Springsteen så fint sa.

I Jantesverige läggs givetvis fokus på att "rika vill ha mer", aldrig på att bittra fattiglappar har exakt samma önskan.

Hrm... det där är ju lite av en myt faktiskt, många personer med förmögenheter sedan generationer är ganska nöjda med det de har och de behöver egentligen inte vilja ha så mycket mer, det bara händer.

Stora summor genererar stora summor och det är egentligen bara ambitiösa kapitalister som fixerar sig helt vid den operationen, de med förmögenheter anställer förvaltare.

Varför är inte du nöjd med det du har? Relativt fattiga i utvecklingsländer så är ju du "rik". Hycklande på hög nivå...

Man kan undra vad det är "rika" egentligen har,
om det verkligen går att generalisera över alla rika,
och vad det innebär att-vara-nöjd.

Mm, håller med.

Det beror på vilka värderingar man har, vilka "grejer" man talar om, och vilket mål man egentligen har med att skaffa mer grejer. Till exempel, om man anser att man ska ta hand om dom som inte kan ta hand om sig själva, och grejerna är beroende av en ändlig resurs som man redan har tillräckligt utav, och ens mål egentligen är att fylla ett behov av bekräftelse man aldrig fick av sina föräldrar som liten, så är man ju helt fel ute.

är säkert nöjda med det de har, men en av de stora nackdelarna med att vara rik är ju att man har desto mer att vara orolig för och rädd om. De har fler ägodelar att kontrollera och de har all anledning att känna sig paranoida över att andra vill ta ifrån dem det de har. Är man rik befinner man sig alltid i ett utsatt läge. Andra är avundssjuka och vill gärna att man avsäger sig sin rikedom till förmån för de som har det sämre ställt.


Därför mår de väl inte så bra trots allt.

Själv tycker jag det är tryggast att tillhöra de fattiga - jag är väl inte fattig på det sättet, jag har så jag klarar mig, men ändå...

Ju mindre man har ju mer kan man släppa kontrollen och bara njuta av livet.

Jag får alltid ångest när jag får mycket pengar. Det känns inte som om jag är värd det på något sätt. Jag känner mig tryggast i att åtminstone ha så jag klarar mig, men visst vill man alltid ha mer pengar! Det där är nog individuellt och beror på vad man prioriterar i livet och vad man värdesätter. Vissa har en bild framför sig där de sitter på en lyxkrog med ett dollargrin och viftar med sedlar och kan köpa allt för pengar. Om det är tjusningen med att vara rik kan man ju fundera över om det inte finna annat i livet som är mer eftersträvansvärt.