Kritik mot radikalfeminismen

Nja, jag refererade nu till vad du tidigare meddelat, t ex att du själv vill tjäna minst lika mycket som din partner. Det kostar på. Även för barnet. Allt hänger ihop förstår du. (Även dagisbiten.)

De män som kallar sig feminister är väl de män som insett att även männen gynnas av jämställdhet.

Att vara den som automatiskt förväntas ha ansvaret för familjens försörjning, kan inte vara en lätt uppgift för männen. Det var ju fler män som dog av stress tidigare. Nu dör lika många kvinnor av stressrelaterade sjukdomar.

Jämställdhet kostar på

Jag kan också bli jäkligt irriterad på kärringar som skyller alla sina egna misstag på andra, och då särskilt på männen.

Men dessa kärringar kan fungera som en väckarklocka också

Men lilla vän! Har jag sagt att dagis är det enda problemet eller ens grundproblemet? Problemet är att vi idag har två frånvarande föräldrar i stället för en!
Vi lever idag i ett samhälle där man borde ha råd med barn och då menar jag TID!
Du skriver att det beror på karriärinriktade och upptagna föräldrar som bryr sig mer om sitt eget än om barnen. Självklart! Och ett sätt man visar det på är att slänga in ungarna på dagis och försvara det med att det är för barnens skull! För att de ska socialiseras?

Och jag säger att det är en flykt från ansvar och att kvinnor håller på att bli exakt lika omogna som män när det gäller att ta ansvar för sina barn! Jag ser inte det som en sund utveckling! Här har man talat i decennier om män som inte tar ansvar för barnen och nu gör man själv likadant och kallar det jämlikhet? Vad går då denna jämlikhet ut på undrar jag? Jag för min del trodde att vi arbetade för ett bättre samhälle, ett "mjukare" samhälle? Vem ska stå för det mjuka? När det mjuka blivit något föraktligt för båda könen?

Och ungdomars ideal - vem skapar idealen? Vilka förebilder har de? Vilka borde vara deras främsta förebilder? Vad är det ADHD-barn och Damp-barn behöver främst av allt? Concerta?

De män som kallar sig feminister är antingen hjärntvättade, korkade eller så tjänar de något på det (i form av pengar eller sex).

Om jämställdhet verkligen handlade om jämställdhet så skulle jag köpa ditt resonemang. Men nu är det inte så - du är ju en radikalfeminist, och då handlar jämställdhet om något helt annat än om jämställdhet.

http://www.youtube.com/watch?v=CEZ7uta14nw

Du är ett hot mot mänskligheten och alla män. Det är såna som dig som kommer starta ett nytt världskrig.

Men gamla du!
För dig verkar ju dagis vara ett problem. För mig är det inte det. Ett barn kan må precis lika bra på dagis som hemma, om inte bättre. Har man självupptagna karriärinriktade föräldrar så mår man förmodligen bättre på dagis där människor faktiskta tar hand om en och engagerar sig i det, framför att vara hemma med föräldrar som hellre gör annat.

Som jag skrivit tidigare så finns det många fördelar med dagis, de har lättare för skolan i senare ålder bland annat. Sociala och hälsomässiga skäl är andra anledningar. Jag har aldrig påstått att man ska "slänga" in barnen på dagis för att socialisera. Jag har sagt att barn mår bra av att leka med andra barn och ha aktiviteter och stimuli. Stimuli som är svårt att ge på hemmaplan.

Jag tycker inte att män är omogna när det kommer till att ta hand om barn. Det får stå för dig. Män tar hand om barnen men det gör det ofta i andra avseenden och sammanhang än kvinnor. Det innebär inte att de är omogna eller inte tar sitt ansvar. Barn behöver inte vara med sina föräldrar dygnet runt. Ett barn mår inte dåligt av att vistas med andra barn och andra vuxna än sina föräldrar, det är något du verkar fått om bakfoten. Man kan ta ansvar för sina barn och ändå ha dem på dagis. Du säger själv att du har haft dina barn på dagis, innebär det att du inte tog ansvar för dina barn i allmänhet?

ADHD och Damp är till viss del genetiskt, men de behöver uppmärksamhet, stöd och medicinering. Om det är på dagis eller av föräldrar är oväsentligt. Om du vill svartmåla och skuldbelägga barnomsorgen för barns psykiska ohälsa, så varsågod. Jag gör det inte.

Dagis är en del i det samhällssystem vi redan har, skulle vi inte haft det hade vi kanske inte behövt sätta barnen på dagis överhuvudtaget. Nu när vi vi har det konkurrensinriktade system vi har så ger det dem säkerligen fördelar, men ta bort det och det är kanske egentligen bara skänker nackdelar.

Notera gärna att de största förespråkarna av det konstruerade könet alltid retar upp sig mer på sådana med samma kön som de själva innehar. Själv är jag helt ignorerad

Det är en paradox med stort P.

Godnatt.

Dubbelpost!

Nu börjar jag undra om vi inte helt plötsligt börjar prata partipolitik mitt i radikalfeministtråden

Barn behöver trygga vuxna omkring sig. Det behöver nödvändigtvis inte vara föräldrarna i alla lägen.

Föräldrar har många ansvar för barn. Och jag är övertygad om att, om barn har föräldrar som mår bra, så mår barnen själva också bra.

Det handlar sällan om vem som är hemma mest med barnen utan om vem som trivs bäst med sitt eget liv.

OBS! Jag börjar bli trött nu, så jag kanske har missuppfattat er diskussion. Då ber jag om ursäkt

Du bara tror att det är en paradox! Men om du kunde skriva ett enda inlägg som det var värt att svara på. Så skulle i alla fall inte jag ignorera dina tröttsamma, lama oneliners.

Men av någon anledning så tror jag att du kommer att vända detta mitt inlägg till att bitterfittorna inte klarar att argumentera

Och jag vet vad jag talar om! Du kanske iofs bara talar om de prioriterade "lyckade" familjerna? De som lyckats med att få ihop allting? Vad vet du om situationen för ensamstående mödrars barn t.ex. och självklart mår barn bättre på dagis om deras föräldrar är så karriärinriktade att de sysslar med annat...säger inte emot dig alls. Men...grejen är att dagis inte är till för barnen utan för föräldrarna! För att ha någonstans att dumpa ungarna. Barn mår bra av att leka med andra barn - ja absolut, men inte 12 timmar om dagen! Nej, små barn är beroende av en helt annan kontinuitet när det gäller vuxna än vad dagis kan erbjuda!

ADHD och damp-barn behöver främst av allt lugn och ro, inte för mycket stimuli. Jag svartmålar inte dagis! Jag ser det som ett nödvändigt ont! I det samhälle vi skapat!

Om dagis vore för barnen så skulle det vara obligatoriskt för alla barn! Det är det inte!

Jag var tvungen att lämna mina barn på dagis, jag var ensamförsörjare. Det var inget val! Jag är en typisk representant för de ensamma morsorna! Jag talar för dem och för deras barn! Och den verkligheten vet du inget om!

2006 bodde 24% av alla göteborgsbarn med en ensamstående förälder.

För dem handlar det inte om att göra karriär! För dem handlar det om att få hjulen att gå runt! De har inga val! Och för dem handlar jämställdhetskampen om helt andra saker! Jag ville bara poängtera det!

P.S

Efter studentrevolten 68 var kvinnor (Bl.a grupp 8, rödstrumporna) de som spred ideer om att män inte behövdes, att det gick lika bra ändå. De kvinnor som spred detta var välsituerade dito, men vi var många som gick på det. Att vara ensam med barn var ett tecken på frigjordhet...hur fria tror du vi kände oss, vi som inte hade pappas plånbok att tillgå? Hur tror du vårt uppvaknande blev? Hur tror du våra barn fick det?