Citat:
Ursprungligen postat av BalkanMan
Har aldrig hört att Thomas kallades "Röde Baron". Uttrycket är en schablon som brukar användas på i stort sett vem som helst med adligt efternamn och liberala eller vänsteråsikter. Ett annat exempel är Ernst von Born (kusin till Olof Palmes pappa) som var inrikesminister i Finland i början på 30-talet och fick samma (ök)namn därför att han gjorde motstånd mot de antikommunistiska skyddslagarna. Inte för att Ernst gillade kommunister, men däremot var rättsstaten viktig för honom.
Namnet uttalas "FE-GE-SACK" rätt och slätt. Kommer av Bremens hamnförort Vegesack där sjömän som snott värvning i flottan hämtade sin sjösäck och utrustning före påmönstring: "weg mit Sack", alltså.
Vad gäller den tyska litteraturen så har du helt fel. Thomas gav till exempel ut en komplett kollektion av Bölls böcker tillbaka till 50-talet (Hus utan väktare, m.fl.). Günter Grass som inte kom ut på Norstedts är en ofta betydligt mer komplex författare.
Tack för att du äntligen klarade upp det där om hans efternamn. Jag lovar dock dyrt och heligt att "Röde Baronen" var ett ök/smeknamn (beroende på hur man tolkar det) som folk ofta använde om honom, kanske inte då du kände honom men likväl då jag hade att göra med honom. Möjligt att det inte följde med honom till PEN, om det nu är som du säger, att han mjuknade i sin politiska övertygelse.
Rätt om Böll, dock uttalade jag mig mer om Baronens egna intresse och det han gav uttryck för att förkovra sig i. Mycket av det han höll på med var tveklöst av den väldigt smala sorten, vilket jag tror du håller med om, om du kände den yngre Von Vegesack. Just Grass kanske var ett dåligt exempel, men han är känd för väldigt många människor världen runt, även om han är "komplex", och det var denna poäng jag ville framföra.
Dock vill jag också påtala att det jag sa om hans vresighet och oförskämhet främst riktade sig mot hans medarbetare (i synnerhet de som i hans ögon var "under" honom och inte hade någon chefs/ansvarsposition). Givet att han var minst lika tvär mot hoppfulla författare och säljare etc. men det är inte det jag hakade upp mig på av det jag märkte. Faktum är att många på "golvet" missaktade honom då han upplevdes som en uppblåst stropp. Dock hade han som sagt en "lojal" skara kring sig. (använder det ordet i den lösaste bemärkelse eftersom inte höll kontakten med honom eller ens brydde sig om honom när inte var där och de inte kunde "få ut" någonting mer till sin egen vinning av att vara i hans klick). I denna skara ingick bl.a. förläggaren Svante Weyler som Baronen hade tagit under sina vingar då de delade samma passion för Tyskland (Weyler hade ju bl.a varit Tyskland-korrespondent). När Weyler kom upp sig i bokbranschen så frigjorde han sig mer och mer från Baronen så på så sätt var han nog en av dem som gynnades bäst av Baronen, vilket märks än idag då Weyler också startat eget och lämnat sitt tidigare organisation.
Som sagt, det är vääääääldigt länge sedan jag träffade Röde Baronen sist. Om Von Vegesacks senare liv och öde vet du kanske mer än jag, men det var i alla fall på detta viset jag upplevde honom då det begav sig. Om han ändrade sin attityd senare i livet så är jag bara glad för hans skull. Kanske förlagsbranschen rent av hade en negativ inverkan på honom?