Fallet Catrine da Costa 1984 (Dokumentlänkar finns i trådstart mm)

När Socialstyrelsen fick veta att TH köpt sex (och det "med receptbelagda tabletter"*), så ville de stänga av TH omgående, men i samråd med de utredande poliserna så lät de det vända i några veckor. Detta var efter att TH släppts, efter att suttit häktad i fyra-fem dygn, i början av december 1984.


*) En läkare kan skaffa medicin lätt (<-- naturligtvis) och ge en burk piller till någon, utan att mottagaren behöver hämta ut medicinen på recept.

Uppenbarligen gäller det motsatta förhållandet (ännu), med tanke på skrivningen i domskälen.
Han friades emellertid ifrån incest- och mordanklagelserna.

Han skar av hennes huvud med fastsittande hals, av vad jag förstått. Tanken (om den var ärlig kan man fundera på) var att undersöka eventuella skador på halsen närmare, som en strypning kan ha gett spår av. TH sa till Helin i rätten att det kan ha varit "en kvävning eller trubbigt våld mot halsen", men det "mindes" han "inte" till "100%". Kanske hade minnet varit klarare, om han skrivit med detta i obduktionsutlåtandet?


Frågan är varför han ville "skada andra"? Inom PL-sfären sägs det mycket gärna och ofta att Rajs var/är allsköns negativt ditt & datt, men hur har uppfattningen bland kollegorna varit kring honom själv pre-styckmordet? Kan inte hans vassa uttalanden vara en reaktion på vad han själv hört om sin egen person, om så bara i ryktesväg? Detta bör man också tänka på, om man vill ha en helhetsbild. Annars blir det ju bara massa ensidigt hackande på hans person och det känns ju ingalunda rätt och juste.

Man bör ju tänka på att han (åtminstone delvis) är av judisk börd. Och kanske han hört någon kollega säga "judejävel" eller något liknande, om än ryktesvägen?

Någonting som får mig att grina illa (inte av den anledningen ni tror!) är när ni säger att någon "gjort avbön". Jag har läst Döden är en man och jag har inte "gjort avbön" och jag läste för inte så värst länge sedan att en person, som precis hade läst ut Däem, bara hade blivit "mer övertygad om läkarnas skuld". Så, det där med "avbön"...man blir generad å era vägnar, om man säger så.

Jag har i och för sig inte varit någon krönikör eller ens journalist på den tiden (och jag antar att ni är tacksamma för detta ).

Man bör komma ihåg att detta med Rajs' "paranoia" (och annat negativt) står det om i PLs bok. Och PL punkterar nästintill lungorna och magsäcken på sig själv för att skriva ner Rajs så mycket det bara går. Ni bör ha i åtanke att PLs hustru hade en tjänst på rättsläkarstationen, där nu Rajs var chef, och av någon (för mig ännu okänd) anledning hamnade hon på kant med honom. Automatiskt blir det ju i PLs tankevärld (vilket inte är särskilt onormalt eller ovanligt, i och för sig, när det gäller en person man har en kärleksrelation med) att Rajs är boven. Men, hur var det egentligen? Vad var det som hände? Vems var felet? Eller är det så att ni PL-fränder rent spontant (och måhända oavsett) tänker att Rajs är skurken (vilket jag förmodar att ni gör)?

Detta med PLs hustrus entledigande är ingen liten skitsak i sammanhanget. Den kan vara själva nyckeln till Döden är en mans tillblivande.

HO har en poäng med här boken, inte minst när hon redogör sakernas tillstånd ur ett kvinnligt perspektiv. Bör tilläggas att undertecknad är av hankön.

I min bok är inte det att vara udda något som är negativt per automatik. Bör tilläggas.

Rajs känner jag en respekt för, så vad jag har för uppfattning om någon färgar väl av sig i mina beskrivningar.

Några ord om Per Lindeberg och Rajs ...

PL har som bekant samlat en enorm mängd information och gjort mkt centralt arbete, och han blir självklart en bekväm spottkopp för de som inte förstår vad han gjort eller inte accepterar hans arbetes yttersta konsekvenser, men han är bara en enskild person, en liten del av den stora bilden, och att kalla folk för PL-vänner så fort justitiemordet diskuterats är ett bekvämt sätt att försöka förminska andra.

I sin bok Döden är en man framför PL massiv kritik mot Rajs, men att påstå att debatten handlar om PL är att förenkla på tok för mkt. PL har ingalunda patent på sin Rajs-skepsis, den delar han med många, och när PL skrev sin bok tog han inte negativa saker ur luften.

Rajs uppenbara jävighet, hans paranoida slagsida, hans suspekta och intensiva jakt på TH, de stora svagheterna i hans utlåtande (om styckningen), det faktum att hans roll i rättsprocessen och utredningen borde kontrollerats mkt hårdare utifrån, alla dessa saker uppmärksammades av olika personer i omgångar, tex av Valverius, av Voigt, av medicinska rådet och av en mängd läkare som studerat fallet da Costa i efterhand och oroats av Rajs framfart, och den utländska medicinska expert Rajs ville stödja sig på när TH slutligen skulle elimineras, ville inte stödja Rajs. obduktionsanalys. Mkt tänkvärt.

Lindeberg har inte uppfunnit den massiva kritiken mot Rajs, han har bara presenterat, förklarat den i bokform och personligen ställt sig bakom kritiken. Rajs-kritiken fanns innan PL:s bokarbete.

Vad gäller teorin om att PL utfört sitt mastodontarbete pga att hustrun fått sparken, så tycker jag att det är en jättekul teori. Jag skrattar, har inget mer att tillägga där.

Om man inte ska lägga hela ansvaret på enbart TH, vad huvudavtagningen beträffar, så ska man inte lägga hela ansvaret på Rajs heller, gällande jäv, för han tilläts ju fara fram som en tjur (om detta nu är helt sant, nyanserat?). Ska man lägga ansvaret för detta på någon, så finns det flera aktörer och dessa stod högre än Rajs i hierarkin.

Jag tror inte allt det som står i PLs bok ger en helt sanningsenlig bild av Rajs (och inte de övriga heller, som PL skriftligt avrättar). Det ger snarare intryck av att vara vinklat.

Eller att det är för enkelhetens skull man skriver så.


Återigen: du kommer inte vara den som skrattar sist.

En betydligt mer objektiv person borde ha skrivit Däem, om nu någon absolut känner sig nödgad att föra läkarnas talan. Och jag är inte den första (och heller inte den sista) att säga och tycka detta. Även en del PL-folk har sagt och tyckt detta.

PL har haft långa och många samtal med Obducenten själv, "i egen hög person", och det är inte svårt att föreställa sig att det PL skrivit om inte minst Anne-Catherine kommer direkt ur Obducentens mun.

En sanning om det någonsin fanns en sådan.


Japp, ett "mastodontarbete" som innehåller mer ord än något annat. Hade han inte upprepat sig så mycket i boken sin och inte attackerat samma personer lika mycket, som han gör, så hade boken varit betydligt tunnare.

En teori som mycket väl kan stämma. Tror PLs bok finansierades delvis eller till stor del med hustruns pengar. Inte för att det bevisar något, men...