Fallet Catrine da Costa 1984 (Dokumentlänkar finns i trådstart mm)

Kort om manskapsvagnen - utdrag ur polisens undersökningsprotokoll

En jobbarvagn/byggfutt på två hjul stod nära den första fyndplatsen. Polisens kommentar lyder:

På norra delen av parkeringsplatsen står en manskapsvagn uppställd med draganordningen riktad mot Karlbergs strand. På manskapsvagnen finns skyltar om vem vagnen tillhör osv. Dessa uppgifter finns i konceptform men har utelämnats i protokollet. Vad manskapsvagnen användes till är okänt. Under platsundersökningens gång har ingen person varit synlig vid vagnen.

Detta är alltså allt som sägs om en mobil arbetslokal som finns ca 15 meter från den första fyndplatsen. Vagnen syfte var okänt, och den undersöktes tydligen inte invändigt. Att vagnen stod vid en plats där sexköpare brukade stanna, och att vagnen kunde använts av uteliggare, sexköpare, kriminella osv, att den kanske missbrukades, av pundare eller anställda, att nyckeln kanske stulits, det verkar inte heller ha begrundats. Ytterligare ett frågetecken bland många.

Det berömda kvinnohuvudet/kraniet som Härm ensam skulle ha stulit av perversa skäl (och utan att diarieföra kraniet) finns också i polisens papper, i ett omfattande beslagsprotokoll. Protokollet omfattar Härms arbetsrum på rättsläkarstationen. Enligt protokollet är item nr 14 en "diarieförd skalle". Ingen hemlis, inget att prata om, om man inte vill prata om den flummiga kulturen runt ben över huvud taget (det är fort ingen riktig ordning på benen inom rättsmedicinen ska tilläggas). Härm avlägsnade huvudet, kokade det tillsammans med en kollega (Rajs ansåg att båda kollegorna var nekrofiler) och sparade kraniet. Ett kusligt inslag på en kuslig arbetsplats kan tyckas, men inget brottsligt eller sjukligt. Under rättssprocessen och i boken Catrine och rättvisan görs det stor sak av detta kranium, och den allmänna uppfattningen var från början att Härm var en djupt störd gravskändare.

Utdrag ur polisförhör med Jovan Rajs (1985-01-08) Del I

Förhöret finns på s. 150 - 197 i en av de luntor jag fått från polisen. Jag har behållit polisens språkfel för att bevara textens ursprungliga stämning, och Rajs lät tydligen så här avig, och jag har inte korrat. Skulle kännas skevt att ändra i polisförhör också, men ett ord har lagts till för att polisen glömde skriva det. Texten är för lång, så jag postar i två delar.

Läs och bedöm själva. Förhöret behandlar delvis pingsthelgen 1984 och gjordes på rättsläkarstationen. Utdraget nedan är en central del av sagan om mördarduon Härm och Allgén. Detta är inte bara ett förskräckligt förhör, surrigt, svävande, flummigt, med ledande frågor, detta är ett stycke svensk historia. Sällan har så många virrpannor samverkat så destruktivt. Polisen jagade oblygt den man som man råkade ha bestämt sig för, efter tips från den misstänkte mannens döda partners far, och den polisrädde och jävige läkaren Rajs försökte nervöst och ryggradslöst pejla polisens intentioner och till varje pris undvika att smutsa ner sig när han fattade att hans påläggskalv var i blåsväder. Detta är alltså ett förhör med den man som Hanna Olsson stödde sig bergfast på, och i hennes bok Catrine och rättvisan skriver hon helt okritiskt om Rajs och Dinas (hustruns) besök på Rajs arbetsplats (men utan att nämna parets namn). Som framgår av detta förhörsutdrag så är Rajs allt annat än precis, och Dina är inte alls med i den lista med förhör som jag fått från polisen, och det är inte heller Härm och Allgén. Jag har tyvärr kommenterat detta förhör fel för några dagar sen; jag skrev att Rajs sa att hans fru kände till rätt datum, men riktigt så sa inte Rajs. Nåväl, detta är vad som yttrades.

Utdrag ur förhör

F: förhörsledare 1
J: förhörsledare 2
R: Rajs.

F: Om vi först behandlar för att få det i tidsordning, pingsthelgen 1984. Alltså 9:e, 10:e och 11: juni. Vi har tidigare varit inne på det och du har berättat att du och Teet med dig som ansvarig har forskningsprojekt där ni använder er av råttor som har i det här fallet pågått under tiden april fram till midsommarveckan 1984. Och ni hade då som en sorts överenskommelse, regel att när Bengt Verner, djurvårdaren var borta och det inföll en helg då åkte ni hit och tittade till råttorna. Är det riktigt?
R: Ja, det är riktigt.
F: Den överenskommelsen som ni då hade under helgerna var det så att ni för varje vecka överenskom när den här observationer [felskrivet?] eller var det så att du hade exempelvis lördag eller söndag och Teet hade lördag eller söndagen?
R: Vi hade både ock. Vi har alltid diskuterat det för man kan ändra sina planer, men vi hade en princip överenskommelse att Teet skulle ha lördag och jag söndag. Vi har kollat varje gång, nära veckoslut om det blir så, ja det blir så. Så har det alltid fungerat.
F: Det innebär att från april månad så har du med andra ord varit inne någon tidpunkt varje helg fram till midsommar, är det rätt uppfattat?
R: Det är rätt uppfattat.
F: Och vad du känner till så bör också Teet Härm ha varit inne någon av helgdagarna?
R: Ja, det har han säkert varit också. Därför efter helger har vi diskuterat om vi hittade något, om någon råtta är död eller blivit dålig, att vi tar ut ur buren och tar matrial, bara för att inte andra råttor ska käka upp eller göra någonting äckligt ... Därför var vi tvungna att komma.
F: Mm. Vad jag har förstått på dog så har du ingen, idag direkt minnesbild av pingsthelgen. Men det bör ha varit så att Teet var här Torsdagen den 9:e och du bör ha varit här söndagen dne 10:e
R: Och Måndagen också.
F: Ja, då kommer frågan vem var här måndagen den 11:e?
R: Jag.
F: var du här då?
R: ja och söndagen också. Men där måste ni förstå att när vi diskuterar rättsmedicinska saker, obduktionsfynd, det här är något annat. Jag minns att på söndagen, tidigt skjutsade vi min dotter till Arlanda, min fru och jag, och att då på väg från Arlanda hem kom ganska tidigt på söndagen, vid nio-tio tiden. Och så kollade jag råttar, och det räcker, någon gång stannade jag att ta något från mitt rum men ibland har jag inte ens gått till mitt rum. Och på måndagen tror jag att jag och min fru var här lite senare för vi var på väg till våra vänner i Södertälje och så tror jag, men det är inget bergsäkert att då plötsligt dök Teet upp. Och jag frågade vad sjutton gör du här, jag har sagt till dig att du ska vila, du jobbar så mycket och så vidare, vad gör du här. Och han sa någonting om forskning. Jag tyckte det var lite konstigt men inte säkert misstänkt. Jag skällde ut honom, att han skulle vila sig, du har nu ett hus och du ska jobba lite med. Jag sa att jag ska komma till jobbet söndag och måndag, då behöver du inte vara här. Men han skyllde på forskningen. Så har jag rekonstruerat allt detta. Men nu är det så att våra vänner i Södertälje dom minns inte om vi var där då. Och allt detta är osäkert. I alla fall har jag och min fru en gång träffat Teet här. Jag tror alltså att det var just den måndagen dörför jag sa "jag tar båda dagarn för du ska vila ut". Men hur mycket säkert eller rekonstruktion det vet jag inte.
F: Mm. Om vi utgår ifrån att det är måndagen den 11:e, vid vilket klockslag var det då
R: Då var det ungefär vid 12.00 - 13.00-tiden eller någonting sådant.
F: Kan du erinra dig just det tillfället, var ställde du bilen?
R: Jag brukar alltid ställa bilen där utanför huvudentren vid rättsmedicinska institutionen.
F: Alltså det är på ovansidan?
R: Ja, på ovansidan?
F: Var någonstans träffade du Teet?
R: Han dök upp plötsligen när min fru och jag var i djurrummet. så kom han plötsligt.
F: Hur såg han ut?
R: Fråga inte mig, därför det är min fru som har, hon har, hon sa till mig senare "du Jovan, den hä rkillen knarkar, han använder heroin". "Hur kan du säga något sådant". "Därför han såg så konstig ut" sa hon då. Då har jag förstås skällt ut henne precis som K G Olsson och Skoglund, för hon har så stor fantasi om människor. Och jag sa "jag vet att Teet är närmast nykterist och han är mycket försiktig med mediciner så inte ska han .." Men hon sa "han har säkert provat heroin också". Så såg han ut sa min fru.

Utdrag ur polisförhör med Jovan Rajs (1985-01-08) Del II

F: Men du kommer inte ihåg någonting.
R: Nej.
F: Du kommer inte ihåg klädseln?
R: Nej. Min fru kommer ihåg.
F: Ja. Men i alla fall så har hon gjort gällande att vid detta enskilda tillfälle som nin träffade på honom under dagtid då var han anmärkningsvärd på något sätt.
R: Oh, ja, det sa hon direkt. Säkert, det är sant, det här är ingen rekonstruktion. men nu är det bara frågan om det verkligen, jag tror att det var annandag pingst. jag tänkte så många gånger på det. Jag tror det.
F: Var skiljdes ni någonstans, kommer du ihåg det?
R: Det kommer jag ihåg, det var mycket ovanligt därför att Teet var inte någon särskilt artig och väluppfostrad kille men den gången han följde efter mig så som man skulle följa efter sin handledare och hela tiden frågade hur vi mår och bla bla, så vi kom från djurrummet till mitt rum som är lite, inte så långt därifrån och han hade följt efter oss till mitt rum och sedan, man har alltid så där små saker att göra, så jag vet inte om han stannade där och pratade med min fru. Men i alla fall så, jag minns inte om han lämnade oss där eller att vi fortsatte, att vi gick ut. Men jag minns att han följde oss, jag var mycket förvånad därför det var inte något som är likt honom. Det är lite gammaldags att man när en äldre kollega kommer så ska man prata och fråga om hälsan, det är inte hans stil.
F: Men i alla fall om nu det här är den måndagen då han gjort gällande att han var här på grund av forskningen, med råttor, det var så pass mycket ..
R: OM han sa forskning eller många oavslutade utlåtanden och obduktioner det minns jag inte, men in alla fall det gällde jobbet. Forskning eller rutinjobb, det vet jag inte säkert.
F: Du var, kommer du ihåg om du själv var i någon annan del av byggnaden vid det här tillfället?
R: Han?
F: Du.
R: nej, nej, jag minns ifrån huvudentren till djurrummet och från djurrummet till mitt rum och sedan tillbaka till huvudentren, Men du måste förstå att jag under hela våren varit här varje helg, antingen ensam eller min fru, hela våren så därför är det ...
F: ja, jag förstår.
R: Och även kommer jag nu ibland, även fast vi inte har råttor men jag har så mycket att göra.
F: är det vanligt eller ovanligt att du trattar på Teet Härm här under helger, kvällar på något sätt?
R: Det är snarare ovanligt. Människor som man kan träffa här är dessa forskare, Orenius eller Lennart Nilsson. Kollegor från rättsläkarstationen alltså Teet Härm och andra man träffar inte dom. Men jag tyckte att det var ett bra tecken att han är så, att han kommer in ubder en helg och snackar om forskning. jag blev mycket glad.
F: Kommer du ihåg om du såg hans bil vid detta tillfälle?
R: Nej.
F: Det har du inget minne av.
R: Kommer inte ihåg.
F: Har du några fler frågor på den punkten Lasse?
J: Du nämnde Jovan att din hustru var med ibland in på helgerna. Förekom det ofta under den här tidsperioden april - juni som gjorde det här projektet?
R: Det är inte så ovanligt, därför vi åker någonstans tillsammans. Men någon gång var jag ensam. Så jag kombinerar dessa resor med någonting annat. Tillexempel åker hit och sedan fortsätter och hämtar vår dotter tillexempel. Eller jag ville alltid utnyttja den här resan för att ordna flera saker så att min fru har varit här med mig vid flera tillfällen.
J: Efter vad jag förstår så har du och din hustru pratat mycket om det här vilken helg det nu var?
R: ja.
J: Har ni kommit fram till att det var annandag pingst?
R: Jag kan bara prata för mig själv.
J: Och din hustrus uppfattning..?
R: Det kan du fråga henne. Hon har, då när vi började snacka om detta, fast jag ha rinte frågat henne om detta kanske i november, för i oktober månad var jag redan indragen in den här utredningen. Jag har inte berättat någonting för henne men sedan någon gång i början av november eller slutet av oktober då orkade jag inte och så har jag berättat för henne. Jag tror vi åkte på semester den 3 november så jag har under den där sista veckan, 3 november var en lördag, under sista veckan då har jag berättat för henne. Då har vi pratat, och då passade jag på att fråga om hon kommer [ihåg] när vi träffade Teet och hon sa att han knarkade eller någonting sådant. Och då tyckte hon att det är säkert, vi rekonstruerade, då tyckte hon att det måste vara annandag pingst, men nu svävar hon, så jag vet inte, även jag är inte heller 100% säker. Verkligen.
J: Har det vid ett tidigare tillfälle förekommit att du tillsammans med din hustru har träffat på Teet här vid någon helg eller var det bara vid ett tillfälle?
R: Kommer inte ihåg, vi träffade honom bara en enda gång och det är då hon påstår att han var knarkare, att han är konstig.
J: Det är bara vid ett tillfälle.
R: Och därför jag tror, jag kan inte anknyta därför att det är så svårt, vi åkte en gång, det var i slutet av april en gång också till Södertälje och då var vi tillsammans och då har vi säkert inte träffat Teet utan senare. Och min fru var under maj månad i Jugoslavien och såvidare så att det är så svårt efter så långt tid.

(Slut på utdraget, s. 153 - 158 i dokument från Västerortspolisen/Stockholm)

Det finns fler förhör med Lena, och glöm inte, den 10:e augusti har Catrine bara varit identifierad ett par dagar, få utanför polisen känner egentligen till den dödes identitet. Det dröjer några dagar efter den 8:e innan polisen går ut i media med bild och korrekt namn. Eventuella rykten hade sannolikt inte börjat spridats. Lena beskriver i andra förhör hur Catrine planerat annat blåsa två killar som hon tidigare sålt droger till. Hon beskriver även ett möte i en park, samt någon av Catrines kunder tror jag, men hon var osäker på datum. Hon skulle även höra av sig på telefon om hon kom på namnet på kunden men hörde aldrig av sig. Senare hittas hon död på en allmänning med ett mjölkpaket och burk med sömntabletter, enligt Jovan Rajs mördades hon av obducenten... Det är nog Borgnäs som använder sig av Lenas vittnesmål samt Lindeberg, så dessa förhör är i slasken, FUP:en verkar ju sammanställd på ett sätt för att undvika eventuella spår som leder bort från läkarna.

Aha, jag har tappat hennes namn, det är många ansiktslösa namn att hålla reda på. Ok, då nämns hon kanske i Döden är en man, jag minns det där med killarna och blåsningen. Lena förhörs 20/8 ja, men jag vill absolut mena att snacket gått långt, långt innan dess, oavsett vad som var officiellt. Det jag hugger på är att denna Lena är så blank i förhöret, att inte en kotte fastnat i hennes minne, men CdC minns hon allt, och det du nämner blir ju också vagt, inget datum, inga namn, och hon hör de facto aldrig av sig. Var det Lena som hittades död i Humlegården? Aha, resten av pratet är i slasken, men jag får hoppas att det finns mer hos Riksarkivet. FUP-pappren är absolut hopplockade för att saluföra den ursprungliga brottsbekskrivningen som samverkade med den vulgära, tidningssäljande myten om den slemmige lille estländaren Härm, han med det knäppa namnet och hans mjukare, hämmade, bleke, småborgerliga pervopolare (för de blodtörstiga tidningsmurvlarna passade de två slaktlammen bra ihop, de kompletterade varandra så fint) och det var verkligen en ond symbios som uppstod mellan polis och media.

Nåväl, jag är medveten om att jag har ett begränsat urval handlingar, och jag förhåller mig enbart till dessa just nu, och jag gör inte anspråk på att ha någon helhetsbild. Korrigera gärna om jag bommar ...

Om det blir en wiki är jag lite sugen på att bidra med det lilla jag kan, skulle t.ex. vara kul att utveckla vad jag tidigare skisserat rörande Borgnäs. Det skulle bli ett långsiktigt projekt.


Ja "att göra ett sorts internetbaserat arkiv/museum" (som du senare skrev) låter underbart.

Borgnäs skriver i sin senaste bok (2011, s. 195) ang. Palmemordet och preskriptionstidens potentiella verkan:

Mordet skulle ha preskriberats den 1 mars 2011. Då skulle åtskilligt av materialet från den misslyckade utredningen ha blivit offentligt och dess brister skulle obevekligen ha avslöjats inför allmänheten. Men det ändrades i sista stund när preskription för mord och vissa andra grova brott togs bort 2010. Därmed ligger sekretessens skyddande hand kvar över utredningen.

Undrar om motsvarande kan sägas gälla mordutredningen rörande CdC som de facto preskriberats. Dvs att utredningens brister kan avslöjas inför allmänheten till följd av att åtskilligt av materialet från den misslyckade utredningen (1) preskriberats och (2) blivit offentligt?
Hur som helst kommer ju omfattande webbpubliceringar in som ett viktigt verktyg, föreställer jag mig, med tanke på de traditionella mediernas oförmåga att på egen hand rättvist genomlysa justitiemordet.


Jag känner igen mig!
Glöm inte att 2013 rymmer de rimligt sett mest intressanta jubileerna i sammanhanget, inte minst ur massmedialt perspektiv. 2009 var det visserligen 25 år sedan CdC avled men dödsdatum och -orsak är okända, varför det inte gick att fixera någon specifik händelse av högsta vikt att bygga en 25-årsdag kring. Om lite drygt en månad är det 25 år sedan TH och TA förklarades skyldiga till mord i Stockholms TR, med en efterföljande sensationell händelseutveckling. Och den 8 juli i år är det 25 år sedan den famösa "dubbla domen". Dessa två händelser är sannolikt de enskilda massmediala händelser som tydligast kommit att befästa verkan av de oräkneliga rättsövergreppen, och hör till de mest centrala milstolparna i diskussionen om själva rättshaveriet (i synnerhet sistnämnda dom som fortfarande gäller!).

Det kan ju vara värt att tänka på nu inför den närmaste tiden. Med de samlings-webbpplatser du funderar på vore det lättare för oss alla att med alla till buds stående medel driva fram en ökad opinion kring 25-årsminnet av (brottmålsdomarna) den 8 mars och 8 juli.

Tack för respons och goda tankar! Att uppmärksamma tjugofemårsjubileet är ju en utmärkt idé också, tillsammans med sajtidén, som jago introducerade. Den stora knäckfrågan är vem som ska vara spindel i nätet - att korra text, skanna bilder och uttrycka känslor och tankar, att bidra med stoff till en ny Costa-sajt, det är det helt säkert många som vill, men adm-jobbet, att ta emot, sortera, redigera bloggen/sajten, det är torrare och kräver vana och tid. Jag kan själv inte, det är helt omöjligt just nu ... den som sköter sajten måste ju också vara haj på fallet, sortera och kritisera ... jag ska fundera vidare ...

Som de flesta vet har hanteringen av detta fall varit extremt smutsig, den har präglats av myter, personintressen, jäv, oklara gränser, inkompetens, feghet, politiska trender, intriger, lögner, tabbar och paranoia. Rajs och andra kollegor till Härm hade sina skäl att offra Härm, Hanna Olsson hade sina populistiska skäl att förvrida fakta och torgföra lögner, tidningarna hade sina skäl att ljuga och förfölja läkarna, och de jurister som stått bakom justitiemordet hade och har såklart sina skäl att förhala, förtiga och negligera sanningen. Och tyvärr fortplantar sig lögnerna och överlever förvånansvärt länge hos allmänheten. För några år sen påstod Socialdemokraten Christer Kronlid att det fanns teknisk bevisning mot läkarna (!), och han påstod det i flera tidningar, bla Expressen, som inte verkar ha bättrat sig efter att ha medverkat till en lynchning:

http://www.expressen.se/gt/mord-ska-aldrig-preskriberas/

Inte ens den förvirrade populisten Hanna Olsson har vågat påstå att teknisk bevisning fanns vad jag vet. Och vill man ha mer skumraskaffärer att reflektera över, kan man fundera över professor Christian Diesens agerande. Diesen har varit en av de kända, välutbildade personer som debatterat Catrine da Costas död, han har ansett att läkarna var skyldiga trots utredningens och rättegångarnas akuta brister, och på 2000-talet följde Diesen upp med ett liknande beteende, ett fritt förhållande till fakta, rena lögner faktiskt. Diesen anklagade en oskyldigt dömd man för pedofili. Diesen påstod att mannen dömts för pedofilbrott, och en tidskrift där Diesen medverkade fick betala 50 000 kr i skadestånd pga Diesens bristande faktakoll. Här är DN-artikel från 2007:

http://www.dn.se/nyheter/sverige/72-aring-felaktigt-utpekad-som-pedofil

Det är inte svårt att se ett mönster här. Diesen har två gånger angripit oskyldiga män och förtalat dom offentligt, utan grund, och man kan undra vad som ligger bakom, om det helt enkelt rör sig om populistiska utspel, försök att plocka poäng på utsatta, redan misskrediterade människor.

Vad detta säger om Diesens trovärdighet behöver inte ens diskuteras, och man kan undra vad Diesens karaktär och närvaro säger om den falang som självklart ansåg att läkarna var pervon, skyldiga till styckmord. Och man kan undra hur lite som krävs för att bli professor i Sverige.

Jag läser vidare i polispappren och försöker orientera mig, och jag funderar över en kritisk punkt vad gäller styckningen/obduktionen. Våldet mot underlivet har alltid varit centralt för de som trott på läkarnas skuld, att styckningen i huvudsak var pervers, och man kan fråga: var detta våld en bieffekt av sotning/urtagning eller ngt som hände när benen skars av, kom våldet inifrån kroppen eller utifrån, och var våldet mot underlivet något som styckaren ägnade speciell uppmärksamhet? Jag har noterat att de skisser jag sett inte är särskilt tydliga. I de FUP-papper jag fått finns en (okonstnärlig) skiss av Rajs, där han markerat områden på kroppen som fattas, bla bukväggen och huvudet, men underlivet är ej markerat. Jag har också noterat att de skador som ansetts vara perverst motiverade ägnas extremt liten uppmärksamhet i de papper jag har. Jag blir mkt fundersam. Jag undrar om fakta om styckningen/obduktionen har justerats med tiden, och om den officiella bilden av styckningen är korrupt, inte lögnaktig men däremot förvriden, som det mesta i detta fall. Det är också värt att notera att den blivande professorn Rajs inte alls reagerade på sommaren 1984, och att Rajs vid obduktionen (som han själv skötte) inte såg något perverst i styckningen. Han utropade inte att man stött på ett avancerat sexmord eller dyl. Jag har i alla fall aldrig stött på några såna uppgifter, varken från Rajs eller någon annan. Och vad jag kan se finns det över huvud taget inget snyggt eller elegant någonstans, förutom möjligen delningen av höger knä. Hur någon kan hitta en läkares handlag bakom denna styckning är helt obegripligt.

Jag väntar fortfarande på svar, både från lawnownerman och barnet, och ställer nu samma frågor igen, jag buntar ihop dom, och ni kan svara båda, kanske kan ni hjälpas åt. Jag kommer att hålla kolla på er, och när ni dyker upp igen, ska jag återkomma med samma frågor, om de förblir obesvarade alltså. Har ni båda läst Lindebergs bok Döden är en man? En av er (tror det var barnet) skrev för ett tag sen att Härm legat med vänner till da Costa. Ett mkt spännande påstående. Var hittar jag denna samvaro dokumenterad, var hittar jag förhör med dessa vänner till da Costa? Det var frågorna. Jag väntar ivrigt på svar. Och så väntar jag på att barnet och lawnownerman (hjälps åt nu vetja) ska leta upp dokumenterade fall där två läkare lustmördat/styckat en prostituerad kvinna på den ene läkarens arbetsplats i sällskap med den andra läkarens lilla barn för att sedan dumpa kroppsdelar ngn kilometer från brottplatsen. Jag vill att ni ska leta upp andra, liknande fall pga att Härm-Allgén-barnet-Catrine-Solna-mord-storyn är så astronomiskt, hisnande, svindlande, extremt, urbota, otroligt, löjligt osannolik att den borde få varje normalbegåvad person att dra öronen åt sig omedelbart. Jag vill att du, barnet, ska visa mig fall där två läkare styckmördat en kvinna i sällskap av ett litet barn för att sedan dumpa kroppsdelar nära brottsplatsen. Visa mig några liknande fall och visa att storyn är sannolik, att det hänt en eller två eller tre eller fyra gånger till. Kör hårt, jag väntar. Jag har tålamod. Och ignorerar ni mig kommer jag att posta mina frågor och den avslutande uppmaningen direkt när ni dyker upp i denna tråd igen

Har nu grävt lite mer och försökt kartlägga de sista dagarna..

6:e juni.
Den 6:e juni 1984 köper Catrine d. Costa en stulen kassettradio vid Hötorget för 900 kr, den placeras tillsammans med kläder i en förvaringsbox vid effektförvaringen på Stockholms Central. Någon gång den 7:e borde da Costa hämtat ut den, möjligen är den med i Ösmo eller på annan plats, eftersom Catrine ses med radion den 8:e.
8 juni
En prostituerad kvinna hävdar i ett tips till polisen i Solna i augusti 1984 att hon sällskapat med Catrine på t-banan från Hornstull till t-centralen kl 10.15 på morgonen den 8:e juni. På förmiddagen befinner sig Catrine d. Costa i Kungsträdgården, hon träffar Saba som är i sällskap med en lång man. Da Costa bär på den stora radiobandspelaren, den långe mannen ber Tor att skjutsa Catrine till t-centralen, TÅ lägger radion i bilen. Catrine träffar kort därefter Marianne och Eija S. CdC betalar tillbaka ett lån på 200 kr till Marianne, de åker för att genomföra en knarkaffär. Catrine ses med två kassar. Någon gång på eftermiddagen släpper Tor Åberg av Catrine vid taxihållplatsen vid Stockholms Central. Hon går ned till effektförvaringen med radiobandspelaren, en kasse och en väska med kläder. Kassen är sannolikt en av de kassar Marianne sett Catrine bära på tidigare under dagen. Vid disken lämnar hon över radiospelaren och två kollin, mannen som tar emot prylarna frågar Catrine vad radion kostade, hon svarar att den kostade 1000:-. Hon säger att hon ska komma tillbaka. På kvällen kommer CdC tillbaka och hämtar ut kassen. Hon säger att hon ska hämta resten morgonen därefter. Men ingen har sett CdC den 9:e juni. Tidigare hade Catrine alltid följt rutiner och hämtat ut sina saker vid avtalad tid men inte den här gången. I förhör med Nils Korsvall får polisen reda på radiospelaren, när polisen öppnar skåpet står den kvar, i väskan med kläder hittar polisen ett brev till Catrine.

Då uppstår en mängd frågor, enligt Olle Torge skulle Catrine vara på centralen ca kl 19.00 den 15:e för ett ärende, sannolikt för att hämta de inlämnade sakerna inför flytten till Saba. Men ingen verkar ju ha sett henne där fredagen den 15:e, trots att disken är bemannad. Om hon nu dök upp och hämtade kläderna och eventuellt radiospelaren, varför stod de då kvar i förvaringen när polisen öppnade skåpet? Kan personerna som hade tillgång till radion och kläderna lämnat tillbaka sakerna utan att någon märkt det? Varför nämner inte personalen att Catrine lämnat in radion en gång tidigare, den 6:e? Bestämde sig Catrine för att inte flytta hem till Saba den 8:e, men tänkte göra det följande morgon? Kan Korsvall ha misstagit sig på datum? Finns det fler förvaringställen på centralen..? Visst kan det ha varit olika personer vid disken vid de olika tillfällena men någon borde minnas något, och säkert kan Catrines annorlunda frisyr och utseende gjort det svårt för vittnen att minnas, men radion borde fler ha kommit ihåg.