Fallet Catrine da Costa 1984 (Dokumentlänkar finns i trådstart mm)

Om nu Polisen använde kortregister i pappersform i utredningar långt in tills slutet av 80-talet då digitalisering blev standard är det kanske inte konstigt att folk flög under radarn?

Utredarna satt alltså och rota runt i dessa lappsystem för hand för att hitta och jämföra uppgifter/vittnen mm.

Inte förvånande om de missat en massa som tex att se om specifika folk förekommer på flera ställen i vittnesutsagor. Korsmatchningar i materialet var nästintill helt omöjligt för hand.

Jag undrar om det egentligen finns 2 parallella utredningar i da costa fallet? En som är i pappersform och en som delvis blev digitaliserad när datorn börja användas och material kunde jämföras?

Blir nämligen inte riktigt klok på de olika svaren från Arkivet. Eller hur vissa intressanta personer kunde helt missas i utredningen.

Fahlström var otäck. Han hade så brutala kontraster i sitt psyke, att han verkade schizoid. Det är iaf mitt spontana intryck.

Han var både knarklangare, fd kirurg, docent (!) och torsk. Han var dessutom tung missbrukare, som bör ha ådragit sig permanenta hjärnskador.

Att han var så avtrubbad att han kunde medverka vid parteringen av kroppen och/eller råka ha ihjäl någon, verkar troligt.

Att han inte blev utredningens fokus, är otroligt.

Vad som gömmer sig bakom diagnosen bipolär, undrar jag.

Han kan ha varit schizoaffektiv, och isf kan exakt vad som helst ha hänt. Schizoaffektiva människor är som bipolära + psykos.

De psykiska skiftningarna kan vara snabba.

Sannerligen!

Jag undrar om orsaken till att han inte fick mer utrymme var att man inte lyckades placera honom i kontakt med CdC i anslutning till hennes bortgång.

Men vem vet var CdC befann sig efter att TÅ och BM tappat henne ur sikte, och efter att Arkitekten släppt av henne vid Kungsan. Kanske var lägenheten/vinden på Lokstallsgatan en tänkbar plats där hon kan ha ”gömt” sig. Alternativt hos KD, eller CB.

Javisst - även om CdC kände honom (allt tyder på det) saknades specifika fakta. Det gick inte att ringa in ett sista möte mellan CdC och Fahlström. Att hon kände honom verkar dock uppenbart.

CdC kände minst en kvinna som kände Fahlström (hon förhördes 1984) och rörde sig på gångavstånd från hans lägenhet/"praktik" på våren 1984. Fahlström var vidare välkänd bland missbrukarna.

Självklart besökte da Costa honom. Det kan tilläggas att hon missbrukade barbiturater, som var på väg ut på 80-talet. Benso hade börjat bli poppis, ersättande de livsfarliga "barbissarna". Fahlström kan ha varit en "specialkran", som visste hur man hittade ovanliga tabletter.

När det gäller "andra" som uppehöll sig i hans lägenhet, sätter fantasin gränsen. Det kan ha varit vilka otäcka missbrukare som helst. Fahlström hade skitdålig ekonomi (och dito omdöme), så jag antar att kreti och pleti sov på hans golv och sköt knark på toaletten.

Att han hyrde ut sovplatser, verkar rimligt.

Han var verkligen intressant.

Att polisen inte grävde ordentligt runt honom, kan delvis bero på bristfälliga psykiatriska kunskaper. Poliser är välkänt usla på psykiatri, trots att psykiatriska problem ingår i deras daglig arbete.

1984 var det ännu sämre än idag. Poliser visste knappt ett skit om psykiatri.

Utredarna saknade säkerligen den fingertoppskänsla som behövdes för att knyta an till en person som Fahlström. Samma sak med Vinof. Tunga psykdiagnoser och grava p-störningar påverkade inte bemötande, upplägg av förhör osv.

Som varande en intelligent och kriminell person, bör Fahlström ha haft en avsevärd förmåga att "strama upp sig", som det hette förr i tiden. Han hade nog inga problem med att stoppa i sig ett par piller, ta en grogg och snacka sig ur ett förhör som tog en en timme. Även om han var akut psykiskt sjuk, kan han ha dolt detta för polisen.

När det gäller parteringen av kroppen, är jag fundersam. Den möjliga kopplingen mellan hans yrkeshandlag och parteringen av kroppen, är svår att komma runt.

Det finns flera moment som tangerar Fahlströms tidigare kliniska praktik. Han hade jobbat med höftleder och han var fd ortoped och kirurg. Och avlägsnade av hela bröst och operativa ingrepp under skulderbalden, ingår i den medicinska verkligheten.

Det är verkligen förbluffande att den här läskiga figuren blir offentlig nu, 42 år efter CdC:s död.

Vad har de sk experterna hållit på med? Hur har de kunnat missa Fahlström?

Vi har inte tillgång till allt material vi vill ha. Delar av utredningen har tappats bort och vissa delar har väl sorterats fel. Vissa arkivdelar kan vi inte undersöka, eftersom vi inte vet vilka namn vi ska söka efter. Den del som innehåller förhören med prostiruerade kvinnor (hundratals förhör) kan vi bara drömma om att undersöka ...

Men - Dr Fahlström är så intressant, att han flyter upp som tänkbar GM (eller medgärningsman), oavsett hur utredningen ser ut i övrigt. Även om vi inte kan bedöma hans plats i utredningen, kan vi bedöma honom som person.

En detalj som är väldigt osmaklig - men som är nödvändig att nämna - är hanteringen av BO:s bröst. Dessa avlägsnades fullständigt, med en välslipad kkniv som hölls av nån som var stadig på handen.

Den sk "brässen" (vävnaden under brösten) var förvånansvärt intakt, enligt obduktionsprotokollet. Den enda person vi känner till som hade det handlag som krävdes för detta och vars yrkeskunskaper passade för resten av parteringen av kroppen, var Fahlström.

Och det kan ju vara så enkelt att någon tvingade honom att partera kroppen.

Det är inte omöjligt att det skedde ett makabert samarbete mellan honom och andra personer i utredningen.

Ett inte omöjligt scenario är att dr F hittade da Costa död och fick panik. I förhöret uttrycker han att lägenheten var i dåligt skick: "jag hade varit borta och så, andra människor hade varit där och så".

Om lägenheten tidvis disponerades av "andra", när F uppenbarligen inte var på plats, kan vad som helst ha inträffat utan hans vetskap.

För länge sedan diskuterade vi att gärningsmannen kanske var så pass psykiskt sjuk och/eller påverkad att han inte hade en klar uppfattning om vad som egentligen skett. Ett annat alternativ är att F, som var på väg in i någon form av sammanbrott våren 1984, kan ha antagit att han själv var involverad i da Costas död om han fann hennes kropp i sin lägenhet.

När F åberopade dessa "andra" som hade tillgång till lägenheten borde utredarna åtminstone ha övervägt dessa olika alternativ. Som vi tidigare konstaterat sammanfaller ju F:s akuta psykiatriska utbrott med att det första fyndet gjordes och han menade själv att han började försämras genom återfall vid midsommar, strax efter da Costas död. Men man bemödade sig inte ens med att ta reda på vilka dessa "andra" personer var.

Det finns en uppsjö av möjligheter runt Fahlström.

Jag ska börja med att rätta till ett misstag. Som varande icke-läkare (jag är inte ens nån stjärna på anatomi) har jag missupfattat obduktionsprotokollet. "Brässen" har inte den tunga betydelse jag har trott.

Däremot anser jag fortfarande att Fahlströms yrkeskunskaper är relevanta när man försöker tolka hanteringen av BO:s kropp. Man kan absolut skönja delar av hans handlag.

Att man inte gjorde en ordentlig inventering av "andra" som var i Fahlströms lgh, är skitkonstigt. Men hanteringen är Fahlström är ju 100% skitkonstig. Här hade man alltså en person uppfyllde alla kriterier, en person hade de egenskaper som man försökte klistra på TH, som inte ens var i kontakt med BO, men man valde att sätta dit TH iaf!

Som jag ser det, finns det två stora "sår" i utredningen, och dessa hittas på Eugeniavägen och Lokstallsgatan. Detta är två alarmerande segement av utredningen, som missköts fullständigt.

I samma ögonblick som utredarna fattar att de ska djupgräva på L-gatan och E-vägen, byter de spår och satsar istället allt krut på en oskyldig person: TH.

Det material som borde ha utretts på dessa båda gator, är så massivt, att slarv kan uteslutas. Dessa berg av personkällor och ledtrådar kan man inte missa pga inkompetens.

Det är onekligen fascinerande (och läskigt) att noggrant blottlägga denna medvetna vanskötsel. Polisen visste vilka spår som skulle följas men saknade viljan att göra detta. Det fanns en motvilja mot att ta i det material som man skulle ta i.

Nu vet vi exakt hur och när polisen valde att vanställa utredningen och ersätta det riktiga jobbet med låtsasjobb.

* * *

Eftersom Vinofs och Fahlströms liv och personligheter var påfallande lika (samtidigt som L-gatan 6 och E-vägen 25 delade klientel), antar jag att man kan dra en röd linje mellan adresserna. Jag antar att det förekom daglig persontrafik mellan adresserna. På båda adresserna sprang prostituerade kvinnor och tunga missbrukare. Och Fahlström och Vinof var alkoholister och blandmissbrukare osv.

Även Vinof är intressant, i förhållande till hanteringen av BO:s kropp. Han sa att han kom från en jägarsläkt och han anställde minst en norrlänning (härstammande från Gällivare). En annan av hans anställda växte upp med jakt (en helt säker uppgift) och har själv sysslat med jakt.

Jag håller med, särskilt beträffande att Fahlström hade många av de skrämmande egenskaper man försökte applicera på Härm och därtill en bekräftad koppling till da Costa. I ett alternativt universum kanske Fahlström blivit den skräckfigur som Härm kom att målas ut som...

Frågan om utredningen hade enorma brister på grund av inkompetens eller andra, mer sinistra skäl, har uppehållit mig länge. Men att man lät en sådan som Fahlström falla mellan stolarna, trots att allt pekade mot att han borde ha utretts grundligt, gör att jag lutar åt det senare. Det finns en gräns för vad som är rimligt att missa.

Du skriver: "'Brässen'" har inte den tunga betydelse jag har trott." Som jag har uppfattat det var huden kring de avlägsnade brösten oskadd, oavsett vad man kallar området. Som du själv har varit inne på visar det att personen som avlägsnade brösten var kontrollerad och inte attackerade dem i någon form av raseri. Du får gärna utveckla vad du hade missuppfattat och varför detta inte hade den betydelse du hade trott.

Utöver att Vinof och Fahlström bör ha haft gemensamma nämnare kan man inte utesluta att Vinof, som vad jag förstår även hade viss erfarenhet av lugnande preparat, helt enkelt var en av Fahlströms kunder. De bör ju även ha uppehållit sig i Vasastan samtidigt.

Som varande lekman, trodde jag att brässen hängde ihop med områdena under brösten. Detta är icke fallet.

Det är däremot riktigt att det saknades tecken på "hack and slash" på bröstkorgen. GM verkade inte ha agerat i raseri när kroppen parterades.

Fahlström och Vinof var hemma samtidigt. Vinof rörde sig på Eugeniavägen i juni och Fahlström rörde sig i Vasastan i juni. Intressant

Vinof var vidare alkoholist och narkoman, liksom Fahlström, som också langade narkotika. Männen bodde 2-3 km från varandra + att Fahlström frekventerade Eugeniavägen

Självklart hade de kontakt.

Vi har tidigare berört fahlströms och Vinofs boendehistorik och den talar ju för sig själv. Fahlström flyttade till L-gatan 1976. Då bodde Vinof ett stenkast därifrån, på F-gatan 70. Det tog 5 min att köra till L-gatan.

Kring 1980 bodde Vinof på Karlbergsvägen 66 - ännu närmare Fahlström.

Jag säger som förut: att utredarna inte visade Vinof och ett foto på Fahlström och vice versa, är ta mig fan otroligt.

Vad mer?

Det bör ha funnits en social triangel (bestående av Fahlström Monika och Vinof) som var intressant. Att Vinofs anställda dyker upp i Forsbergs lägenhet i mitten på 80-talet, säger en hel del. Jag förmodar att Vinof också sprang där, eftersom han var en mer naturlig bekantskap än hans unga anställda.

Och att Monika och Fahlström var tjenis, framstår som självklart.

Osv ....

Ja, sannolikheten att de ovannämnda hade någon form av kontakt är ju stor. Det får mig självklart att undra om detta kan ha en koppling till Fahlströms "andra" som uppehållit sig hemma hos honom.

Vi har tidigare berört det faktum att arkivet kommer med motstridiga uppgifter kring vilket material som existerar och inte. Eftersom Fahlström tycks ha varit aktuell så sent som 1985 förmodar jag att han blev förhörd fler gånger än vi känner till.

En annan person som jag har funderat över är Monika. Att hon aldrig skulle ha hörts i da Costa-utredningen är i mitt tycke otroligt. Möjligen ligger några gamla papper undanskuffade någonstans. Hennes obehagliga kommentar om det grova som Robert skulle ha gjort sig skyldig till är svår att släppa...

För länge sedan skrev jag om att ett stort antal personer i utredningen betedde sig suspekt, utan att de faktiskt var involverade i da Costas död eftersom det i sådana fall skulle innebära att det hela var en enorm konspiration mellan människor från vitt skilda grupper.

Nu har vi ju fått veta att det finns tänkbara överlappningar mellan exempelvis TÅ/BM och Vinof i och med kännedomen om Eugeniavägen. Att det kan ha funnits, för oss och för polisen, dolda beröringspunkter mellan olika personer i utredningen kan möjligen förklara varför fallet förblev olöst. Man kanske höll varandra om ryggen, av rädsla eller solidaritet. I det avseendet är Fahlström intressant. Om han kunde fungera som langare 1984 kan det ha varit tillräckligt för att inte stöta sig med honom. Likaså var han på dekis och förmodligen i fysiskt och psykiskt dåligt skick. En sådan person skulle antagligen inte kunna värja sig mot en våldsbenägen och hotfull individ.

Mängden intressanta personkopplingar som vi inte har kännedom om, är enorm.

Nu har det visat sig att BO kände massor av män som var kopplade till Eugenuavägen: Fahlström, Vinof, Möller, Ragge + diverse torskar + att hon träffade Robert.

Och att Monika skulle umgås med Vinofs personal utan att träffa Vinof, verkar helt osannolikt

Han umgicks ju med personalen utanför jobbet.

Och hon bör ju själv ha hamnat på Eugeniavägen. Lägg också märke till hennes färdväg.

Hon använde SL-kort. När hon besökte KS, bör hon ha tagit bussen, gått av på E-vägen och gått via Norrbacka. Som Fahlström gjorde ...

Jag tror inte att utredarna missade Monika. Hon var en självklar person att förhöra. Jag är säker på att utredarna gjorde en rutinkoll hos henne.

Monika och hennes hemska polare var ökända. Polisen hade koll på dem i flera år.

Jag återkommer.