Daddys, Slutstriden har börjat....

Tråden handlar inte om det lilla barnet, det handlar om Joakims vårdnadstvist och hans egna egoistiska syften.
Lilltjejen är glad och utvecklas harmoniskt när inte Joakim kommer åt att ställa till störningar för henne och mamman.
Du kan bespara dessa tårar du fäller för dottern, hon har ett hyfsat bra skydd.
Pappan är en främling, men det har han ställt till själv och det kan ingen annan än han själv göra något åt, tyvärr vill han inte det så varför skulle mamman plåga dottern med det?

Bespara mig tårarna, för ett utsatt barn??
Jag får följaktligen inte känna med flickan och hennes belägenhet. Varför då?
Detta barn har inte valt att leva i denna situation, hon har inte valt sina föräldrar och jag får inte känna med henne eller tycka synd om henne tycker du.
Jag tycker så synd om henne.
Häpnadsväckande uttalande från dig.

Du tycker synd om Joakims beskrivning och förstår inte skillnaden.
Flickan finns på riktigt och är en verklig människa, inte Joakims fantasifoster.
Fundera på vad det är du tycker synd om.

Jag har läst tråden från början till slut och det är förvånansvärt att du inte kan känna med flickan och hennes utsatthet.
Joakims beskrivning?? Här haglar det beskrivningar från båda håll och den enda det är riktigt synd om är flickan. Förstår du inte det?

Som du ser så finns det en lång rad skribenter som drivs av en fast övertygelse om att ena eller andra personen är ond på alla sätt och vis. Bara som ett exempel i mängden är signaturen HenrikJ envete fast i bilden av Daddy som jorden avskum.

Allt som förknippas med Daddy läses i ljuset av denna övertygelse. Det har inträtt ett svårt tunnelseende. Med det följer en myscket selektiv perception och tt våldsamt arbete för att omtolka allt - allt - för att upprätthålla denna hypotes (en hypotes som hålls för Sanning). Det går inte att ta miste på hur den stora, troligen enda, drivkraften är hat. Ett hat som i detta exempel riktas mot Daddy. Det finns inte minsta utrymmer till genuin reflektion över Dottern. Något inkännande med Dottern är det inte tal om. Med en sådan psykologisk beredskap är det naturligtvis helt omöjligt att upprätthålla någo slags neutralitet i förhållande till tillgänglig information eller till de människor som är inblandade.

Att jag nämner det beror på att denna enkla och högst mänskliga psykologiska process inte alls är ovanlig.
Vi ser exempel på dem i denna tråd.
Jag tror också vi kan se exempel på det i tjänstemännens handläggning av detta ärende. Ärendets utfall har varit mer avhängigt hur mycket hat man tagit sig friheten att spela ut än omsorg om Dotterns väl och ve.

Så rätt du har Pentyl, enligt mitt sätt att se på hela detta, ser jag också att barnets mående verkar ha blivit en biverkning som bortses ifrån. Hennes livssituation dribblas bort i ett töcken av dimridåer.

HenrikJ anser att flickan har det bra, det är ett ytterst märkligt påstående då det framkommit annat. Hon har mycket tydligt visat på motsatsen, tex genom att uppvisa ett hysteriskt beteende.
Det skylls på Joakim på ett ytterst betydande sätt av några få skribenter vilket är helt verklighetsfrämmande.
Det är situationen som skapar barnets verklighet, en svår verklighet lever hon i.
En verklighet skapad av de hon är beroende av.
Vems är felet? Är det en persons fel? Är det samtliga inblandades fel? När gick det fel? Vad är fel?
Spelar det någon roll egentligen?
Nu är nu och framtiden är viktig. Nu är det dags att göra bot. Ändra på det dåliga till något bra.

HenrikJ, jag kommer aldrig att bespara mig tårar när barn far illa, vilket detta barn gör.

Oj vilken analys du presterade
Det är Joakim som vill göra gällande att flickan lider när faktum är att flickan är trygg och harmonisk, hon utvecklas som hon ska och är en glad tjej, detta lider Joakim av. Du skriver om inkännande med dottern, påstår du att Joakim har det som han har agerat?
Sen nämner du tunnelseende och våldsamt arbete för att omtolka allt, jo jo
Vad kan man säga om Joakims senaste inlägg där han försöker omtolka Sakineh Mohahammadi Ashtiani's öde som en komplott från extremfeministernas sida med de föraktade Amnestys hjälp. Han ställer sig på de muslimska männens sida som om detta vore ett krig generellt mot Iranska män och Länge Leve Iran!!
Detta är ett nytt Bjästa där han söker sina sjuka bevis för att det som sker skulle vara en lögn arrangerad av feminister. Karln är ju sjukt verklighetsfrånvarande med paranoida vanföreställningar.

Bjästa? Vad har Bjästa med Joakims VT att göra?

Är detta något du försäkrar?
I så fall, på vilka grunder?

Pentyl har rätt, du lider av ett tunnelseende av sällan skådat slag och det leder till att man inte får tycka synd om barnets livsituation. Således är det viktigare att HenrikJ får stå med pekpinnen och tala om sanningar dvs HenrikJ:s sanningar i en något förvrängd verklighetesbild än att se vem som är den utsatta. Barnet, alltid barnet. Barnet är den utsatta. Hon har inte valt detta HenrikJ hon är tvingad att leva mitt i. Förstår du inte det?

Det har med Joakims snedvridna kvinnosyn att göra där han paranoit vill vrida konsekvenserna av sitt eget destruktiva beteende, som till slut ledde till en vårdnadstvist, till att det skulle vara en feministisk komplott mot honom i synnerhet och män i allmänhet.

Jag tvivlar på att du är en nykomling och inte läst Joakims bloggerier om saken, han har ju skrivit sidor upp och ner om saken.

JR är ett riktigt sorgligt exempel på en riktigt sjuk människa.

Jag är ingen doktor, erkännes! Men det som skrivs i hans nya blogg är helt sinnessjukt.

Beskrivningen har ger i betydelsen av hans blogg/hans ord/hans uppenbarelse är så sorgligt vriden så man måste undra var hans "fantastiska fans" gör för att förhindra honom att "gräva sin grop djupare.

Den betydelsen han tillskriver sig själv är inte på något sätt överensstämmande med verkligheten. Självkänsla är nog bra. Men när man skriver som JR, om sig själv på det viset, är man farligt ute. Beröm, smakar ju bäst fråna andra" som bekant är. Det finns bara en liten, liten klick av samma/lika sjuka människor som stöttar JR.

Jag blir faktiskt både rädd och orolig för barnets/mammans del. Är denna verklighetsfrånvända människa inte ett hot mot dem, så är varningsklockorna iaf starka. Om det nu är någon som orkar lyssna?

Jag håller med föregående talare om att det är synd om barnet. Riktigt synd om barnet som drabbas hårt av att ha en pappa som är så skadad som JR.

Om jag vore mamma i fallet, skulle jag göra allt för att barnet skulle slippa den pappan som JR är. Barnet ska inte bli inblandad öht i JR´s sjukdom. Visst, bevakat umgänge, var 14 dag. Inte en timme mer. Bara så lagom att barnet lär känna sin sk pappa.

Och det senaste utbrottet om den muslimska världen är fan inte klokt. Han cementerar sitt kvinnohat mer och mer. Vem försvarar en mördare? Och återigen försöker han dra Amnesty i smutsen. Amnesty gör ett jättearbete världen över för män och kvinnor som är drabbade. JR är bara bitter för att de inte tyckte hans film var med sanningen överensstämmande. Och att den inte passade in bland filmer om livets riktigt stora orättvisor.

JR är en människa som "snöat" fast i sin lilla, lilla värld. Jag undrar vad en så´n har att erbjuda ett barn?

Du har fel. Bjästa har ingenting med Joakims VT att göra.

Rätten mm delar uppenbarligen inte din åsikt.
Vad är en så´n när det benäms istället för ett namn?