Jag kör bil till och från arbetsplatsen vissa dagar och vissa dagar åker jag tåg. De dagar jag kör bil noterar jag så klart för att få milersättning, men hur är det med tågkostnaderna. Bör jag spara kvittona och sen presentera för arbetsgivaren eller?
Citat:
Ursprungligen postat av tardumej?
du och sveriges alla andra arbetande personer med körkort. Det finns inga lagstöd eller antaligen heller inte många koellektivavtal med stöd för krav på milersättning för att arbetstagaren ska ta sig till och hem från jobbet.
du ska ju vara beredd att pendla upp till två timmar enkel resa varje dag för ett jobb - helt utan krav på milersättning.
Det är snarare så att du ska vara glad om du får erbjudandet med milersättning för resa till o från jobbet. Det tillhör inte vanligheterna.
Samtliga (vill jag minnas) avtal inom byggbranschen har reseersättning mellan bostad och arbetsplats inskrivet i avtal. Det finns säkert andra också.
Grundtaken bakom detta är att själva arbetsstället aldrig är statiskt och man som anställd därmed inte kan minska/kalkylera resekostnaden genom att bosätta sig nära arbetsstället. Ersättningens form och storlek varierar mellan avtalen.
Samtliga (vill jag minnas) avtal inom byggbranschen har reseersättning mellan bostad och arbetsplats inskrivet i avtal. Det finns säkert andra också.
Grundtaken bakom detta är att själva arbetsstället aldrig är statiskt och man som anställd därmed inte kan minska/kalkylera resekostnaden genom att bosätta sig nära arbetsstället. Ersättningens form och storlek varierar mellan avtalen.
Gärna länkar när du påstår något sådant radikalt. De avtal och byggarbeten jag sett, har avtal som säger att de själva ska bekosta till plats X (ex deras kontor på staden) därefter räknas reseräkning från arbetsplats till bygge från X till Y.
Gärna länkar när du påstår något sådant radikalt. De avtal och byggarbeten jag sett, har avtal som säger att de själva ska bekosta till plats X (ex deras kontor på staden) därefter räknas reseräkning från arbetsplats till bygge från X till Y.
Inte så svårt... byggnads.se ger detta:
Anläggningsavtalet:
RESKOSTNADSERSÄTTNING VID DAGLIGA RESOR
Vid dagliga resor mellan arbetstagarens fasta bostad och arbetsplatsen utom
arbetstiden utges reskostnadsersättning på ett minsta avstånd från bostaden
om 5 km enkel resväg. Rätt till ersättning föreligger upp till traktamentsnivå
enligt b 2.
Reskostnadsersättning utges enligt följande:
1 Vid körning med egen bil 1:60 kr/km resväg
2 Vid resa med annat färdmedel än egen bil
Ersättning för styrkta kostnader upp till ett
högsta belopp om 1:60 kr/km resväg
Protokollsanteckning till a
För resväg där arbetsgivaren tillhandahåller färdmedel eller om
reskostnaden ersätts av arbetsgivaren på annat sätt, utges ingen ersättning.
Reskostnadsersättning utges enligt a för resväg tur och retur
mellan bostaden och den plats där det av arbetsgivaren tillhandahållna
fordonet avhämtar arbetstagaren. Den i a angivna undre kvalifikationsgränsen
för rätt till reskostnadsersättning gäller inte i detta fall.
Byggavtalet:
RESKOSTNADSERSÄTTNING VID DAGLIGA RESOR
Vid dagliga resor mellan arbetstagarens fasta bostad och arbetsplatsen utom
arbetstiden utges reskostnadsersättning på ett minsta avstånd från bostaden
om 5 km enkel resväg. Rätt till ersättning föreligger upp till traktamentsnivå
enligt b 2.
Reskostnadsersättning utges enligt följande:
1 Vid körning med egen bil
Fr o m 1 jan 2008 1:85 kr/km resväg.
1:80 kr/km resväg.
2 Vid resa med annat färdmedel än egen bil
Ersättning för styrkta kostnader upp till ett
högsta belopp om
Fr o m 1 jan 2008 1:85 kr/km resväg.
1:80 kr/km resväg.
Byggplåt ventilation och plåtbearbetning:
Resa utom ordinarie arbetstid mellan verkstad/bostad och till-fällig arbetsplats
Resa skall företas utom ordinarie arbetstid.
Reskostnads- och restidsersättning utges för resa till den tillfälliga arbets-platsen.
Resvägen beräknas antingen från verkstaden eller från bostaden.
Entreprenadmaskinavtalet:
a) Resekostnadsbidrag vid dagliga resor
Vid dagliga resor mellan arbetstagarens fasta bostad och arbetsplatsen
utom
arbetstiden utges resekostnadsersättning på ett minsta avstånd från bostaden
om 5 km enkel resväg. Rätt till ersättning föreligger upp till traktamentsnivå
enligt b 2.
Resekostnadsersättning utges enligt följande:
1. Vid körning med egen bil
1:85 kr/km resväg (fr o m 08-01-01).
2. Vid resa med annat färdmedel än egen bil
Ersättning för styrkta kostnader upp till ett högsta belopp om 1:85 kr/km (fr o m
08-01-01) resväg.
Glasmästeriavtalet:
§ 5 ARBETE UTANFÖR VERKSTADEN
Utanför ordinarie arbetstid
1. Dagliga resor
a) Resekostnadsersättning
Vid dagliga resor mellan arbetstagarens fasta bostad och arbetsplatsen utom
arbetstiden utges resekostnadsersättning på ett minsta avstånd från verkstad om 5 km
enkel resväg till arbetsplatsen. Rätt till ersättning föreligger upp till traktamentsnivå
enligt b 2. Resekostnadsersättning utges enligt följande:
Vid körning med egen bil
Till grund för milersättningen gäller Riksskatteverkets för var tid gällande regler för
den skattefria ersättningen. Utöver denna ersätts, om arbetsgivaren och arbetstagaren
är överens om att arbetstagaren ska använda bil enligt i 1 a/ angivna förutsättningar,
enligt följande;
- 1000 mil 14 kr/mil
1001mil - 10 kr/mil
Vid resa med annat färdmedel än egen bil
Ersättning för styrkta kostnader upp till ett högsta belopp om 14:- per mil resväg.
Kylavtalet:
Restid
Mom 4 Med restid som medför rätt till ersättning avses den tid under en beordrad tjänsteresa, som åtgår för själva resan till be-stämmelseorten.
Restid, som faller inom ramen för den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för arbetstagaren räknas som arbetstid. Vid beräkning av restid beaktas därför endast tjänsteresor utanför arbetstagarens ordinarie arbetstid.
Vid beräkning av restid medtas endast fulla halvtimmar.
Har arbetsgivaren bekostat sovplats på allmänt transportmedel under resan eller del av denna medräknas inte tiden kl 22-07.
Som restid räknas även normal tidsåtgång då arbetstagaren själv kör bil eller annat fordon.
Restidsersättning
Mom 5 Restidsersättning utges per timme med
utgående månadslön1
243
Restidsersättning utges för högst 8 timmar per dygn.
VVSavtalet:
Mom 5* När arbetsplatsen är belägen utanför såväl företaget som utan-för bostadsgränsen utges reskostnadsbidrag I för resvägen mellan bostaden och arbetsplatsen med belopp som framgår av
Lönebilagan Tabell N
Rätt till reskostnadsbidrag I föreligger upp till traktamentsnivå enligt § 7 Mom 7.
Mom 6 Reskostnadsbidrag utges ej när arbetsgivaren anordnar eller tillhandahåller transportmöjligheter.
I dessa fall1 utges restidsersättning enligt
Lönebilagan Tabell I
Anordnar eller tillhandahåller arbetsgivaren transportmöjligheter för en del av den sträcka som reskostnadsbidraget avser, pro-portioneras reskostnadsbidraget med hänsyn härtill.
Det var alltså samtliga av Byggnads avtal (och ett av SEKO:s). Sen finns det säkert även i målarnas avtal och säkert även i andra, men de får du tamejtusan leta reda på själv...
__________________
Senast redigerad av Brain Damage 2009-10-24 kl. 23:55.
Har i dagsläget jobbat på mitt nuvarande jobb i två års tid. Heltid. Nu har jag sökt en utbildning som börjar i December. Ifall jag kommer in på den, hur lång uppsägningstid har man? Ifall man inte får tjänsteledigt dvs. Dom måste bara bevilja tjänsteledighet om utbildningen ha med ens yrke att göra va?
Undrar mest pga att det är med ganska kort varsel denna utbildning börjar.
Har i dagsläget jobbat på mitt nuvarande jobb i två års tid. Heltid. Nu har jag sökt en utbildning som börjar i December. Ifall jag kommer in på den, hur lång uppsägningstid har man? Ifall man inte får tjänsteledigt dvs. Dom måste bara bevilja tjänsteledighet om utbildningen ha med ens yrke att göra va?
Undrar mest pga att det är med ganska kort varsel denna utbildning börjar.
Lag (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning
1 § Arbetstagare i allmän eller enskild tjänst, som vill undergå utbildning, har rätt till behövlig ledighet från sin anställning enligt denna lag.
Ovanstående innebär att din arbetsgivare är skyldig att bevilja tjänstledighet för utbildning. Det betyder att arbetsgivaren inte kan neka tjänstledigt, men han kan skjuta på ledigheten under vissa omständigheter. Med utbildning skall förstås all slags utbildning, svensk eller utländsk.
Principen är att arbetstagaren ansöker om tjänstledighet och arbetsgivaren beviljar ledigheten, vilket skall ske inom sex månader efter arbetstagarens framställan. Det innebär i realiteten att arbetsgivaren kan ställa krav på att ansökan skall lämnas sex månader i förväg. Ingenting hindrar honom dock att bevilja ansökan tidigare.
Du bör därför vara ute i god tid med din ansökan. Väljer du istället egen uppsägning, gäller en månads uppsägningstid vid tillsvidare anställning.
Jag har en lönebidragsanställning på deltid.
Den högsta månadslön som AMS ger arbetsgivaren bidrag för är 16 700 kr, vilket också är min månadslön (på halvtid).
Hittills har arbetsgivaren hävdat att han visserligen får höja min lön, men att anställningen snarast är att betrakta som en "arbetsmarknadspolitisk åtgärd" och att min lön därför inte behöver följa någon med branschen jämförbar löneutveckling. Notera att det är ett ganska kvalificerat jobb (systemdesign).
Har han rätt, eller ska även lönebidragsanställda ha samma lönenivå som friska personer?
Jag har en lönebidragsanställning på deltid.
Den högsta månadslön som AMS ger arbetsgivaren bidrag för är 16 700 kr, vilket också är min månadslön (på halvtid).
Hittills har arbetsgivaren hävdat att han visserligen får höja min lön, men att anställningen snarast är att betrakta som en "arbetsmarknadspolitisk åtgärd" och att min lön därför inte behöver följa någon med branschen jämförbar löneutveckling. Notera att det är ett ganska kvalificerat jobb (systemdesign).
Har han rätt, eller ska även lönebidragsanställda ha samma lönenivå som friska personer?
Avtal om lönebidragsanställning träffas mellan arbetsförmedlingen och arbetsgivaren. Tidigare var arbetsförmedlingen tvungen att följa yttrande från berört fackförbund innan avtal träffades. Facken avstyrkte i regel lönebidragsanställning om den tilltänkta arbetsgivaren inte var bunden till kollektivavtal. - Skattebetalarna skulle inte medverka till lönedumpning.
Idag är har reglerna ändrats, arbetsförmedlingen skall förvisso fortfarande inhämta yttrande från facken men är i övrigt fri att träffa avtal med arbetsgivaren oavsett fackens mening. Det innebär att om avtal om lönebidragsanställning träffas med icke kollektivavtals bunden arbetsgivare riskerar du att få en lägre lön, då arbetsgivaren ej är skyldig att ersätta med minst avtalsenlig lägsta lön.
Avtal om lönebidragsanställning träffas mellan arbetsförmedlingen och arbetsgivaren. Tidigare var arbetsförmedlingen tvungen att följa yttrande från berört fackförbund innan avtal träffades. Facken avstyrkte i regel lönebidragsanställning om den tilltänkta arbetsgivaren inte var bunden till kollektivavtal. - Skattebetalarna skulle inte medverka till lönedumpning.
Idag är har reglerna ändrats, arbetsförmedlingen skall förvisso fortfarande inhämta yttrande från facken men är i övrigt fri att träffa avtal med arbetsgivaren oavsett fackens mening. Det innebär att om avtal om lönebidragsanställning träffas med icke kollektivavtals bunden arbetsgivare riskerar du att få en lägre lön, då arbetsgivaren ej är skyldig att ersätta med minst avtalsenlig lägsta lön.
Hej
Jag jobbade under en vecka på ett företag.
Det var ganska vilda västern, dvs jag skrev aldrig på något anställningsavtal eller dylikt men blev muntligt lovad timlön då jobbet bara skulle vara en vecka. Nu har det gått två månader och jag har inte fått några pengar än trots ett flertal kontakter med företagets chef. "har du inte fått dom än?", "det är något fel med utbetalningen, vi behöver dina personuppgifter", "dom kommer den 25e, va är det en söndag? ja dom kommer säkert på måndag då".
Chefen låter väldigt intresserad av att betala ut det men det verkar sitta långt inne att det väl ska ramla in på kontot och jag har börjat tveka här. Vad kan facken göra i såna här lägen? Enda avtalet som finns är muntligt..
Löneindrivning torde vara bland fackens vanligaste förekommande uppgifter. Framgångsutsikterna får nog anses vara mycket stora, men hjälp av facket förutsätter naturligtvis medlemskap.
Löneindrivning torde vara bland fackens vanligaste förekommande uppgifter. Framgångsutsikterna får nog anses vara mycket stora, men hjälp av facket förutsätter naturligtvis medlemskap.
Är yrkesverksam medlem i Sveriges Ingenjörer. Tack för svaret, vill bara ha ett hum om att dom kan hjälpa mig innan jag tar steget att ringa. Får se vilken dag jag ger upp mina förhoppningar om att få pengarna utan facklig hjälp.
