Citat:
Ursprungligen postat av Democracy
Resultatet av era förlag.
Har slutat prata om saken och tar själv inga initiativ.
Det vart bättre ett tag och det rullades minst en gång i veckan.
Förvisst utan någon initiativfömåga av henne utan jag fick göra jobbet som vanligt.
Fick känslan av att hon mer eller mindre ställde upp för att vara till lags och nu är vi tillbaka där det började.Jag har lagt mig och hon sitter vid tvn och ugglar till jag somnat.
Jag har blivit uppfostrad till att stå ut tills barnen flyttat och så blir nog fallet.
Men resan dit kommer inte bli kul
Det finns dom som säger att sex inte är viktigt och dom är dumma i huvet.
Ett normalt fungerande sexliv är totalt avgörande för om det skall funka eller ej.
Jag följde den här tråden när du startade den i juni och nu så har läst om och ikapp. Ingenstans så berättar du hur ert sexliv tedde sig de första åren av ert förhållande/hur det var innan barnen kom, så vad sägs om att berätta om det?
Vad jag har förstått så gör du inga som helst sexuella närmanden utom just vid läggdags? Och även om du då inte tar några initiaitiv så tvättar du dig (ansar ballen, borstar tänderna osv) och lägger dig med, om inte förväntan så i alla fall, förberedelsen om att det kanske kanske kan bli sex?
Inte konstigt faktiskt om frugan din sitter kvar vid teven även om hon faktiskt är dödstrött om hon vet att du indirekt förväntar dig sex. Hellre att du redan sover så att hon vet att det är för att sova som hon lägger sig i sängen än att lägga sig medan du fortfarande är vaken och verkligen känna din begäran om sex i vartenda andetag du tar där bredvid henne i sängen och sedan känna skuld för sitt outtalade nej...
Det är faktiskt ingen myt att det mest avtändande för en kvinna är tjat, och tjatet behöver faktiskt inte vara direkt uttalat.
Det enda råd jag kan ge dig innan jag vet mer är faktiskt att du bryter mönstret.
Jag minns inte om du sagt hur gamla barnen är, men ju yngre de är (eller ju äldre) desto mer vakentid bör ni två föräldrar ha att spendera tillsammans. Värst är väl när de är i mellastadieåldern och är vakna (och hemma) på samma tider som man själv är.
Hur ser det ut på dagtid då barnen är i skolan/på dagis? Finns morföräldrar/farföräldrar eller andra släktingar eller nära vänner som kan ta barnen nån vecka/helg? Om så är fallet--utnyttja det. Men för guds skull, gör inga sexuella närmanden första lediga kvällen. Och om du känner för att lägga dig innan din fru så säg bara "godnatt min kära. ses i morgon!".
Sexuella närmanden som sagt--undvik dem. Iaf då de är mest väntade, i ert fall då vid läggdags. Sikta in dig på att visa sexuell uppskatting istället. Dvs en öm nackkyss vid tandborsningen på morgonen, en smek som går från en fast tag om midjan ner till en fjäderlätt beröring av ena skinkan (eller upp till ena bröstet) vid diskbänken/tvättmaskinen/valfri vardaglig plats. En het kyss när ni möts i hallen--Alla dessa uttryck av begär som du sedan inte följer upp på något vis utan återgår till ditt kan också väcka hennes lust. Det är liksom skillnad på att visa begär och att visa att man begär...
Utöver detta så ska ni självklart ta och prata med varanda. Samtalet bör inte initierats efter att du fått avslag på förslaget/initiativet om sex utan i någon mer neutral situation--på en promenad, vid frukoststök (utan barn i närheten dock) eller vid en avslappnande stund i soffan efter arbetsdagen. Låt det dock få en timme för landning till bekvämlighet innan du tar upp saken.
Om ni har pratar om saken redan så har då iaf jag missat att du berättat det. Om du inte har berättat om det (och om ni gjort det) så kanske du kan berätta om det nu?
Du verkar ju faktiskt älska din fru, och få kvinnor stannar kvar i ett förhållande av ren bekvämlighet, så att era problem med att möta varandra rent sexuellt skulle vara helt omöjliga kan jag faktiskt inte se.
Grunden ligger nog i att ni tar er tiden att sätta er ner och berätta för varandra vad ni förväntar er av den andre samt vad ni vill få ut av ert gemensamma förhållande. Och nyckelordet där är "gemensamma"--man kan inte ha ett förhållande för sig själv.
Resten är endast en avvägning mellan respekt och kompromiss och vad var och en av er är beredd att göra avkall på.