Citat:
Ursprungligen postat av
Antoinette
Exakt vad jag menar. Missbruk hos en förälder ger känslomässig frånvaro. Allt pekar på att J har fått växa upp alldeles för tidigt och klara sig på egen hand, utan någon trygg konstant vuxen i sin närhet. Hon fick göra sådant som för de flesta är helt otänkbart för en tonåring, som att ordna med broderns begravning som 16-åring när hon bodde på HVB-hem osv. Det här har självklart satt väldigt djupa spår i henne och jag tror att hon aldrig riktigt har kunnat mogna emotionellt. I mångt och mycket är hon fortfarande 16-åriga Jackie med dennas förmåga att hantera konflikter samt andra människor och deras behov. Kanske har hon även en genetisk skörhet i och med att man ärver ganska mycket av sin personlighet från sina föräldrar. Sen har hon lyckats skaffa barn med en person som påminner lite för mycket om henne själv i dessa avseenden.
Den här kombinationen funkar inget vidare med ett litet spädbarn som behöver trygghet och omsorg dygnet runt.
Jag håller med dig här.
En behandling på ett behandlingshem ett par år i tonåren väger inte upp för resten av det hon varit med om. De flesta som kom till Orana kom från vanliga familjer men var sjuka i borderline med självskadebeteende.
Att Jackie inte borde haft kontakt med Svarten är ett lite väl tungt ansvar att lägga på henne där och då. Det är väl i så fall behandlingshemmet som borde satt stopp, hon var trots allt fortfarande minderårig då.
Att inte kunna ta till sig en behandling i tonåren är ganska vanligt. Många behöver mer än så.
Men jag tror tyvärr inte att det mörkare av Jackies problematik går att behandla bort, av samma orsak som att jag har väldigt svårt att se att det gick att behandla Svarten till normalitet, hon har helt enkelt ärvt det.
Hade det ”bara” handlat om missbruk hade det ju gått att behandla men all psykiatrisk problematik är inte behandlingsbar. Varken då eller nu.
Nej, Jackie är på inga sätt fri från ansvar från sitt beteende idag. Det tror jag alla är överens om.