Tack för svaren ovan. Annars hade jag väl antagligen inte heller kunnat hålla mig från att börja rabbla om den mycket viktiga skillnaden mellan bandet och soloartisten...
Några favoriter:
Platta: School’s Out
Låtar: Halo of Flies, Dead Babies och Killer – vilket ju blir halva Killer-plattan.
Gitarrsolon: Raped and Freezin´ och Hard Hearted Alice – frågan är dock om det inte är “spökspelare” på de låtarna.
Basgång: Gutter Cat vs. the Jets (hela låten)
Trumspel: Billion Dollar Babies (givetvis)
Piano: Beautiful Flyaway och Ballad of Dwight Fry
Text: Is it my Body och I Love the Dead
Och så vill jag utnämna Neal Smiths virveltrumma som den lättaste att känna i rockhistorien, möjligen med konkurrens av John Densmore från The Doors.
Eidt för felstavingarr.