SPRÅKAKUTEN: Korta frågor - korta svar!

Det vardagliga svenska talet är inte så likformigt som frågan kan förutsätta. Vi som har ett par olika dialekter och idiolekter beroende på omgivning och situation, vi har knappas en lista på ord som vi har slutat använda. Nu ska jag deklarera:

acklamera i formen acklamation används om exempelvis beslut i en förening.

gamäng tillhör mitt aktiva ordförråd, liksom spjuver och pajas.

humbug tillhör mitt aktiva ordförråd vid exempelvis avspisningen av telefonsäljare.

Formen aker av åker har jag använt bara i kommunikation med äldre släktingar och då särskilt när det gäller etablerade namn som Storaker (den största åkern vid en viss bondgård) och Krokaker (en krokig åker). Halland. Uttalet {a:ger} för åker är nog vanligt i Skåne.

kretin använder jag någon gång i plural kretiner, aldrig om en viss individ. Detsamma gäller idioter i allmänhet.

Var det rätt uppfattat med acklamation och aker som äldre form av åker?

En mellanstor ordbok utgiven 2009 har inte hunnit med där, men jag skulle svara Ja på frågan. Eftersom mediet i dag är rätt ointressant och videobandet definitivt överspelat[!] så kan vi behandla svenska »videor« som svensk form av engelska “videos”. Det är en Gudi behaglig gärning att undvika plural-s i svenskan som egentligen saknar plural-s.

Mediet för videor är i dag i första hand nätet och medie-oberoende lagringsformat som MPEG.

Någon som vet hur man översätter "tenured professor" till svenska?

Norstedts Ord.se:

tenured ... adjektiv
vanl. amer. om jobb fast; om person fast anställd

Professor med LAS-skydd för att använda en överspelad svensk term. Villkoren inkluderar typiskt stor frihet att fördela sin tid på forskning, undervisning, öppna föreläsningar, konferenser och författarskap.

http://en.wikipedia.org/wiki/Tenure_(academic)

Vad kallas det när två saker, t.ex. organismer, alltid förekommer tillsammans på en given plats? Dvs. om jag går till en sjö och hittar Fisk A, kan jag därmed dra slutsatsen att Fisk B också finns i sjön, eftersom den ene alltid finns där den andre finns?
(De behöver inte nödvändigtvis vara beroende av varandra.)

Professorer på svenska universitet är väl i princip alltid tenured. För svenska förhållanden är termen överflödig.

Följeart har jag hört. Fisk B är en följeart till Fisk A. Men det betyder ju inte att förekomsten av den ena garanterar förekomsten av den andra.

Är det korrekt att säga "beskrivning över" istället för "beskrivning av"?

En mellanstor ordbok noterar »beskrivning (av ngn el. ngt)« som den typiska konstruktionen.

I språket finns det inga förbud. Det finns belägg för prepositionerna { av / på / till / för / över } i samband med beskrivning. Exempel:

... Vägverkets tekniska beskrivning för vägtunnlar ...

Prepositionen »för« antyder att det gäller tunnlar i allmänhet, inte beskrivning av samtliga förekommande tunnlar var och en. På det sättet får man som skribent känna sig fram.

Här kan du studera förekomsten av olika kombinationer – skriv >"beskrivning över"< etc. Exempel:

... en detaljerad beskrivning över samernas levnadssätt ...

Prepositionen »över« antyder att beskrivningen är översiktlig, trots att den sägs vara detaljerad (detaljrik?).

Jag har aldrig riktigt fatta detta. Tänk er en man från Stockholm. Är han en stockholmsman, eller en Stockholmsman? Kort sagt: stor eller liten bokstav om ordet börjar på ett egennamn?

Tenure innebär ett starkare anställningsskydd än det svenska LAS-skyddet, någonstans mellan detta och det gamla svenska anställningsskyddet för professorer. Det ska mycket till innan någon med en tenured position avskedas utan att ha blivit påkommen med allvarliga missförhållanden i tjänsten. Hurpass självständig arbetssituation tenure innebär varierar dock en hel del från position till position, och lärosäte till lärosäte.

En man från Stockholm benämns stockholmare, och det är inte ett egennamn, liksom nationalitetsbeteckningar. Vad menar du om ordet börjar på ett egennamn? En Lennartstockholmare?