SPRÅKAKUTEN: Korta frågor - korta svar!

Jadå, värderingen ligger i betraktarens öga. Vid sökning finner man att kvinnors finlir med målning av naglar, det kan utföras med en duttpenna eller möjligen duttpensel.

SAOL anger »dutta« (vard.) = sprida i små mängder. Som dutta salt på tomatsallad kanske.

SASO har exempel med just salt och peppar, men även tolkningen småtrixa med bollen.

Slutligen kan dutta med pengar betyda alltför små bidrag. Från tågluffare kan man tänka sig ett SMS:

Du kan sätta in pengar på mitt VISA-konto, men dutta inte med hundringar. PFT

SAOB har en minimal artikel på »dutta« från 1923. Det ordet betydde tydligen tilltala på ett ohövligt sätt och kom av tilltalet »du«. Visserligen är beläggen på dutta och dutsa från ca 1700.

Leif "Loket" Olsson uppfann väl "duttpennan".

1700-tal lär ju skapa lystna miner från bäraren av tråden om "gammalsvenska".

OT: Fast i Rallygängets parodi på "Loket" med täcknamn "Lotus", var det däremot frågan om att "plutta".

En koncis förklaring till suprasegmentella affix sökes.

Sök:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Suprafix

Så suprafix är en alternativ (vanligare) benämning av suprasegmentell affix?

Vi läser vidare: Alla prosodiska företeelser kallas suprasegmentella eftersom de övergriper alla segment i ljudenheten.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Prosodi

Tack, nu är jag med.

God dagens allesammans!

jag läser raskens av moberg och möter en hel del nya ord, för att ta en:
tömde hans båda drängar en häck hö vid slindergluggen.

Skulle man göra rätt i att översätta slindergluggen (även kallat "slindret") till vinden?

Ett slinder (slindret) gäller en speciell vind: hö-loftet // hö-skullen, utrymmet mellan takåsen och ett oftast genomsläppligt golv på ca 3 meters höjd över en loge eller vagnsskjul.
Ref. http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show...nr=2/4/28.html

Så slindergluggen är en lucka i ladubyggnadens gavel, uppe i den triangulära delen av gaveln. Underkanten ligger på loftets golvnivå. Golvet i ett slinder gjordes medvetet av lätt undermåligt (vankantigt) virke för att medge luftcirkulation, annars kunde höet mögla. Den öppna konstruktionen gjorde att sociala aktiviteter på slindret hördes mera än aktörerna föreställde sig.

I mina hemtrakter 200+ km väster om Korpamoen hade man hö på sitt ränne.
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.../17.html#RÄNNE

Moberg kanske valde »slinder« för att inte via »ränne« föra tankarna fel (eller övertydligt rätt):

Han är ju inte längre någon blyg och skygg pojke, som tycker att det är ett äventyr att följa med en flicka på ett slinder [min anm: på ett ränne!].

Finns det ingen app för att översätta Moberg-termer till engelska? Termen »loft« har anglosaxarna övertagit med hull och hår från vikingarna. För att spara golvutrymme satt fartygskonstruktörerna på loftet i varvshallen. Ordet »loft« är en outgrundlig referens till att lyfta eller lufta. Den engelska ordboken satsar på lyfta = “take aloft”. Lite av rundgång men inte fel.

På den här bilden syns tydligt ramen till slindergluggen, en kvadratisk öppning nere till vänster om mittpelaren. Fotot är taget från slindergolvet innan gavelbrädorna och slinderluckan monterats.
http://www.flickr.com/photos/digitalabonder/6011230935/

Det vet jag inte, men däremot finns ju sedan gammalt en del av Mobergs böcker översatta till engelska och dessa kan i så fall användas som facit i befintliga fall.

Förvisso är s-plural vad som betraktas som regulbunden plural, men annars är det som kännetecknar engelskan just att den har så oerhört många olika typer av pluralformer. Ibland har man behållit den grekiska eller latinska pluralformen och även ord från t.ex. modern franska och italienska har i viss mån behålit sina ursprungliga pluralformer; ofta byter man vokalen mitt i ordet (omljud); det finns nollplural, dvs. när pluralformen är identisk med singularformen "the farmer had many sheep"; som du nämnde har vi -en ändelsen; om det singulara substantivet har en konsonant före sitt finala "y", så blir det -ies; slutar singularformen på vissa ch-liknande ljud så måste man skjuta in ett "e" före s:et (churches); elliptiska ord behandlas på sitt eget sätt; singulara slut-s dubbleras; ord som slutar på f-ljud i singular ändras till -ves (knives); ord som "potatoes" tillhör en egen och oförklarbar kategori; många substantiv ses som oräknebara; vissa ord har bara pluralform vid viss betydelse (fishes om olika sorters fisk). Så att beskriva engelskan som ett simple-s språk vad gäller plural är nog tyvärr "oversimplifying complex matters"

Engelska ordet "boot" som ofta även i Sverige lånas. Någon som vet etymologin bakom detta, eller hur det kommer sig att man använder sig av det? Alltså i sammanhang som "att boota en dator" (boot a computer).