SPRÅKAKUTEN: Korta frågor - korta svar!

Hur skulle det bli med "Eftervärldens domar komma falla hårda..."? Det borde heta så, men det vardagliga i den användningen av 'komma' som hjälpverb och det arkaiska i pluralböjningar konflikterar i mitt huvud; jag har helt enkelt dålig koll på väldigt vardagligt väldigt gammalt tal.

"Eftervärldens domar skola falla hårda..." funkar definitivt, men blev lite svag för förslaget 'dom fölle', kör på det (om du vågar och förstår vad det betyder)

Halloj!

Antingen har jag drömt för jag kan inte hitta någon referens till det på nätet men jag vill påstå att jag i en bok (som jag glömt namnet på) som vid ett tillfälle beskrev en äldre svensk text sett ordningstal skrivas som I:mo, II:mo* o.s.v.

Någon som vet vad detta :mo syftar på? Kan I:mo vara någon förkortning på 'Primo'?

*) II:mo är jag dock lite osäker på, men det första, I:mo är jag säker på att det stod.

Hoppas någon språktok kan hjälpa... :-)

Vad är regeln i svenska språket för när nationalitet ska sluta på -a eller -e?

Till exempel, vilket alternativ är korrekt svenska och varför:

1. Den amerikanska ambassadören
2. Den amerikanske ambassadören


Tack på förhand.

Slutar det på a - en tjej
-e en man.

Precis som denna/denne.

Dock heter det amerikanskaom man ska vara noga

Ja, och du har rätt i förbehållet. Vad du sett är i svenskan från latinet oftast 1:mo (primo), 2:do (secundo), 3tio (tertio), … (som alla vid specifikt behov även kan böjas i femininum & neutrum 1:ma/um, 2:a/um, 3:a/um, …); på svenska ordagrant 1:a, 2:a, 3:e, … (med ex:vis maskulin böjning i ‘1:e styrman’).
Se https://en.wikipedia.org/wiki/Ordinal_indicator.

Det kan tilläggas att a-formen väl idag anses godtagbar avseende både män och kvinnor.

Ja du är inne på rätt spår. Det syftar säkert till primo, secundo, tertio etc... Alltså latinska räknetal.

Fö på den tiden användes flitigt dito, förkortad d, eller rent av ,, om det stod under i kolumnform. (samma igen).

Som veterinär Herriot skriver om en scen, när en rättfärdig bonde förklarar när han klagar på den månatliga räkningen:

Jag köpte liniment åt hästarna, precis som jag gör varje vecka. Men några dito köpte jag då verkligen inte!

Ja, man ser ibland typ: Den tjugoåriga mannen, den tjugoåriga simmaren (och menar alltså en kille).
Skrivet av duktiga språkbehandlare, typ författare.

Jag har aldrig fattat vilken regel som gör detta möjligt, men uppenbarligen är det så.

Tackar så mycket, väldigt intressant. Då var jag inte helt ute och cyklade.
Efter lite lättare googling - nu när jag vet vad jag skulle söka på - kom jag fram till följande:
1:mo 2:do 3:tio 4:to 5:to. Sen slutade den listan. Är det :to som lägges till i följande tal 6, 7 osv, eller är det olika för varje?

pri1mo
secun2do
ter3tio
quar4to
quin5to
sex6to
septi7mo
octa8vo
no9no
deci10mo
undeci11mo
duodeci12mo
tredeci13mo
…

Det varierar, inte bara hur mycket av ändelsen man skriver ut, men även böjning och även hur räkneorden kan konstrueras (fr&m 18 och särskilt över 100). I typfallets abstrakta uppräkning “För det 1:a anser jag …” = “1mo censeo …” går man ändå rätt säker per ablativ vilket syns i franskans enkla ordinal-o.

Redigerat: En god sammanställning med parvis varianter finns på www.archives.norfolk.gov.uk/view/NCC098535 (PDF sida 3). Exempel på dålig lista med många fel är http://user.xmission.com/~nelsonb/latin.htm.

Tack för alla svar om utkik/utsikt och om Palmes jultal (eftervärldens dom har fallit hård).

Utkik/utsikt:
När det gäller utkik så föreställer jag mig inte bara ett fartygs utkik utan även en hög höjd, t.ex. ett berg i en stads utkant, där soldater höll utkik efter den främmande kungens här som närmade sig. Dvs man höll utkik men hade samtidigt utsikt på en sådan plats. Den platsen måste väl kunna betraktas som både en utsiktsplats och en utkiksplats. Därför vill jag påstå att orden kan ses som något av synonymer i vissa situationer. Många höga höjder med utsikt, särskilt stadsnära sådana, kan nog historiskt sett ha använts för utkik av militära ändamål. Är detta något ni kan hålla med om, att orden ibland kan sammanfalla?

"En utsikt", finns det substantivet?

Om Palmes jultal:
dom fölle, förklara gärna närmare vad detta betyder eller vad för språklig form det är.

Den ursprungliga formuleringen, "eftervärldens dom har fallit" känns mer träffsäker än de gammaldags alternativ vi har fått fram här, anser jag. Inser nu att formuleringen i den ursprungliga formen är modern, även om jag tyckte att den andades lite gammaldags. Så bäst är kanske att använda "eftervärldens dom kommer att falla hård" alternativt "ska falla hård", dvs moderna alternativ.

Lyssnar man på inspelningen så låter det nästan som Palme säger "eftervärldens dom ha fallit hård" - vilket säger han egentligen? Om "ha fallit" förekommer som språklig form och är det han säger så har det transkriberats fel av de flesta.

Varför skulle det inte finnas?

https://svenska.se/tre/?sok=utsikt&pz=2