Nu har jag äntligen läst ut
Blod Eld Död och det slog mig många gånger under läsningen vilka förvirrade halvmongon många av scenens förgrundsgestalter är och hur barnsligt och löjligt mycket av deras filosofi och synsätt är utformat. Speciellt i starten av BM-scenen. Var nära på att lägga ifrån mig boken flera gånger för det var så pinsam läsning. Kommer nog aldrig helt begripa hur dessa fåntrattar ligger bakom den musik jag älskar så mycket.
Men boken som helhet var mycket intressant och givande läsning som rätade ut en hel del frågetecken jag har gått runt med. Speciellt Dissection, Nifelheim och Bathory kapitlen erbjöd väldigt mycket intressanta och tänkvärda saker för mig. Som sagts tidigare i denna tråd så borde alla som är intresserade av metal ta och läsa denna bok.
Nu sitter jag och lyssnar på
Portal - Swarth
Jävligt udda och bra Death Metal med väldigt intressanta/konstiga texter. Som att de tagit de svåraste och häftigaste orden i en ordbok och radat upp de på måfå känns det som. Sen har de jävligt fräsiga scenutstyrslar också:
http://www.metal-archives.com/images/5/4/7/1/5471_photo.jpg?1940