Citat:
Ursprungligen postat av Pentagrammaton
För mig är det nog antingen Mayhem - DMDS eller Darkthrone - A Blaze In The Northern Sky. De satte standarden och står fortfarande långt över det mesta som släpps idag. Jag får nog säga att A Blaze In The Northern Sky vinner racet för mig då den plattan påverkat mig mycket mer än DMDS. Även om jag kanske tycker den senare är bättre egentligen. Transylvanian Hunger kommer trots den skitfräna titeln inte ens i närheten av det krossande mörker och stämning som A Blaze.. fullständigt dryper om. Alltid tyckt den framstår som väldigt tam och tråkig i jämförelse.
NP: Panphage - Ormblot
Jag håller givetvis med om att DMDS och A Blaze är fullkomligt monumentala verk vars slagkraft aldrig kan underskattas. Och visst var det de som i stort sett lade ned genrens fundament. Vad jag tror gör Transilvanian Hunger så stortartad i mina ögon är att den på något sätt slutgiltigt markerade black metals integritet och befäste den som en helt egen genre i sig. A Blaze och DMDS hade ändå vissa element av annan extrem metal som dittills skapats, även om de helt stod på sina egna ben, men världen hade aldrig hört en skiva som Transilvanian Hunger när den kom. Den lade grunden för hela lo fi-estetiken, det gravt underproducerade necroljudet, och den evinnerligt segdragna monotonin som man i kombination bara hör inom black metal. Att få till så mycket stämning, och ett sådant mörker, med så enkla medel hade bara inte gjorts förut och kan aldrig göras om utan att det låter som ett rent plagiat. Och vilka jävla riff, sedan. Jag köpte den och UAFM tidigt i min BM-karriär, och även om jag snabbt tog till mig UAFM så hatade jag TH som böldpest och difteri under en lång period. Jag förstod bara inte alls vad det gällde, det lät som en gräsklippare kompad av en helikopter i mina öron, då jag på den tiden var ett litet homo som ville ha bombastisk och överproducerad "black metal" i stil med Dimmu Borgir och Anorexia Nervosa. Först efter flera års lyssnande började jag till slut inse vilket otroligt djup den plattan hade, och vilken betydande roll den har i black metals historia.
EDIT: En bra sammanfattning av hur jag upplever det - där DMDS lade grunden för den aspekt av black metal som befattar sig med våld, död, likdoft, gravskändning och Satansdyrkan lade Transilvanian Hunger grunden för den aspekt som befattar sig med ensamma, nattliga färder i snötyngda nordiska granskogar under fullmånen, omgiven av vargars ylande och sökandet efter mörkrets uråldriga andar i den kompakta iskylan och svärtan. Båda är precis lika viktiga bitar av black metals estetik och helhet - men sistnämnda så mycket mer unikt för genren. Är det en bra sammanfattning?
