De mest goda tankarna har fött de mest onda

Ur mitt perspektiv så har den goda kristna filosofin fött Muhammed och likaså födde Hegel Marx. Muhammed och Marx, de två människor som spritt mest död och förödelse genom tiderna genom sina vansinniga missuppfattningar. Muhammed vinner dock ondskans förstapris med hästlängder framför Marx.

Nåväl, vad kan vi lära av detta?

Att vi aldrig ska tänka alls? Eller? =P

Ja menar, tanken från början var ju god i båda fallen.
Jag vet inte säkert men var det inte så att till och med tanken om demokrati först blev verkligehet efter en statskupp eller liknande? Man måste ju våga sig på nytänkande för att komma framåt, även om det ibland skiter sig

Kanske att det finns exempel på lika många onda/egoistiska/nationalistiska tankar (av dåtida bedömare inte nödvändigtvis ansedda som onda) oftast från diktatorns sida som resulterat i goda effekter!

Man kan ju hoppas på att det finns det. Har du något exempel?

Men så kan man väl inte resonera väl? Ondskan är ju en avart av allt gott som finns, som jag ser det.

God kan man vara för att man är god, men man kan inte vara ond bara, för att vara ond. Du kan göra något vänligt fastän du inte känner dig vänlig till mods, bara för det är rätt att vara vänlig. Men det är mycket ovanligt att en person gör något ont bara för att det att det är fel att vara ond.
Ondskans drivkraft är alltid för att han/hon njuter eller vinner något på sin grymhet. Alltså lyckas det onda inte vara ond i samma bemärkelse som det goda är gott. Det goda är så att säga sig själv: det onda är bara något gott som blivit fördärvat.

Muhammed var ond för han var ond, och inte som en konsekvens av Jesus predikade att vända andra kinden till. Den gyllene regeln är förresten något som det flesta religioner förespråkar.
Jag tror som i de flesta fall när det gäller ondska, så handlar det om makt. Det var Muhammeds drivkraft i sina erövringar.

Lärdomen vi kan dra av detta är ingen annan än att människan är en blodtörstig och girig varelse, som kan använda de vackraste ord som svepskäl för att tillfredsställa sina smutsiga behov. Skyll inte på Jesus, skyll inte på Hegel. Skyll på djuret i oss. Vad gjorde Muhammed ondskefull, förresten?

Kul tankegång...

För mig är det inte så konstigt egentligen. Ondskan tjänar mest på att låtsas vara något gott, dvs att uppenbaras som en knallröd kille, komplett med horn, getskägg och getben [sic] lockar inte många anhängare.

Att däremot uppenbaras som en god och fin religion som vill sina anhängare väl och som talar till människans ego är ett mycket bättre koncept.

Ytterligare exempel, förutom islam då, är jehovas vittnen och romersk-katolska kyrkan. De tar något gott och friskt och förvränger det till något destruktivt.

Huruvida Hegel och Marx går att föra in i sammanhanget som en jämförelse lämnar jag till andra att avgöra. Kanske inte i religionsforumet?

Hur kan Muhammed vinna över Marx Allt folkmord som kommunismen har begått är ju bara för läskigt...

Ett intressant ämne som kanske passar bättre i filosofiforumet än i religion, eftersom TS inte enbart åsyftar religioners inflytande.
Religion -> Filosofi.
/mod.

Varken Hegel eller Kristendomen utgick ifrån speciellt goda tankar, Hegel ville försvara en totalitär stat med hjälp av pseudo-filosofi, Kristendomen är ett hopkok av en mängd myter och ålderdomliga kulturella seder som är allt annat än goda.

Kristendomen segrar i ondska över Marx och Muhammed!

Detta är inte filosofi! Detta är trams!

TS: Själva frågeställningen befann sig i Martin Luthers huvud, varför han slutligen spikade upp katekesen på kyrkporten. Den är inte trams, som någon skrev, utan tvärtom en insiktsfull frågeställning, om än grundläggande. Om vi utgår från att människan är ond, vilket jag gör, kommer en möjlighet att uträtta gott också "föda" möjligheten/tanken att göra ont istället.

Att attackera religion tror jag är livsfarligt, tillika vansinnigt. Dessutom är kristendom en tro, inte en filosofi.

Jag vet inte om mitt inlägg är OT, men jag ser i vilket fall hela tråden som på en gång verklig och omöjlig... Ovan därav.