Det verkar som ni båda pratar förbi mig. Kanske uttryckte mig otydligt. Vad jag menade var att när fysiker pratar om "ingenting" så tolkar en del teister detta litterärt och avfärdar konceptet i form av ex nihilo nihil fit.
Så det är ett stort missförstånd alltihop då? Fysikerna förstår att ingenting inte existerar?
1. För att det är meningslöst och får bara som konsekvens att man dyrkar sig själv.
2. Vad konstituerar "rätt" i det här sammanhanget? Klart man ha enskilda preferenser, det är ingenting som säger att de är sanna dock.
3. Ja. Det pågår en massdöd i hela skapelsen, ständigt. Det pågår också en ständig pånyttfödelse (Gud skapar kontinuerligt). Rädslan för döden (dödsångesten) är en mänsklig svaghet, som kan övervinnas. Om fler hade bemödat sig därom hade vi sluppit det här utilitarisktiska, dagdrömska helvetet.
