Jag är inte vare sig gnagare eller stockholmare (bor i norra Uppland och hejar på Brynäs IF), men AIK-trubadurens låtar går även varma på många fester på platser långt bort från Stockholm. 
Hur kan man 
inte älska låtar som En apa går på Djurgår’N, eller En bajenpundare? Skrattfest deluxe! 
