Interstellar (2014)

Jag hade inte blivit upprord om han kunde motivera sina val ordentligt.

Varfor Inception inte ar lika djup som folk vill fa den till enligt forfattaren:

Vad är det du inte förstår? Han klargör ju att filmen uppfattas som djup tack vare specialeffekter och sin någorlunda förvirrande handling. Men i själva verket har den inte mycket mer att bjuda på, även fast fansen vill få det att verka så.

Jag förstår hans åsikt, men han går ju knappast in särskilt djupt själv för att förklara varför filmen inte är djup.

Jag kan såga Stanley Kubricks 2001 - A Space Odyssey nedan i samma stil som han kritiserade Inception, om du vill:


Var det en bra motivering tycker du?

Du håller alltså med denna person i hans hysteriskt platta "kritik"? Han nämner inte ens vad som är negativt med filmerna, bara att folk är korkade som gillar dem.

En negativ kommentar om The Dark Knight t.ex. är att "folk lärt sig att dom kan tjäna pengar på ett mörkt tema i en superhjälte film". Jaha, är det något negativt så länge människor uppskattar filmen? Jag har aldrig stött på en människa som hyllat Nolan därför att hans filmer generellt är "smarta", det är liksom en luftslott uppbyggt av kritiker för att förklara populariteten. Sen måste allt sättas i perspektiv, jämfört med Burtons Batman är Nolans Batman såklart smarta(re). Minsta lilla substans blir tydlig i en genre som annars helt saknat det.

Riktigt sorglig typ med alldeles för höga tankar om sig själv och sin egen filmsmak, lite liknande folk på forumet som slentrianmässigt avhyvlar hyllade filmer för att känna sig lite speciella.

Texten om Inception är bland det dummaste jag har läst. Jag orkar inte.. gah.. vore bara enklare att slå honom.

Nej, jag läste inte ens särskilt noga tbh. Det var mer att rubriken stämde väldigt bra in i vad jag känner om övriga filmer.

Det finns ju en typ av filmtittare. Oftast man, ofta runt 20 men kan vara äldre. Gillar coola våldsfilmer, "mind fuck"-filmer och absolut kan njuta av en skön dramakomedi som typ Perks of Being a Wallflower. Tycker att man är ganska vidsint när man slänger på en Miyazaki-rulle, men annars blir det nästan enbart amerikanskt. Tycker att det är soft att sitta och scrolla på redditteorier om Matrix, Inception och dylikt. Tycker Slash Film är bästa filmsidan. Gillar att hänga på internet. Gillar att ha rätt. Anser sig själv vara liiite smartare än de flesta andra trots att beläggen för detta kanske inte är helt solklara.

Den typen av kille som efter jag såg Inception gick ut från biografen med två-tre andra killkompisar och sa att det var det sjukaste de sett, hur djup och smart den var etc. Det var säkert tre-fyra sådana små gäng.

Vet inte alla vilken typ av filmfan jag menar? Många har nog lite varit lite den typen av person - inklusive jag själv.

Och då skrev jag, med glimten i ögat, att filmer jag gillar när jag såg dem för bra många år sedan buntas ihop med filmer som jag inte gillar men killen jag beskriver ovanför ofta gör, vilket gjorde mig lite orolig.

Vilka är det du syftar på som avhyvlar hyllade filmer? Känns ju mer som att folk här ofta hyllar hyllade filmer.

Jag håller helt med dig här. Kan också störa mig ordentligt på folk som uttrycker att filmer är så enormt djupa och smarta när de inte alls är det, men det gör ju inte filmen dålig för det. Handlar väl ofta om att handlingen kanske är lite svår att hänga med för många människor och dessa misstar då detta för att regissören varit smart. Jag njuter av Inception därför att den har en ganska originell idé och känns välregisserad tillsammans med en superb casting. Stör mig mer då på personer som faktiskt kanske inte ogillade filmen, men är överdriver negativa för att balansera vad de tycker är uttryckt "smarthet" som inte existerar i filmen.

Klassar inte in dig i skaran människor som kritiserar filmer som exemplet ovan, men man ser dessa både på FB och andra filmsidor. De är såklart i minoritet, annars hade inte filmen varit populär, men tillräckligt för att jag ska irritera mig.

Man kan inte förklara varför någonting inte är på ett visst sätt när man inte har fått något exempel på varför det skulle vara på det sättet. Något fanboysen har en tendens att utesluta när de hyllar Inception och dess "djuphet" är just anledning till varför den skulle vara så värst djup.
De enda argumenten jag har hört till varför Inception skulle ha något form av djup är antingen för att de går djupt in i deras drömmar, vilket givetvis är ett tramsargument. Det andra är att den är förvirrande, vilket författaren klargjorde inte gör en film djup.

Själv förstår jag knappt ens vad ordet "djup" betyder i filmsammanhang... Jag vet bara att de filmer som folk brukar benämna som djupa aldrig har tilltalat mig. Håller med artikeln om att filmerna som nämns är gravt överskattade, förutom The Dark Knight som bara är något överskattad och Life Aquatic som jag inte har sett.

En helt annan typ, minst lika vanlig.

Kille mellan 18 och 25. Ser sig själv som myyycket smartare än de flesta andra trots att beläggen för detta är helt oklara. Har en ung, rökande Marlon Brando som profilbild på Facebook. Jobbar oftast som ljudtekniker eller dylikt.

Målsättningen i ens smak är att vara anti-tesen mot det som anses bra av den stora, såväl som den något mindre, massan. Genom att såga exempelvis Inception så sänder man signalen att man har förstått någonting som andra i förstår och därmed är smartare och givetvis, märkvärdigare än alla andra.

I linje med detta ligger givetvis också att framhålla filmer som de flesta andra inte ser något märkvärdigt i, för att ännu en gång sända signalen att man ser någonting som alla andra inte ser och därmed är smartare och märkvärdigare än andra. Ett exempel på det är att framhålla Burtons pinsamma Batman-filmer framför Nolans. Nolan, som är populär och anses som "smart" av den stora massan blir givetvis måltavlan nummer ett för denna efterblivna typ av hipster som egentligen bara går i en sorts personlig terapi för sin egen värdelösa självkänsla.

Faktum är att dessa hipsters, när allt kommer omkring, gör EXAKT samma sak som de till de yttra vill undvika, nämligen låta den stora massan styra ens smak.

Ni som håller på och citerar varandra är ju lika små-knäppa allihop. Varför får man inte ha sin egna smak, varför får man inte gilla/ogilla vad man gillar/ogillar utan att bli kallad dum i huvudet/hipster? Jävla människor. Trick or treat, motherfucker.

Nej, visst kan folk hylla Inception som ett bra spektakel. Folk hyllar ju Star Wars-filmerna åt skyarna av samma anledning. Vissa gillar mer underhållning när de kollar på film och det är väl fine liksom. Visst att jag själv hade önskat att man lade tiden på bättre saker så är det ju inte direkt min sak


Absolut. Du har rätt. Och lite den typen av kille har vi nog de flesta i oss eller har haft.

Det är väl en form av mognadsprocess som man kan applicera både på livet i stort och på hur man tar in och bedömer film. Jag var i alla fall den typen av kille som jag själv beskrev i tidigare tonåren - tyckte Usual Suspects, Rules of Attraction och Fight Club var best ever osv. Så länge det var lite ytligt komplext och/eller lite edge-nihilistiskt var jävligt coolt. Sedan när jag blev lite äldre gick jag på filmstudio och hela paketet och gjorde mig garanterat skyldig till att hylla filmer som jag egentligen inte gillade. Först ska man hitta en minoritet som är lite lättillgänglig och när man inser att man inte alls var ensam så springer man åt motsatt håll.

Nu hoppas och önskar jag väl att min palett har förfinats till den grad att jag kan avgöra för mig själv vad jag gillar eller inte. Oavsett vad majoriteten tycker liksom. Sedan har nog mitt mål med filmtittandet ändrats lite - nu ser jag oftare film mer för den konstnärliga upplevelsen än ren underhållning som jag gjorde när jag var yngre.


För mig är det väl inte annorlunda än med annan konst. Om något är djupt erbjuder det den som upplever något mer tuggmotstånd än bara för stunden - konstverket har något genomtänkt att säga på ett intellektuellt plan och gör detta på ett väl integrerat sätt. Detta kan vara något om konsten i sig, människan eller världens tillstånd, moral eller bara en ren estetisk poäng. Eller egentligen behöver inte en poäng göras, utan den kan ställa frågor eller bara få tittaren att begrunda dessa saker på något sätt.

Det är inte enbart underhållning i stunden, även om vad som är menat som underhållning primärt också kan ha en djupare poäng. Poängen kanske förmedlas genom lättillgängligheten till och med.

Överdrivet användande av symbolism, allusioner, referenser och annan intertextualitet är inte per definition djupt - typ Matrix (även om jag fortfarande gillar den filmen så är den inte så djup). Det brukar folk blanda ihop är min upplevelse. Det handlar nog förmodligen om skillnaden mellan text och subtext - det vill säga det som sägs uttryckligen och det som sägs underförstått. Slänger du in massa skit i texten som ska låta filosofiskt blir det inte djupt även om du försöker göra allmänmänskliga moraliska poänger. Det blir bara pseudo.

Om njutningen att bryta ner och prata om något enbart är just njutningen och inte leder till någon vidare avkastning - då är det inte särskilt djupt heller, utan mest en Lost-liknande Rubiks kub. Det gäller exempelvis filmer som enbart är relevanta som en gåta att lösa inom sig och inte har något som helst att komma utöver detta - exempel som jag skulle kunna framhålla är väl typ Primer.


Jo, det får man.