Rätt ó Fel

För att spinna vidare på hela 'egoism-grejen'. Jag och en klasskamrat diskuterade det här för några veckor sedan, och jag har tänkt på det sen dess.

Alltså - allt du gör är ju för att gynna dig själv - OFTAST. Självklart tror jag det finns undantag, tills någon motbevisat mig.

Ger du en tiggare på gatan en tia, så är det ju självklart för att vara snäll mot honom. Men får du ut något av det?
Ja. Inte bara får du någon form av självbekräftelse, går och tänker 'jag är bra' - utan oftast är det kanske människor brevid dig som ser dig, eller så vet du iaf att tiggaren du just gav pengar tycker du är en bra människa.
Detta är dock ett suddigt exempel, men jag ursäktar det med en hög halt av kodein i kroppen just nu. ;-)

Är du snäll mot en kompis är det ännu klarare - du är det för att han 1) förhoppningsvis är snäll tillbaka 2) tycker du är snäll, och det får du ut glädje av 3) du själv tycker du är snäll.

I häftiga filmer som bygger på hjälteroller är det visserligen ofta hjältar som hjälper folk, men inte vill ta på sig äran - utan ger den till någon annan. Men han får ofta bekräftelse SJÄLV att han är en 'bra människa' - och behöver bara inte få det av andra.

Jag tror även man kan använda 'behovsstegen' till detta? (jag är dock ny inför denna stege och förstår den inte fullt ut, men någon som vet kanske kan säga om det har med saken att göra?)

Nihilismen, är det inte de som inte tror på nåt de inte ser? (reserverar mig för fel)
Nihilismen måste då vara helt sjukt, tänk om det blir strömavbrott och det är mörkt. Fatta förviringen hos stackarna.