Självständighet finns inte längre.

Kan du tänka dig 100.000 år sedan?

När jag tänker på våra förfäder. Inte vikingarna, de var relativt moderna om man jämför med de som jag tänker på.

När vi onekligen kan se till människans historia och se att vi har överlevt. Inte är det tackvare oss. Utan våra förfäders kunnighet. De överlevde och fortplantade sig utan vårt handikappiserade samhälle.

Jag känner mig lite som en tiger i en bur på ett zoo.

Ni känner säkert igen er. Er potential är inte nådd eller nuddad.

I nuet, om strömmen skulle slockna. Skulle det bli vilt minst sagt. Om alla smartheads skulle ta till flykten. Vad gör man då. Det jag menar att vårt samhälle har gått så pass långt att vi är totalt beroende av varandra att vi inte kan vara utan varandra. Självständighet är något som inte finns längre.
Kanske aldrig funnits i dess renaste form. Men nu har de nästan förlorat all mening.
Vi vanliga drönare jobbar cirka 8 timmar till att tjäna andras syften. På kontor, i fordon, på industrier osv. Nästan aldrig något självförverkligande arbete. Hela tiden åt the man.
Jag är trött på det här men samtidigt vet jag att en ensam myras röst är värd ungefär lika mycket som Sveriges demokrati. Men har vi genom årtusenden fördummat oss den stora massan till att kanske följa elitens pipa eller vad det heter?

Har vi tagit ett felsteg när vi klivit in i det här bekvämlighetens samhälle?

Kan självständighet uppnås i dess rätta bemärkelse?

Brukar tänka på det här också, tror faktiskt det skulle vara jävligt gött om allting försvann, all elektricitet, allt bränsle...

Jag tror snarare att vi är mer självständiga varelser nu än för 30000 eller 100000 år sedan. Det vi vet om människor från den tiden är att de levde mycket likt de få naturfolk antropologerna har kvar att studera idag. Dessa är i högsta grad del av sin kultur, och fast i just sin strategi för att hitta föda m.m.

Självklart är det en stor kontrast oss emellan.
Du satta också fingret på att dessa folk i högsta grad var en del av deras kultur.

Så må vara fallet, ändå tror jag du och jag olika. Jag tror att vi, egentligen är och logiskt sett är friare och självständigare för ca 30.000 år sedan. Om vi nu ska välja årtal.

Du är mer än välkommen att förklara hur du menar att vi är friare nu.

Jag menar jag och mitt bankonto kuggar över ett steg n'r jag öppnar brevlådan.. Vad som helst kan dyka upp där.

Jag tror att kultur är som ett operativsystem för de biologiska instanser av det mänskliga genomet vi kallar individuella människor. Frihet och självständighet är i så fall beroende av att de begreppen kan definieras inom ramarna för systemet.

Att man sen kan få känslan av att inte ge uttryck för sin fulla potential inom ramarna för ens begreppsapparat är väl något positivt? Rent ut av en förutsättning för att kunna utvecklas. Självständighet och individualitet ter sig som något överflödiga om det nu är så att vi alla är beroende av varandra, kanske är de till och med skadliga för "kollektivet". Det verkar för mig som om den egentliga friheten och självständigheten ligger i att transcendera de begreppen fullständigt.

Feedback, tack!

I am intrigued, inte säker på att jag förstår dig till fullo dock.

Du har ju rätt i att total självständighet hade varit en käpp i hjulet på kollektivet. Och vi är ju ett stamlevande djur. Är nog väldigt djupt rotat det här.

Jag menar dock inte att alla skall leva som eremiter, men vore skönt att leva mer i symbios med naturen. Ingå mer i kretsloppet än vad vårt stora Borg-kollektiv gör nu.

Självständighet får man hitta själv, det finns där, ingen har eller kan ta ifrån en det. Det handlar bara att koppla ur och bort så mycket som möjligt som påverkar en negativt, det som har blivit en produkt av det moderna samhället.

Människan vill alltid ha mer, aldrig nöjd med det den har, och i detta samhälle uppfylls den önskan, då utbudet är hur stort som helst.

Idag kan du fritt välja och glida mellan grupper och lojaliteter. Du har all kunskap några klick och lite tålamod borta. Du kan välja att göra i stort sett vad du vill, och vara en ulv bland lammen om det passar dig.

Vad är självständighet "i dess rätta bemärkelse"?
Och har det ett självvärde?

Det verkar inte som att människor förändrats mycket under 10000år.
Varför skulle det vara bättre att inte följa strömmen?
Blir man lycklig med en sådan "självständighet"?

Den här diskussionen påminner mig om feminister.
Hur dom tvingar på människor ett tankesätt om att det finns en bättre livsstil,
fastän dom kanske redan är lyckliga som det är.
Om en kvinna vill laga mat och ta hand om barnen,
så får hon väl göra det.
Det finns väl inget dåligt i en sådan social struktur,
så länge man inte lägger värderingar på människors olika sätt att leva.
Och kulturrelativism har ett värde,
sett från ett mänskliga rättigheters perspektiv.

Är helt i linje med vad du uttrycker. Det är ju somså att vi är hjärntvättade sedan barnsben vi småfolk, av statsapparaten. De riktiga makthavarna döljer sig i bakgrunden av sina marionetter; politikerna

Att sträva efter självständighet är mkt svårt och ensamt då man kommer att ifrågasättas, förlöjligas av de politiskt korrekta som konspiratorisk i sitt tänk och handlande etc. Men visst tappar man hoppet vad har man då kvar att leva för?