På eller i? [Sammanfogad tråd]

Vadå engelska? Jag trodde det var vad det heter på svenska vi diskuterade.

Som sagt, jag vet inte om det finns några grammatiska regler för det där. Har man svenska som modersmål så hör man oftast skillnaden. Men det kan ju minst sagt verka inkonsekvent ibland.

En lastbilsförare och medresenärer sätter sig i hytten trots att det klivet är större än klivet upp på fotsteget till en tågvagn. Min enkla teori är att »i tåget« redan är upptaget av vagnarna »i tåget«. Dét uttrycket är analogt med en 1-maj-deltagare i demonstrationståget.

Uttrycken »på bussen« och »i bussen« är nära likvärdiga för en singeldäckare. Inte minst nu när bussen niger vid en plattform och man går rakt in.

Ref. https://www.flashback.org/t1631042p2 — ett exempel i högen om på/i bussen.

jag är bombsäker att det inte finns grammatiska regler för det där. Hur ska vedebörande lära sig sånt här när det inte finns några grammatiska regler?

Du kan även kliva på bilen ex i ett större bil såsom jeep eller släpvagn, men du säger aldrig jag sitter på bilen även om du kliver in. Det finns fotsteg i alla släpvagn, du kliver mao in upp på fotsteget till en husvagn.

Språkkunskapen är uppdelad på flera skikt, varav grammatiken är ett. I någon mening uppifrån är skikten:

1. Semantik = konventioner för hur verkligen avbildas i språket; det fysiskt rimliga
2. Grammatik = konstruktionslära för satser, formlära för byggstenarna
3. Ordboken = förteckning över ord, deras betydelse och typiska användning
4. Ortografi = stavningslära = regler för hur talat språk överförs till skrivet språk

Som visat i fallet med tåget kan en viss konstruktion vara upptagen när det behövs en ny betydelse. Då kan man välja mellan att ha två betydelser på/för en identisk konstruktion, eller skapa ett nytt alternativ.

Först var »på Island« det fysiskt rimliga. Sen lät man »i Island« betyda i den administrativa region som är nationen Island.

Det finns inte regler för allt. Språket tolkas via konventioner som visserligen kan variera över tid. Många idiomatiska fraser betyder något annat än vad en sträng grammatisk analys skulle innebära. Det här exemplet må vara lite slitet:

– Alla har inte bil.

Strängt grammatiskt sett betyder det att ingen har bil. Men genom konvention har frasen kommit att betyda att många har bil, men inte alla. Det är en konvention på det semantiska planet.

Inte nuförtiden, men för hundra år sedan kunde man säga att man reste på automobil till Stockholm.

Det finns mycket om prepositionerna "i" och "på" i SAOB.

Ett lite utdrag som från SAOB som behandlar användningen av "på" om kommunikationsmedel:

Nej, för prepositioner har inte bara ett enda användningsområde. Varför har du fått för dig att på bara kan betyda 'ovanpå'?, bara för att det råkar vara den prototypiska användningen? Samma sak här. Vad är det du inte förstår? Ord har fler användningsområden än bara ett enda.

Hur låter det om man säger This train goes to Paris?
Nej, det gör det inte.
Det känns som om du blandar ihop på och ovanpå. Ett tåg har (minst) två horisontella plan och det finns inget som säger att på måste syfta på det övre (taket).

Intressant diskussion angående distinktionen mellan "på" och "i".

Har jag fel om jag säger att "på tåget" implicerar bl.a. funktionalitet? För vad skulle "Han sitter på tåget" betyda om tåget ifråga hade stått still på samma plats i trettio år? Är inte detta ett tillfälle där konstruktionen "i tåget" är nödvändig att använda?

Är inte "på tåget" ett uttryck som endast gäller när vi talar om aktiviteten "att åka tåg"? Eller är det kanske ännu snävare, kanske kräver uttrycket "på tåget" att vi samtidigt inbegriper hela institutionen "kollektivtrafik"? Detta blir ännu tydligare när vi talar om bussar, jämför "Han sitter i sin buss" med "Han sitter på sin buss".

Det finns nog ganska många diskussioner om "på" vs. "i" som tyvärr inte går att hitta med sökfunktionen utan vidare.

Just i fallet med tåg (och bussar) så tycker jag dock inte det finns något särskilt anmärkningsvärt i valet av "på" som default-preposition. Ett tåg är ju faktiskt en större yta på vilken man transporterar gods och människor. Huruvida ytan är övertäckt eller inte är ju inget som är spelar nån roll för funktionen.


Godset transporteras på tåget. //Jaså
Godset transporteras i tåget. // Jaha. Extra fuktkänsligt?


Många (de flesta?) andra språk gör ju också samma prepositionsval som svenskan:

On the train.
Auf dem Zug.

En person som är dömd till fängelse kan sitta på kåken i 21 år, utan att kåken rör sig ur fläcken. I praktiken åker kåkfararen på permission då och då.
Eller också har språket en preposition som svävar mellan »i« och »på«.

(sp) Se conocieron en el tren.

(sv) De träffades på tåget. — i meningen blev bekanta i en tågkupé

(?)