En pizzeria i Uddevalla under mitten på 80-talet. Vi var där med hela min klass på avslutningen i 9:an. Pizzerian var en mellanlandning innan vi var framme vid målet - en klasskamrats sommarställe i Bohuslän. Vår klassföreståndare hade ringt till pizzerian ett par dagar innan vi kom dit och varskott dem. Väl där så blev precis ALLT fel. Vidbrända pizzor, äckliga pizzor, fel fyllning ja, ALLT var fel. Ovanpå allt så var personalen extremt otrevliga och snudd på elaka mot oss... Vi hade verkligen avnjutit måltiden från helvetet!
Efter denna pärs så samlade klassen ihop sig för att mötas upp på torget för att ta bussen vidare. Vår klassföreståndare frågade mig om inte jag kunde gå in och göra rätt för oss, medan han försökte att få en struktur på mina klasskamrater ute på torget.
"Visst magistern! Det ordnar jag, lita på mig!" 
Jag gick in på pizzerian igen, men personalen hade gått ner till ett förråd i närheten. Jag såg hur bussen hade anlänt på torget redan, hmm, jag tvekade i någon sekund. Men... Jag lät pizzerian bli utan pengarna denna gången, och anslöt till mina klasskamrater istället...

Väl på bussen så frågade magistern hur det gick inne på restaurangen.
"Det gick alldeles utmärkt! De bad oss om ursäkt och lät oss slippa betala!!" Sade jag, och halade fram pengarna. Två dagar efter hemkomsten från Bohuslän så kunde vi gå på Liseberg för pengarna som jag "sparade" åt oss...