PK folk med humorspärrar- vad skrattar de åt?

PK människor skrattar åt allt tråkigt, typ Parlamentet och annan tråkig skit som sänds på tv4. Började genast tänka på familjen PK som arslar ner sig framför soffan en fredagkväll för att se Hey Baberiba.

Sedan brukar babyklippen på AFV vara n klassiker för denna grupp. Så fort ett grovt/rasistiskt/sexistiskt skämt dyker upp dör stämningen.

OK, nu är jag lite sent ute men jag tänkte än en gång förklara vem som är pk och inte. Lisa Simpsons är PK och Peter Griffin är inte PK! Bara så att det inte blir några missförstånd:P

När Kitty på P3 tar på sig sitt enhörningshorn i Musikhjälpen

Nej, nu vet jag: När någon säger "Is Nice" som Borat

Det där håller jag med om. Det garvas nog friskt ute i radhusen åt gryniga, amerikanska WT-klipp anno '95.

En annan typisk "PK-humor" grej är väl att läsa upp roliga historier från lokaltidningen på söndagsmornarna. Tänker mig en 63-årig lärare med glasögonen på nästippen, iklädd morgonrock och mumsandes på rostbröd med enbart smör som pålägg, som stakar sig igenom något bonnskämt från senaste numret av tidningen "Land" (de bor i radhus men premunerar ändå på land eftersom de hyr en trevlig kolonilott) för sin fru. Frugan orkar precis flina till lite och mumla "din knasboll" medans mannen gapskrattar åt den festliga poängen.

Score. Och Rocky.

Det är ganska kul att läsa de som försöker gissa vad andra tycker är kul.

Nu är det ganska enkelt att kategorisera humor - genom att ställa frågan: "skämtar man neråt eller uppåt?"

De som gillar att mobba andra, skrattar gärna neråt. De flinar åt förståndshandikappade som drattar på arslet, de skämtar om offer för brutala våldsdåd etc.

De som är lite intelligentare, skrattar helst uppåt. När det skämtas om rika, framgångsrika eller om en själv.

Sen finns det förstås också sk galghumor där man skämtar om hemska och fruktansvärda saker som drabbar en själv eller närstående, sk galghumor.

Här på FB är det lite intressant, de som gärna kallar sej "realister" (som i sej är ganska humoristiskt) och gärna klassar de som inte håller med om deras fördomar som "PK" (totalt omedvetna om vad det egentligen betyder) - anser sej nog stå ovanför "blattar" eller "negrer" eller andra grupper som de försöker skämta om.

Vi som inte tillhör denna märkliga grupp får dock lätt intrycket att de EGENTLIGEN anser sej underlägsna "blattarna" och därför skämtar uppåt.

Så - dessa "icke-PK" skämt tillhör antingen mobbarens eller den som anser sej vara underlägsna våra invandrade.

De vet kanske bäst själva vad som är sant.

Men då skrattar ju jag neråt för jag är invandrare

Jag skrattar åt nästan allt. Rasistskämt, sexskämt, parlamentet, på minuten, handikappade, krig, svältande barn i Afrika, Engla, Fritzl, politiker, mig själv etc. Har skämtet en rolig poäng, är det roligt, skitsamma vad det handlar om.

Däremot kan jag tycka att det är ytterst olämpligt att tex dra skämt om handikappade om det är handikappade/närstående till handikappade närvarande. Det gör dock inte själva skämtet mindre roligt för mig.

På Spåret.

Du har ju missat poängen totalt, de flesta av dessa "mobbare" och "underlägsna invandrare"-människor skrattar både åt mongo- och Bushskämt. Varför begränsa sig, varför bygga upp någon slags mental spärr som förbjuder en från att skratta åt en viss sorts skämt?

Så ska det låta, de tycker det är jättekul när Peter Settman töntar sig.

Allsång på Skansen, när Gustafsson eller Kyle är där, eller Markoolio.

Talkshows, speciellt riktigt dåliga svenska kopior av amerikanska.

Planet's funniest animals, de som skrattar åt det har fan ingen humor.